Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estland - Näringslivet - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningar - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Estland
888
industriens, handelns och penningväsendets
förstatligande och allt mera fortskridande
tvångsko llektivisering av jordbruket.
Religiösa förhållanden. I den självständiga
estniska staten (1918—40) var kyrkan skild från
staten (lag 1926). Religionsutövningen var helt
fri, och varje religiös sammanslutning fick sörja
för sig själv; församlingarna behöllo dock sina
egendomar. Religionsundervisningen var
frivillig, men flertalet barn begagnade sig av den.
Den evang.-luterska kyrkan organiserades som
fri folkkyrka. Kyrkan var fullt autonom och
hade demokratisk författning. Administrativ
enhet var lokalförsamlingen. Närmast högre
instans var prosteriet. Högsta instans var stiftet
med en biskop som chef, vald på livstid av
kyrkodagen, kyrkans högsta administrativa
myndighet, sammansatt av både präster och lekmän.
Kyrkans verkställande organ var konsistoriet,
sammansatt av präster och lekmän med biskopen
som ordf. Enl. statistik 1934 voro 78% av
befolkningen luteraner, 19% grekisk-ortodoxa;
metodister, baptister, adventister, mosaiska
tros-bekännare och romerska katoliker utgjorde
tillsammans 3 °/o. 1940 funnos i E. 171 luterska
församlingar och 189 kyrkor i 15 prosterier (14
estniska, 1 svenskt) och 179 präster, utbildade
vid univ. i Dorpat. — Då sovjettrupper i juni
1940 marscherade in i landet, stängdes den
teologiska fakulteten i Dorpat (för en tid öppnad
igen 1943, då kallad Teologiska inst. vid
Dor-pats univ.), gudstjänster i radio och
kristendoms-undervisning i skolorna förbjödos, kyrkoegendom
nationaliserades, flera präster fördrevos och
deporterades. Detta gällde såväl den
evang.-luterska som den romersk-katolska kyrkan.
Den grekisk-ortodoxa behandlades skonsammare.
Då Tyskland 1941 överföll Sovjetunionen och
tyska trupper ockuperade E., kunde
gudstjänstlivet återupptas. Under den tyska tiden
förintades i stort sett landets judiska befolkning.
När sovjettrupper 1944 åter trängde in på
baltiskt område, flydde ett stort antal ester till
Tyskland och till Sverige, dit även många
est-landssvenskar kommit på legal väg. De svenska
församlingarna upplöstes s. å.
Den grekisk-ortodoxa kyrkan i E. separerade
1918 från patriarkatet i Moskva och bildade
E:s apostolisk-ortodoxa kyrka med egen
metro-polit. 1934 funnos 158 grekisk-ortodoxa
församlingar och 2 kloster.
Undervisningsväsen. Enl. lag av 1920
grundades enhetsskolsystem med 6-årig obligatorisk
och kostnadsfri bottenskola; skoltvång gällde
för barn från 8 till 14 år. 1936/37 funnos 1,224
bottenskolor med 107,006 elever. Den moderna
bottenskolan uppbyggdes och utvecklades såväl i
fråga om lärarbildningsnivån som metodiskt och
didaktiskt. Enl. skollagen av 1934 grundades
två typer mellanskolor: ett 5-årigt progymnasium,
baserat på 4-årig bottenskola, och en 3-årig
realskola, som följde efter den 6-åriga
bottenskolan; båda typerna fortsatte med 3-årigt
gymnasium. 1936/37 funnos 62 lärov. med 12,551
elever. För ungdom med folkskolebildning funnos
fortsättningsskolor och folkhögskolor.
Folkminoriteter (svenska, tyska, judiska, ryska) hade
enl. kulturautonomilagen folkskolor, lärov. och
även yrkesskolor med undervisning på deras eget
modersmål. Så hade t. ex. estlandssvenskarna
19 folkskolor, efter 1921 jordbruks- och
folkhögsk. enl. svenskt mönster i Birkas (Nuckö)
samt efter 1931 även ett svenskt gymnasium i
Hapsal. Den högre bildningen ombesörjdes av
Dorpats univ. (se d. o.) och konsthögsk. ”Pallas”’
sammastädes, av Tekniska högsk. (grundad 1936),
konservatoriet och konstslöjdskolan i Reval. —
Under den ryska ockupationen 1940—41 voro de
viktigaste förändringarna i E:s
undervisningsväsen inkopplandet av Sovjetunionens skollag och
studieplan, införandet av ryska språket, politiskt
ABC och sovjetrysk konstitutionslära som ämnen
samt politiseringen av hela undervisningen från
bottenskolan till univ. Särsk. starkt var kravet
på kommunistisk ombildning av lärarkåren, bl. a.
genom obligatorisk politisk undervisning. Fr. o. m.
1944 betonades jämte politiseringen av
undervisningen starkt militariseringen av uppfostran med
början redan från folkskolan.
Tidningar. Den första tidn. av nämnvärd
betydelse, Perno Postimees (från 1886 Postimees),
grundades 1857 i Pernau. Nationalisterna
samlade sig kring tidn. Sakala, utg. i Fellin från
1878. 1901 startade Konstantin Päts i
huvudstaden tidn. Teataja. Under E:s
självständighetstid gällde som landets främsta tidn. Päevaleht,
Vaba Maa och Kaja. För den nationalistiska
regeringen Eeenpalu skapades ett särskilt språkrör,
Uus Eesti.
Av estnisk press existera f. n. dels
kommu-nisttidn. i hemlandet, dels emigranttidn., som
försöka fortsätta den fria estniska pressens
traditioner. I Sverige äro de viktigaste Eesti
Teataja och Välis-Eesti, båda veckotidn.
Historia. Fornfynden visa, att E. redan under
stenåldern varit bebott. Skildringar från
vikingatiden ge vid handen, att ester då bott i landet
och stått i förbindelse med Skandinavien. 1208
började tyskar från Livland inkräkta E., men
esterna ingingo förbund med ryssarna, och mot
dem sökte då biskop Albert av Riga hjälp hos
Valdemar II av Danmark. 1219 besegrade
konungen esterna i slaget vid Reval, och i ett
fördrag 1238 stadgades, att tyskarna fingo behålla
Jerwen, vilket tillföll Tyska orden, och Wiek,
som jämte ösel skulle utgöra ett tyskt
biskops-stift; landskapen Harrien och Wierland förblevo
under danska kronan men trädde 1304 i den
närmaste förbindelse med Livland genom att ingå i
den då bildade ”livländska konfederationen”. Mot
ett 1343 utbrutet estuppror stod den danska
kolonien maktlös. Den måste söka hjälp hos Tyska
orden, vilken undertryckte upproret och 1346
genom köp från danska kronan förvärvade även den
formella överhögheten över Harrien och
Wierland. På kongressen i Danzig 1397 medgav
högmästaren Konrad von Jungingen åt det estländska
ridderskapet arvsrätt till länsgodsen även på
kvinnolinjen, varigenom dessas förvandling till
privategendom i hög grad främjades. På 1520-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
