Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Däck - Däckel - Däcker - Däckning - Däcksbalk - Däcksklys - Däckslast - Däcksspel - Däckstub - Dädesjö - Däggdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Däckel—Däggdjur
182
nadssättet hos det översta d., har detta d. fått
olika namn, såsom a w n i n g(s)d ä c k (soldäck),
shadedäck (skuggdäck) och s h e 11 e
r-d ä c k (skyddsdäck), vilka avse det ovan övre d.
belägna d. vid awningsdäckade, shadedäckade
och shelterdäckade fartyg, under det att vid
spardäckade fartyg övre d. fått namnet s p a
r-d ä c k. Vid flushdäckade fartyg åter kallas övre
d. f 1 u s h d ä c k el. slätt d. På fartyg med
övre d:s akterliga del förhöjd ovan den förliga
delen kallas den förhöjda delen av d.
halvdäck. Vidare förekomma, oberoende av
fartygstypen, benämningarna b å t d ä c k för
uppställning av livbåtar, promenaddäck för
passagerare, överbygg n a d s d ä c k
(backdäck, poopdäck) ovan en överbyggnad
(back, poop) samt vid skeppsmätning m ä
t-ningsdäck.
2) Betäckning, t. ex. på broar (brobana);
ytterring av gummi, som skyddar luftringen på
cykel- el. automobilhjul.
Däckel, beklädnad för att upptaga
tryckformens pressning i tryckningsögonblicket hos
digel-och snällpressar.
Däcker, se Decker.
Däckning, ett kemiskt-tekniskt förfarande,
som avser att befria kristaller från vidhängande
moderlut genom tvättning med renare vätskor
än moderluten. Förekommer bl. a. vid
sockertillverkning.
Däcksbalk, se Däck.
Däcksklys, se Klys.
Däckslast, på fartygsdäck stuvad last, i regel
av trä, massa el. lätt gods, som icke må utan
stöd i avtal el. sedvänja lastas på däck
(Sjölagen § 91). D. bör vara väl surrad samt
försedd med stöttor och mantåg och så anbragt,
att den icke väsentligen försvårar fartygets
manövrering. Detalj bestämmelser finnas i
Kommerskollegiums kungörelse med närmare
föreskrifter rörande säkerhetsåtgärder vid nyttjande
av fartyg, det s. k. nyttj andereglementet.
Däcksspel, vissa spel- el. lekformer, vilka
komma till användning som tidsfördriv på större
passagerarfartyg. De flesta äro gamla engelska
spel, avpassade efter det begränsade utrymmet
m. m. på ett promenaddäck, och bestå av spel
med stora, runda träbrickor, som sättas i
glidande rörelse på däcksplankorna (däckscurling),
låga kast med gummiskivor el. ringar mot
uppritade målrutor el. -tavlor (s. k. rubber el.
bucket quoits), däcks- el. ringtennis m. fl.
Däckstub, se Torpedtub.
Dädesjö, socken i Kronobergs län, Småland,
n. v. delen av Uppvidinge härad; 162,57 km2,
1,069 inv. (1951). Vattnen avflyta till
Mörrums-ån. 1,132 har åker. Egendomar: Drättinge,
Ramnåsa, Mörkaskog och Linnebjörke. D. är en
mycket gammal bygd, rik på fornminnen. Av
Dädesjö gamla kyrka, vilken skyddas som
statsegendom, återstår långhuset, vars plana trätak
är försett med målningar från 1200-talets slut.
Målningarna höra till de värdefullaste bland de
få unggotiska monumentalmålningar, som
be-varats i Sverige; de äro utförda i nära anslut-
Detalj av takmålningarna i Dädesjö kyrka.
ning till västeuropeiska (franska, kanske
engelska) förebilder. Jfr O. Rydbeck, ”Dädesjö
kyrka och dess målningar” (i ”Sv.
fornminnesplat-ser”, 1932). Den nuv. församlingskyrkan av sten
byggdes 1793—94. — Bildar med Herråkra ett
pastorat i Växjö stift, Uppvidinge kontrakt;
ingår i storkommunen Braås.
Däggdjur, Mammälia, den högst stående
klassen inom prov, ryggradsdjur. Medan hos de
närmast däggdjuren stående ryggradsdjuren
embryonalutvecklingen äger rum inom ägget,
försiggår densamma hos d. inom moderdjurets kropp
(undantag kloakdjuren, vilka lägga ägg). Fostret
är försett med väl utbildade fosterhöljen. Bland
andra drag, utmärkande för d., må nämnas
följande: Huden är i allm. beklädd med hår, vilka
kunna vara av olika slag, och fullständig
avsaknad av hår (hos valar) är en sekundärt
förvärvad egenskap. Hos många former förekomma
jämte håren fjäll (t. ex. hos många gnagare)
och hos några bältor även hudförbeningar. D.
äro vidare de enda djur, hos vilka kroppshålan
genom ett mellangärde (diafragma) är fullständigt
uppdelad i bröst- och bukhåla. Hjärnan,
framför allt stora hjärnan, är hos d. större än hos
andra varelser. Vad skelettet beträffar, är att
märka, att antalet halskotor (med några få
undantag) är konstant, näml. 7, vare sig halsen är
lång (giraff) el. kort (valar, sälar). Käkleden
bildas ej (som hos alla lägre former) av
kvadratbenet och underkäkens ledben utan av
tinningbenet och resten av underkäken, medan de först
nämnda benen ombildas till hörselben (städet,
resp, hammaren). D. komma därför att äga tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
