Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektricitetsmaskin - Elektricitetsmängd - Elektricitetsmätare - Elektricitetstariff el. elektricitetstaxa - Elektricitetsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Elektricitetsmängd—Elektricitetsverk
470
och en konduktor, en isolerad metallcylinder med
avrundade ändar, på vilken elektriciteten
uppsamlas. Vid glasskivans kringvridning blir
kon-duktorn laddad positivt, rivtyget negativt. — En
annan princip ligger till grund för
influensmaskinen, först konstruerad av Holtz (1865). Den
kräver en viss ringa begynnelseladdning, som
sedan genom influens förstärkes och alstrar
obegränsat med elektricitet. Nyare konstruktioner
av Töppler och Wimshurst ha nått en hög grad
av fullkomning. Effekten har stegrats betydligt av
Wommelsdorf, som byggt maskiner med ett stort
antal plattor. En modern typ av e. kunna de s. k.
bandgeneratorerna (enl. van de Graaff) sägas
utgöra.
Elektricitetsmängd, storleken av en positiv el.
negativ elektrisk laddning. E. är det
grundläggande begreppet inom elektrostatiken. De
vanligaste enheterna, vari e. mätes, äro 1 coulomb, 1
amperetimme, 1 elektrostatisk enhet för e. och 1
elektromagnetisk enhet för e. E. kunna
bestämmas på olika sätt. Det tidigast använda
förfarandet grundade sig på kraftverkan mellan
elektriska laddningar. E. hos en laddad ledare kan
bestämmas genom mätning av ledarens kapacitet
och potential. Man kan även urladda ledaren
genom en ballistisk galvanometer, vars första utslag
därvid utgör ett mått på e.
Elektricitetsmätare, se Elektriska
mätinstrument.
Elektricitetstariff el. elektricitetstaxa
anger de grunder, efter vilka elektrisk energi
till-handahålles avnämare av producent. Vid
smådi-stribution förekommer i stor utsträckning
kilowattimmetariffen, enl. vilken den
levererade energien åsättes ett visst pris per kWh. Ofta
varieras dock energipriset enl. denna tariff efter
belastningens art sålunda, att energi för belysning
är dyrast, för motordrift billigare och för
värmeändamål billigast. I de fall, då uppmätning av
energien bereder svårigheter, tillämpas, ehuru nu
för tiden sällan, ackordstariff, varvid
abonnenten betalar ett visst pris per lampa el.
per abbonerad effekt och år. För att
åstadkomma en bättre anpassning efter den elektriska
energiens framställningskostnad tillämpar man
emellertid ofta en kombinerad taxa,
sammansatt av en fast årlig avgift, ett visst pris per
abonnerad kW (effekt) och år samt ett visst pris
per k Wh(energi). I st. f. effektavgift debiteras
ibland grundavgift, baserad på antalet
tariffenheter (te) hos abonnenten, varvid te grundar sig
på t. ex. antalet har odlad jord vid en
jordbruksfastighet, golvytans storlek el. rummens antal i
en bostadsfastighet e. dyl. En annan tariff, som
väl ansluter sig till självkostnaderna, är den s. k.
blocktaxan, enl. vilken avgift utgår med
olika belopp per kWh inom olika s. k. block,
t. ex. med en viss högre avgift för de första 25
kWh per te och år, en lägre avgift för nästa
100 kWh per te och år och en ännu lägre avgift
för överskjutande kWh per år. Bland
specialtariffer må nämnas
effektgränstarif-f en, enl. vilken ett lägre pris betalas för de
kWh, som uttagas vid en effekt, som ligger
under en viss abbonnemangsgräns, och ett högre
pris för övrig energi. Energipriset kan även
variera under dygnets olika timmar och är då i
regel lägst på natten (dubbeltariff
trippel tariff). Vid stordistribution till
industriellt bruk, där energien i regel levereras i form
av högspänd växelström, tillämpas nästan alltid
kombinerad tariff med fast årlig avgift,
effektavgift och energiavgift, den senare ofta som
dubbeltariff. — I Sverige förekomma tusentals
olika e., och av dessa torde flertalet vara
avsedda för detalj distribution. En av K. m:t 1942
tillsatt kommitté, benämnd
Elkraftutredningen, har bl. a. haft till uppgift att
undersöka möjligheterna för standardisering av dessa
tariffer. Kommittén avgav 1947 ett
betänkande i ärendet med förslag till standardtariffer
för detalj distribution på landsbygden.
Elektricitetsverk, inrättning för att alstra och
fördela elektrisk energi för belysning och
drivkraft, huvudsaki. inom städer och andra
samhällen men även inom fristående institutioner. E.
ägas ofta av resp, kommuner och skötas som
af färsdrivande verk. Den för distributionen
erforderliga elektriska energien alstras i regel i
vattenkraftstationer,
av ett större
kraftföretag, från
vilket energien i så
fall inköpes. Från
kraftstationerna,
som ofta äro
belägna på stort
avstånd från
samhället, överföres
energien (vanl. trefasig
växelström)
genom friledningar
för högspänning
till en inom el.
invid samhället
belä
som antingen ägas av e. el.
Dygnsbelastningsdiagram en
vinterdag för elektricitetsverk
med övervägande
belysnings-abonnenter.
gen mottagningsstation, där den nedtrans formeras
till lämplig distributionsspänning, ev. omformas till
likström. Vid större e. finnes i regel en till
ledningsnätet ansluten ång- el. dieselkraftstation,
avsedd att tjänstgöra som reserv för
vattenkraftverket vid vattenbrist el. vid inträffade störningar på
ledningarna mellan vattenkraftverket och
mottagningsstationen. Vid likströmsverk användas
dessutom ackumulatorbatterier som reserv och för
utjämning av belastningen. Belastningen varierar
väsentligt under dygnets olika timmar, och därvid
laddas ackumulatorbatteriet under
lågbelastnings-tiden för att sedan avge energi under
högbelast-ningstiden. Härigenom erhålles en jämnare
belastning på de strömalstrande maskinerna och
transformatorerna. Reservstationens ångmaskiner,
ång-turbiner el. dieselmotorer kunna även användas
för dylik belastningsutj ämning. I länder, där
tillgången på vattenkraft är ringa, alstras energien
vanl. i en inom själva samhället belägen
ångkraftstation. — För den direkta distributionen
till abonnenterna har e. i regel minst två från
varandra skilda ledningsnät. Det ena avser
distribution till större industriella företag och är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>