Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektricitetsverk - Elektricitetsverksföreningen - Elektrifiering - Elektriker - Elektrisera - Elektrisk - Elektriska ab. A. E. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Elektricitetsverksf öreningen—Elektriska ab. A.E.G.
472
Likriktarstation med fyra aggregat för omformning av
växelström till likström (ASEA).
vanl. utfört för trefasig högspänd växelström,
vilken mottages och nedtransformeras hos resp,
abonnenter. Det andra förser samhällets invånare
med energi huvudsaki. för bostäder, kontor,
butiker, mindre fabriker m. m. och utföres för
lågspänd trefasström el. likström. I städernas
centrala delar förläggas ledningarna vanl. som
jordkablar, medan i ytterdistrikten företrädesvis
luftledningar användas. — Hos resp, abonnenter
uppsättas mätapparater (elektricitetsmätare), vilka
avläsas av e. och efter vilkas registrering den
förbrukade energien debiteras.
Elektricitetsverksföreningen, se Svenska
elektricitetsverksf öreningen.
Elektrifiering, införande av elektrisk drift.
I länder med riklig tillgång på vattenkraft har
den elektriska energien alltmer tagits i bruk;
vid mindre riklig vattenkraft nyttjas befintliga
fossila bränsletillgångar; där dessa primära
energikällor saknas, möter det numera knappast
några större tekniska svårigheter att i st. f.
bränsle importera elektrisk energi från länder,
som disponera naturaenergi. Man söker
koncentrera energialstringen till större stationer,
avsedda för allmän distribution inom större områden,
dels till större samhällens elektricitetsverk, dels
till industrier och dels till sammanslutningar för
landsbygdens e. — I Sverige sker e. huvudsaki.
med hjälp av vattenkraft. Tillgången på sådan
kraft är näml, här så stor, att den väl räcker till
för alstrande av nu erforderlig elektrisk energi.
Den sammanlagda, ekonomiskt utbyggbara
vattenkraften i Sverige beräknas motsvara en
energimängd av i runt tal 40 miljarder kWh per år,
under det att energibehovet f. n. uppgår till
blott c:a 35% därav. 1946 producerades i
Sverige c:a 14 och 1947 c:a 13,6 miljarder
kWh. Att produktionen varit mindre 1947 än
närmast föregående år har icke berott på minskat
energibehov utan på den kraftransonering, som
på grund av exceptionell vattenbrist måste
införas hösten 1947. Landets totala energibehov har
avsevärt ökats under en lång följd av år, och
det är sannolikt, att denna ökning kommer att
fortgå. Med hänsyn till landets försörjning med
elektrisk energi är det också nödvändigt att
snarast utbygga nya vattenkraftverk. Flera sådana
äro också under utförande, huvudsaki. i
Norrland, bl. a. ett stort kraftverk vid Harsprånget
i Norrbotten, och ytterligare några äro planerade.
Överföring av energi från Norrland, där
huvudparten av landets vattenkrafttillgångar är
belägen, till de större konsumtionsområdena i
mellersta Sverige sker f. n. medelst fyra ledningar,
s. k. stamlinjer, med c:a 200 kV trefasström.
Flera nya ledningar äro under byggnad. För att
nedbringa överföringskostnaderna strävar man
numera att med bibehållande av trefassystemet
höja spänningen till 300—400 kV el. att övergå
till ett nytt system, högspänd likström’med
förslagsvis 2 X 250 kV spänning. Från det nya
kraftverket vid Harsprånget färdigbyggdes 1951
en ledning till Hallsberg i Närke för överföring
av 350 kV trefasström. En försöksanläggning
för systemet högspänd likström har anordnats
mellan Trollhättan och Mellerud.
Industriens e. avser förutom införande av
elektrisk belysning huvudsaki. anordnande av
elektrisk motordrift. För olika
uppvärmningsän-damål, bl. a. elektrisk svetsning, ävensom för
skilda elektrokemiska processer har elektriciteten
vidare kommit till stor användning inom
industrien. — Lantbruks-e. omfattar dels belysning
i bostads- och ekonomibyggnader och dels
motordrift för tröskning, hackelseskärning,
vatten-pumpning, möjlkning, snickeri- och
smidesarbe-ten m. m. — I bostäder har elektriciteten
kommit till användning framför allt för belysning
men även för diverse uppvärmningsändamål och
småmotordrift (dammsugare, symaskinsmotorer
m. m.). Matlagning med elektricitet som
värmekälla har under senare år införts på många håll.
— Inom trafikväsendet har e. i främsta hand
haft spårvägarna till föremål. Även järnvägarna
ha i viss utsträckning elektrifierats, särsk. i
länder med riklig tillgång på vattenkraft. Sålunda
äro järnvägarna i Sverige, särsk. stambanorna,
numera i stor utsträckning elektrifierade.
Ele’ktriker, person, som sysslar med
elektroteknik el. utför elektriska anläggningar; elektrisk
montör.
Elektrisera, bibringa elektricitet; plötsligt
åstadkomma stor livlighet och styrka i någons
känslor, uppelda.
Ele’ktrisk, som har avseende på, hör till, är
grundad på eller innehåller elektricitet.
Elektriska ab. A. E. G., Stockholm, grundat
1899 som dotterbolag till Allgemeine
Elektrizi-täts-Gesellschaft, övergick 1948 i svensk ägo.
Bolaget, som har två fabriker i
Midsommarkran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
