Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska ab. A. E. G. - Elektriska ab. Skandia - Elektriska anläggningar - Elektriska byrån - Elektrisk ackumulator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Elektriska ab. Skandia—Elektrisk ackumulator
474
sen samt avd.-kontor i ett flertal städer,
bedriver tillverknings-, försäljnings- och
installations-verksamhet inom den elektriska branschen.
Aktiekapital 5 mkr. Företaget har två dotterbolag:
Svenska ab. Trådlös telegrafi (SATT) för
radioleveranser och Svenska instrument-ab. (SIA)
för militära utrustningar. Antalet anställda 1,400.
Elektriska ab. Skandia, grundat 1917,
bedriver elektromekanisk verkstadsrörelse i Stockholm
och Arboga med gjutjärnskapslad elektrisk
materiel som specialtillverkning. Bolaget idkar
vidare engroshandel med elektrisk materiel,
maskiner och radioartiklar och har för detta
ändamål filialkontor i ett flertal städer i landet.
Aktiekapital 5 mkr. E. ingår sedan 1946 i
ASEA-koncernen.
Elektriska anläggningar, se
Elektricitetslag-stiftning.
Elektriska byrån är sedan 1938 en
självständig avd. av Kommerskollegium. Byrån, som är
chefsmyndighet över Statens elektriska
inspektion, har till upgift att utfärda
säkerhetsföreskrifter rörande elektriska
starkströmsanlägg-ningar, meddela tillstånd till deras utförande,
handlägga statslåneärenden rörande
vattenkraftsanläggningar och distributionsföretag, föra
register över kraftanläggningar, utfärda
provnings-bestämmelser rörande elektrisk materiel, utfärda
behörighetsbevis inom det elektriska
installatörs-facket samt utgöra en instans för reglering av
priset på elektrisk kraft.
Elektrisk ackumulator, en apparat, i vilken
elektrisk energi uppsamlas (”laddas”) och
förvaras för att sedermera användas (”urladdas”).
Förekommande ackumulatorer äro dels bly-, dels
alkaliska ackumulatorer. —
Blyackumulatorn (fig. 1) består av blyplattor, nedsänkta
i utspädd svavelsyra. De positiva plattorna äro
till visst djup omsatta till blysuperoxid, medan
ytan av de negativa består av finfördelat
Fig. 1. Blyackumulator.
metalliskt bly. Vanl.
anordnar man i ett
gemensamt kärl, a c k u m u
la-t o r k ä r 1, av glas, med
blyplåt överdraget trä,
ebo-nit el. konstmassa ett flertal
plattor, varannan positiv
och varannan negativ,
varvid å ena sidan alla
positiva och å andra sidan alla
negativa plattor förbindas
med varandra. En dylik
grupp av plattor benämnes
element el. cell. Om
de positiva och negativa
polerna hos en
blyackumulator förbindas med
varandra, uppstår en elektrisk
ström, och svavelsyran
uppdelas i väte- och
svavel-syrejoner. De senare
vandra till den negativa
plattan och bilda där
blysulfat, under det att de
förra gå till den positiva
Fig. 2.
Nifeackumu-lator.
plattan och tillsam-
mans med blysuperoxiden och svavelsyra även
bilda blysulfat samt dessutom vatten.
Svavelsyran blir alltså under urladdningen alltmera
ut
spädd, och urladdningens gång kan lätt bedömas
genom uppmätning av syrans spec. v. med en
areometer. Vid laddning av ackumulatorn, som
sker genom anslutning till en lämplig
likströmskälla, ofta en särskild laddningsgenerator,
försiggå de kemiska reaktionerna i motsatt riktning.
Då laddningen praktiskt taget är fullständig,
observeras detta genom utvecklingen av gas —
syre vid den positiva och väte vid den negativa
plattan.
Alkaliska ackumulatorer av
praktiskt taget identisk typ uppfunnos samtidigt av
Edison och Jungner. Vid Jungnerackumulatorn
(nifeackumulatorn, fig. 2) består den positiva
plattan av nickelhydroxid i brikettform mellan
för-nicklade band av järn, den negativa av järn och
kadmium. Plattorna äro nedsänkta i en lösning
av huvudsaki. kaliumhydroxid i vatten och
åtskiljas av ebonitplattor. Vid laddning antager
nickelhydroxiden vid den positiva plattan en
högre oxidationsgrad, medan kadmiumhydroxid
vid den negativa plattan reduceras till metalliskt
kadmium. Vid urladdning oxideras åter den
negativa och reduceras den positiva plattan, varför
de båda processerna utgöra en fram- och
återgående vandring av syre utan förändring av
elektrolyten. Den alkaliska ackumulatorn är
relativt okänslig för skakning och har i
vikthänseende en given fördel framför blyackumulatorn.
De normala förbrukningsspänningarna äro,
särsk. inom starkströmstekniken, många gånger
högre (no—550 V) än spänningen hos en
ackumulatorcell (2,2 volt för blyackumulatorn och 1,2
volt för den alkaliska typen), och för att lämplig
urladdningsspänning skall kunna erhållas, måste
därför i regel ett stort antal celler kopplas i serie
till s. k. ackumulatorbatterier (fig. 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
