Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Däggdjur - Däld - Dämman - Dämmare el. sordin - Dämning - Dämningsgräns - Dämpa ett segel - Dämpning - Dämspole - Dänischer Wohld - Dänningelanda - Däubler, Theodor - Dävert - Däxel - Döbattang - Döbelius, J. J. - Döbeln - Döbeln, 1. Johan Jacob von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Däld—Döbeln
184
hörselben, övriga former endast ett. Korpbenet
är (med undantag för kloakdjuren) reducerat till
ett utskott på skulderbladet. — Hörselorganet
är försett med ett väl utbildat ytteröra (stundom
sekundärt reducerat), och i innerörat finns en
av två eller tre spiralvarv bildad snäcka. D.
ha konstant kroppstemperatur, som i regel
ligger mellan 38° och 400. Endast hos
kloakdjuren ha större växlingar (mellan io° och 28°)
uppmätts. — Lika växlande, som däggdjurens
levnadssätt är, lika mycket varierar deras
storlek. Hit höra de största nu levande djuren
(blåvalen med en längd av ända till 31 m), medan
å andra sidan den minsta näbbmusarten endast
blir 6,5 cm lång, varav svansen upptager 2,5 cm.
— Omkr. 6,000 olika utdöda och levande
däggdjur sarter äro beskrivna. De äldsta d.
uppträdde i triasformationen och ha sammanförts
till ordn. Multituberculata. Sannolikt voro de
närmast besläktade med pungdjuren.
Däggdjurs-stammens rötter söker man bland vissa kräldjur
från perm- och triasformationerna. De högre
däggdjuren påträffas först i eocena lager.
D. kunna uppdelas i tre underklasser.
I) Kloakdjur, Monotremata. Lägga ägg.
Njurarnas och könskörtlarnas utförsgångar
mynna i en kloak. Från bäckenet utgå två s. k.
pungben framåt i bukväggen.
II) Pungdjur, Marsupialia (Didel phia’).
Ungarna födas i ett mycket tidigt stadium och ha
särskilda bildningar, med vilka de fästa sig på
bröstvårtorna. Deras vidare utveckling försiggår
i allm. i en säckformig inbuktning, den s. k.
pungen, på honans buksida. Pungben finnas.
III) Högre däggdjur, Monodelphia.
Ungarna födas i mera utvecklat stadium. Pung
och pungben saknas.
Av dessa 3 underklasser omfattar Monodelphia
det största antalet nu levande former, vilka
hänföras till följ, ordningar:
1) Insektätare, Insectivora.
2) Fladdermöss, Chiroptera.
3) Gnagare, Glires.
4) Jordsvin, Tubulidentata.
5) Myrkottar, Pholidota.
6) Bältor, myrslokar och sengångare,
Xenarthra.
7) Rovdjur, Carnivora.
8) Säldjur, Pinnipedia.
9) Valar, Cetacea.
10) Sirendjur, Sirenia.
11) Klippgrävlingar, Hyracoidea.
12) Elefantdjur, Proboscidea.
13) Uddatåiga hovdjur, Perissodactyla.
14) Partåiga hovdjur, Artiodactyla.
15) Herredjur, Primates.
a. Halvapor, Prosimiae (Lemuroidea).
b. Spökdjur, Tarsioidea.
c. Apor och människor, Simiae
(Anthropoi-dea).
Inom ovan anförda system kunna samtliga nu
levande d. inordnas, men bland de utdöda finnas
en mängd former, som representera helt andra
ordn. och underordn.
Däld, liten dal (framför allt i poesi).
Dämman, fyrplats och mistsignalstation, byggd
på ett grund i n. delen av Kalmarsund, på ett
skär s. s. v. om Blå Jungfrun.
Dämmare el. sordin, mekanisk inrättning,
avsedd att dämpa tonen på musikinstrument. Att
d. skall användas betecknas i notskriften med
con sordino (för stråkinstrument) el. una corda
(för piano).
Dämning, tillfälligt avbrott av driften vid en
masugn.
Dämningsgräns, övre gränsen för tillåtet
vattenstånd i ett konstgjort el. naturligt
vattenmagasin (sjö).
Dämpa ett segel, vid bärgning hindra ett
segel att slå el. piska samt ”få vinden ur
seglet”. Det tåg, genom vars halande ett segel
dämpas, kallas dämpgårding.
Dämpning, amplitudens avtagande vid en
svängningsrörelse. Log. för kvoten mellan en
amplitud och den därpå följande kallas 1 o g a r i
t-miska dekrementet. D. beror på att energi
förbrukas för att övervinna motstånd av
mekanisk, elektrisk el. magnetisk art. Inom
telefontekniken användas n e p e r och d e c i b e 1 som mått
på d., varvid 1 neper = 8,686 db. — Snabb d.
utan egentlig svängningsrörelse benämnes
aperio-disk.
Dämspole, se Drossel.
Dänischer Wohld [-vålt] (da. Danskeskov),
landsträcka i Schleswig-Holstein mellan
Eckern-fördef jorden och Kieler Förde. Fordom en
sumpig, öde skogstrakt, som markerade gränsen
mellan Slesvig (Danmark) och Holstein
(Tyskland) ; numera en bördig jordbruksbygd.
Dänningelanda, socken i Kinnevalds härad,
Kronobergs län,.s. om Växjö; 17,85 km2, 233 inv.
(1951). 318 har åker. I D. finns en anstalt för
obildbara sinnesslöa barn och kvinnor. Förs,
begagnar Vederslövs kyrka. Bildar med
Veders-löv och Tävelsås ett pastorat i Växjö stift,
Kinne-valds-Norrvidinge kontrakt; ingår i
storkommunen Mellersta Kinnevald.
Däubler [dåi’blar], Theodor, tysk
författare (1876—1934), en av de tidigaste
förkun-narna i Tyskland av expressionismen. D., som
främst var tankelyriker, utgav bl. a. det
filo-sofiskt-lyriska eposet ”Das Nordlicht” (1910)
och diktsamlingarna ”Der sternhelle Weg”, 1915,
”Hesperien”, s. å., ”Das Sternenkind”, 1916,
”Hymne an Italien”, s. å., ”Die Treppe zum
Nordlicht”, 1920, ”Attische Sonette”, 1924.
Dävert, se Båtdävert.
Däxel, yxartat verktyg för att åstadkomma
konkava el. planhugga horisontala ytor.
Döbatta’ng (av fr. porte å deux battants),
flygel- el. dubbeldörr.
Döbelius, J. J., se Döbeln, J. J. von.
Döbeln, stad i Sachsen, 55 km s. ö. om
Leipzig, vid Freiberger Mulde; 25,000 inv.
Järngju-terier, maskinfabriker m. m.
Döbeln. 1) Johan Jacob von D. (före
adlandet Döbelius), läkare (1674—1743). Han
var född i Rostock och blev där med. dr, begav
sig 1696 på en resa till England men blev
vind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
