Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estland - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser - Bankväsen - Näringslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Estland
886
vapen, som i sin tur kan härledas ur det
danska. — Flaggan har tre horisontala
band: blått, svart, vitt, och användes som både
national- och handelsflagga. Statsflaggan är
densamma men är i mitten belagd med vapnet.
Mått och vikt. Metersystemet infördes 1929.
Mynt. Efter skilsmässan från Ryssland hade
E. en pappersvaluta med en estnisk mark med
ett avsett parivärde av 89 öre som enhet. 1928
infördes guldmyntfot, och samtidigt stabiliserades
valutan vid 1 mark = V100 kroon, och en ny
enhet i en guldvaluta, 1 kroon = 100 senti (el.
cents) = 1 sv. kr, infördes. Gyldmyntfoten
suspenderades 1933.
Finanser. Budgetåret 1938/39 uppgingo statens
inkomster till 99,3 och dess utgifter till 92,3 mill.
estn. kr. Den utländska skulden, främst till
U.S.A., motsvarade c:a 100 mill. estn. kr.
Bankväsen. Centralbanken, Eesti Pank, som
grundades 1919 och under medverkan av N. F.
omorganiserades 1927, ägde före 2:a världskriget
ensamrätt till sedelutgivning. — Vid 1939 års
slut funnos 18 affärsbanker, av vilka de båda
största voro Krediit-Pank och G. Scheel & co.
A. G. — En statlig sparbank trädde i
verksamhet med 1928 års början. — Under 2:a
världskriget, då E. var underkastat såväl rysk som
tysk ockupation, undergick bankväsendet stora
växlingar, från relativ frihet under den tyska
ockupationen till förstatligande under den ryska.
Näringslivet baserar sig främst på jordbruk
med binäringar samt industri. 1934 levde 59%
av befolkningen av jordbruk, 17% av industri
och hantverk, 5 °/o av handel, 4 °/o av samfärdsel,
7”/o av allmän tjänst och fria yrken, 2% av
husligt arbete, 7 °/o voro rentierer, pensionärer
och liknande understödstagare m. m.
Under de två årtiondena 1919—39 har
jordbruket gjort betydande framsteg. Genom
nyodlingar och utdikningar av sumpmarker har
åkerarealen ökats från 9,437 km2 1919 och 10,104
1925 till 11,178 1939. ökningen av åkerarealen
under 1920-talets första år beror i hög grad
på agrarreformen av lo/io 1919, genom vilken
en indragning av flertalet storgods mot en viss
ersättning ägde rum. Den indragna jorden
utdelades sedan till personer, institutioner och
företag på olika villkor. 23 °/o av åkerarealen
iltgjordes 1939 av vall, på 14% odlades råg,
13% havre, 11% blandsäd, 8% potatis, nära
8% korn, 7% vår- och höstvete, 2% lin. 11%
av åkerarealen låg i träde. Det viktigaste
sädesslaget är råg, som med en genomsnittlig
årsproduktion av 181,500 ton helt täcker det
inhemska behovet. Under ryskt välde hade intill
början av 1949 c:a 3,000 kolchoser bildats i
landet.
Boskapsskötseln har utvecklats mycket
de senaste årtiondena. 1939 funnos i E. 219,000
hästar, 705,000 nötkreatur, 442,000 svin, 696,000
får, 2,4 mill. fjäderfä. Mejeriprodukter utgöra
för landet viktiga exportvaror. Mejeriernas
smörproduktion uppgick 1939 till 16,900 ton.
Fisket är en betydande näringsgren för kust-
och öbefolkningen, särsk. på ösel. — över
9,000 km2 täckes av skogar. Omkr. 3/s av
skogsprodukterna användes förr till ved. Sedan
man under åren 1934—39 alltmera övergått till
eldning med oljeskiffer och torv, har skogen
fått allt större användning inom cellulosa- och
pappersindustrien och för export av gagnvirke.
Under E:s självständighetstid visade
industrien en betydligt snabbare utveckling än
jordbruket. E:s industri baserar sig till stor
del på inhemska kraftkällor och råvaror.
Landet har ganska stora mineraltillgångar. Fossilt
bränsle finns i form av torv och oljeskiffer
(s. k. brännskiffer). 1920—40 utvecklades
olje-skifferindustrien till E:s viktigaste industrigren.
1934—39 ökade årsproduktionen av oljeskiffer
från 0,6 mill. ton till 1,7 mill. ton,
råoljeproduktionen från 47,000 ton till 179,000 ton och
produktionen av motorolja från 6,900 ton till 22,300
ton. Oljeskiffern har även användning som
värmekälla vid cementfabrikationen. 1947/48
anlades en 203 km lång rörledning från
Kotla-järvi, brännskifferindustriens huvudcentrum, till
Leningrad för transport av skiffergas, som
också produceras. 1937—39 upptäcktes vid
djupborrningar i närheten av Jöhvi under kambriska
lager betydande fyndigheter av magnetit.
Landets skogstillgångar ha gett upphov till trävaru-,
trämasse- och pappersindustrier. 1939 uppgick
cellulosaproduktionen till 102,000 ton och
pap-persproduktionen till 20,200 ton. I fråga om
produktionsvärde intogo emellertid textil-
(bomulls- och ull-), livsmedels- och metallindustrien
den främsta platsen. Betydande voro även kemisk,
läder-, glas-, grafisk och konsthartsindustrierna.
I E:s export (103,9 mill. kr 1938) intogo
jordbruksprodukterna främsta platsen (46%),
därefter följde industrivaror (38%), ss. cellulosa,
skifferolja, bomullstyg, impregneringsolja, kasein,
papper, sprit, och trävaror (15%). Importen
(107,2 mill. estn. kr) utgjordes till 2/s av
industriråvaror, till Vs av maskiner o. dyl., till V10 av
motorfordon. Sveriges andel i E:s
utrikeshandel uppgick till 5—6°/o, Sovjetunionens
endast till c :a 3 °/o. Järnvägarnas längd före
2:a världskriget var 1,950 km, varav 790 km
smalspåriga, bilvägarnas längd 21,500 km,
busslinjernas 4,700 km. Bland vattenvägar inom
landet märkas Peipus med Emajögi och
Vörts-järv. Handelscentrum och viktigaste flodhamn i
detta område är Dorpat. Bland E:s
östersjö-hamnar märkas Reval, Pernau, Narva-Jöesuu
(Hungerburg), Hapsal med Rohuküla, Loksa,
Paldiski, Kuressaare (Arensburg, med
Roomas-saare) och Jaagarahu på ösel. Paldiskis hamn
är tillgänglig året om, Revals har att räkna
med ishinder 5—6 veckor men hålles öppen
genom isbrytare. E;s handelsflotta uppgick
1950 till 26,000 (1939 176,000) bruttoregisterton.
— 2:a världskriget tillfogade E:s näringsliv
oerhörda förluster. Krigsskadorna 1940—45
beräknas uppgå till 600 mill. estn. kr, d. v. s.
närmast 30®/o av landets produktionsmedel.
Sedan 1944—45 är E:s näringsliv införlivat med
Sovjetunionens med alla dess konsekvenser, d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
