Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - England - Huset Stuart åter regerande (1660—88) - E. efter 1688 års revolution - Litt. - Englands bank - Engler, Heinrich Gustav Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Englands bank—Engler
712
telse om en papistisk sammansvärj ning med de
blodigaste syften (”the popish plot”, 1678). En
lag antogs, som för framtiden utestängde
katoliker från parlamentet (konungens katolske
broder Jakob, hertig av York, ensam undantagen).
Efter en häftig konflikt med konungen upplöstes
parlamentet 1679. Tre nya parlament upplöstes
nu i rask följd 1679, 1680 och 1681 i samband
med vid dem väckta förslag om att från
tronföljden utesluta Jakob. Under dessa strider,
nödgades Karl 1679 sanktionera h a b e a s-c o r p u
s-akten, som innehöll skyddsbestämmelser för
alla medborgares personliga frihet. 1680
bestormades regeringen med petitioner för och emot
inkallande av ett nytt parlament. De, som
påyrkade ett sådant, kallades petitioners, de, som
uttryckte sin avsky för varje påtryckning på
konungen, abhorrers, benämningar, som snart
avlöstes av partinamnen whigs och tories.
Misstankar mot whigs för att förbereda uppror vållade
ett omslag i allmänna opinionen, och upptäckten
av en attentatssammansvärjning mot konungen
och hans broder (1683) föranledde våldsamma
förföljelser mot whigs. Karls broder Jakob
11 (reg. 1685—88), en jesuiternas lekboll och
Frankrikes understödstagare, ville till varje pris
vidga sin makt och bereda katolicismen rum i
E. Han intog katoliker i rådet och utfärdade
slutligen (april 1687) en indulgensförklaring,
som befriade både dissenters och katoliker från
alla mot dem riktade tvångslagar. Detta
medförde full brytning mellan Jakob och tories.
Toleranspolitiken vann ej ens nonkonformisterna och
whigs för hans sak; de förblevo kritiska och
fientliga mot den katolske kungen. I detta läge
nedkom Jakob II :s gemål 1688 med en son,
vilket medförde risk, att E:s krona permanent
skulle bäras av katolska kungar; rykten spredos,
att barnet var understucket. Både från tories och
whigs gingo bud till nederländske ståthållaren
Vilhelm av Oranien, som var gift med Jakobs
dotter Maria, med uppmaning att i spetsen för
en armé landstiga i E. för att återställa
nationens kränkta rättigheter. Vilhelm antog
inbjudningen. Oroad därav, gjorde Jakob en del
eftergifter, men de kommo för sent.
E. efter 1688 års revolution. 5 nov. 1688
landsteg Vilhelm i E. med 15,000 man. Folk, här
och flotta sällade sig till Vilhelm, som 18 dec.
s. å. ryckte in i London; Jakob flydde till
Frankrike. Ett Convention Parliament sammanträdde
på Vilhelms kallelse i London (22 jan. 1689)
och uppsatte Declaration of Rights el.
rättighets-förklaringen, i vilken tronen förklarades ledig,
engelsmännens fri- och rättigheter fastställdes
samt Vilhelm och Maria (d. 1694)
erkändes som konung och drottning av E. (febr. 1689).
Vilhelm skulle i bägges namn utöva
verkställande makten. Efter att ha godtagit en
liknande skotsk förklaring bestego de tronen även i
Skottland (maj 1689). Denna statsvälvning, av
engelsmännen kallad the glorious revolution (den
ärorika revolutionen), var en försvarsåtgärd av
de maktägande klasserna för deras hotade
politiska och kyrkjiga fri- och rättigheter.
Utrikes
politiskt betydde den, att E. nu inträdde i de
makters led, som bekämpade Frankrikes strävan
efter övervälde i Europa. Under Vilhelm
I I I:s regering (1689—1702) utvecklade sig raskt
ett allt friare samhällsskick:
religionsförföljel-serna upphörde, ministeransvarighet stadfästes,
treåriga parlament infördes. Emedan Vilhelm var
själen i 1689 års koalition mot Frankrike, gav
Ludvig XIV sitt stöd åt Jakobs försök att
återerövra sina riken. Jakob landsteg 1689 på
Irland, men hans anhängare besegrades av Vilhelm
1690 vid floden Boyne. Striden mellan Vilhelm
och Ludvig utkämpades sedan dels till sjöss,
dels i Nederländerna. Ludvig erkände genom
freden i Rijswijk 1697 Vilhelm som E:s konung,
men då han efter Jakob II :s död (1701)
förklarade dennes son Jakob (”den äldre
pretendenten”) för rättmätig engelsk konung, voterade
parlamentet åt Vilhelm stora bevillningar till
Ludvigs bekämpande i spanska tronföljdskriget
(1701—13). Engelsmännen deltogo framgångsrikt
i detta krig under Vilhelm lll:s svägerska och
efterträderska, Anna (reg. 1702—14). Under
hennes regering förvandlades personalunionen
mellan E. och Skottland till en närmare
sammanslutning. 1706 genomdrevo whigstatsmännen
upptagandet av unionsförhandlingar. Dessa ledde
till antagandet av en u n i o n s a k t, som
godkändes av skotska parlamentet 16 jan. 1707 och
i febr. s. å. genomdrevs även i engelska
parlamentet. 1 maj 1707 trädde den nya unionen i
kraft, genom vilken E. och Skottland förenades
till ett rike, Storbritannien, med
gemensam, till protestanter inskränkt tronföljd och
gemensamt parlament. Skottland behöll sina
särskilda lagar och domstolar samt sin särskilda
kyrkoförfattning.
Litt.’. T. D. Kendrick & C. F. C. Hawkes,
”Archæologv in England and Wales” (1932);
G. Clark, ”Prehistoric England” (1940, 3æ uppl.
1945); J. & C. Hawkes, ”Prehistoric Britain”
(1943); ”British Museum, Guide”. –––- G. M.
Trevelyan, ”English social history” (1942,
1944)-— Se vidare Engelska litteraturen. Engelska
språket, Engelsk konst, Engelsk musik, Engelsk
teater samt Storbritannien.
Englands bank, se Bank of England.
Engler, Heinrich Gustav Adolf, tysk botanist
(1844—1930). Han blev prof, i botanik och dir.
för botaniska trädgården i Kiel 1878, i Breslau
1884 och i Berlin
1889. Där kvarstod
han till 1921, och där
utvecklades under E:s
ledning botaniska
mu-séet och trädgården,
vilka 1896 flyttades
till Dahlem, till en
av de förnämsta
härdarna för forskning i
växtgeografi och
systematisk botanik. E.
var en av de ledande
inom båda dessa
områden. I sitt
grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
