Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eddy, Mary Baker - Eddystone - Edebo - Edeby (gods nära Båven) - Edeby (herrgård på Fogdön) - Edefors - Edelcrantz (Clewberg), Abraham Niklas - Edelfelt, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Eddystone—Edelfelt
246
uppenbarelse, och från
denna daterar hon
själv sin första insikt
i Christian Science,
näml, att endast det
andliga är verkligt.
Sina idéer framlade
hon främst i ”Science
and health with key
to the Scriptures”
(1875). E. grundade
ett samfund, som hon
sedan ledde med stor
kraft. Se vidare
Christian science.
Eddystone [e’distan], eng. klipprev s. s. v.
om Plymouth, 15 km från engelska kusten; når
vid ebb över havsytan. Den första fyren, av trä,
uppfördes 1696—1700 men förstördes redan 1703.
Ett nytt torn av trä, uppf. 1706—09, nedbrann
1755. Den tredje fyren, av sten, byggdes 1757
—59 och ansågs vara ett av sin tids märkligaste
ingenjörsarbeten. Då underlaget underminerats
av havet, uppfördes 1879—82 en ny, 51 m hög
fyrbyggnad på fastare grund och den gamla
raserades.
Edebo, socken i ö. Uppland (Roslagen),
utmed Skeboån och Edeboviken; Frösåkers härad,
Stockholms län 135,63 km2, 1,340 inv. (1951).
Öppen slättbygd i socknens mitt och i s. kring
Hydingeströmmen. 2,348 har åker. Invid
gränsen till Häverö ligger samhället Skärsta (c:a
240 inv.). Egendomar: Lundås, Järinge, Berga
och Harbroholm. Vid Forsbol fanns förr
masugn. Kyrkan, bekant för sina målningar,
härstammar från 1200-talet. Den enskeppiga
byggnaden är av granit och täckt med stjärnvalv av
tegel. Väggar och valv i både långhus och
vapenhus ha märkliga figurmålningar med motiv ur
”Biblia pauperum”. Kyrkan restaurerades
pietetsfullt 1911—13. — Pastorat i Ärkestiftet,
Närding-hundra kontrakt; tillhör storkommunen Häverö.
Edeby, gods vid Edebysjön nära Båven, Ripsa
socken, Södermanlands län. Tax.-värde 842,000
kr. Omfattar med underlydande omkr 2,780 har,
därav 395 har åker. Huvudgården ägdes i
början av 1500-talet av släkten Tott, sedan av
släkterna Liljeörn, Stenbock, Bielkenstjerna, Skytte
och Posse (till slutet av 1700-talet). Sedan 1832
har det tillhört släkten v. Eckermann.
Edeby, herrgård på Fogdön, Helgarö socken,
Södermanlands län. Omfattar 346 har, varav 148
har åker. Tillhörde från 1233 Vårfruberga
kloster, reducerades av Gustav Vasa, kom i enskild
ägo 1546 och ägdes 1574—1732 av släkten Cruus
af Edeby. Nuv. ägare P. Odén.
Edefors, socken kring Lule älv, Luleå
tingslag, Norrbottens län; 1,583,70 km2, 3,894 inv.
(1951). Byar och gårdar täml. tätt i den lågt
liggande älvdalen; på båda sidor högplatåer,
myrar och skogklädda bergkullar. 2,274 har
åker. Älven bildar den vackra Edeforsen,
fallhöjd 21,5 m (på 2,5 km) ; berömt laxfiske. I ö.
vid Riksgränsbanan samhällena Lakaträsk (c:a
280 inv.) och Sandträsk (c:a 250 inv.) med ett
1913 öppnat länssanatorium. Kyrkan byggdes
1928. Pastorat i Luleå stift, Norrbottens s.
kontrakt; utgör storkommunen Edefors.
Edelcrantz (före adlandet Cl ew ber g),
Abraham Niklas, frih., ämbetsman,
vitter-hetsidkare (1754—1821). Han var född i Åbo,
blev 1772 fil. mag. där samt 1773 doc. i
naturkunnighet och lärdomshistoria, en
sammanställning, som karakteriserar hans mångfrestande
natur. Han var medlem av Auroraförbundet, skrev
i Åbo Tidningar och grundläde i Åbo sin intima
vänskap med J. H. Kellgren. Han blev
universitetsbibliotekarie 1780. Efter att ha överflyttat till
Stockholm blev E. 1783 2:e dir. för de kungl.
teatrarna. Hans ”Ode till svenska folket” (1786)
banade honom väg till plats i Sv. akad. s. å.
Han blev konungens handsekreterare 1787, var
led. av generaltulldirektionen 1787—1802, adlades
1789, fick kansliråds titel 1793 och blev förste
dir. för hovkapellet och spektaklerna 1804. Han
blev överintendent och preses i Målar- och
bild-huggarakad. samt intendent över kungl. museum
1805, president i Kommerskollegium 1813 och
frih. 1815. E. deltog 1800—18 i riksdagarna.
Hans föga omfångsrika diktning är engelskt
orienterad. Efter ”God sa ve the King” diktade
han 1805 ”Bevare Gud vår kung”, som omkr.
60 år var Sveriges kungssång. På K. m:ts
uppdrag företog E. dec.
1801—04 genom
Tyskland, Holland,
Frankrike och England en
resa, som blev av stor
betydelse genom hans
studier av j ordbruk,
näringsliv och
allmänna ekonomiska
förhållanden. E. uppgjorde
första förslaget till
Lantb ruksakad: s
inrättande och blev dess
förste dir. 1813—21.
E. är känd även
som
naturvetenskaps
man och tekniker. Han uppfann 1794 en optisk
telegraf, konstruerad efter ett nytt system. 1808
—10 var han ivrigt sysselsatt med nya
telegraflinjer. E. hade ett ypperligt huvud och stor
arbetsförmåga men splittrade sig alltför mycket.
Litt.: Biogr. av Jenny af Forselles (1903). I
J. H. Kellgrens ”Brev” (utg. 1923 av O. Sylwan)
ingå många till E.
Edelfelt, Albert Gustaf Aristides,
finländsk målare (1854—1905). Hans fader, som
var svensk, hade överflyttat till Finland. E. var
student, då han slog in på konstnärsbanan. Han
reste 1873 till Antwerpen och flyttade 1874 till
Paris, utställde på salongen 1877 den täcka
interiören ”Drottning Blanka” och försökte sig
1878 som historiemålare med ”Hertig Karl vid
Klas Flemings lik”. Påverkad av tidens strävan
att för konsten erövra det levande livet, övergick
han till bondelivsskildring och friluftsstudium.
”Ett barns likfärd” — målad under besök i
hemlandet 1879 — blev utgångspunkt för hans verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
