Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Existentialism, existentialfilosofi, existensfilosofi - Existera - Exit - Exklamation - Exklusiv - Exklusivkontrakt - Exkombattant - Exkommunicera - Exkoriation - Exkrementer - Exkret - Exkretion - Exkretionsorgan - Exkurs - Exkursion - Exkvisit - Exlex (fredlös) - Exlex (tidning) - Exlibris, bokägarmärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Existera—Exlibris
88
fritt valda handlingarna konstituera
personligheten; de oärliga valen skapa de kriminella och
perversa människorna. E. är enl. Sartre en
hand-lingslära, icke pessimism utan optimism, en
humanism, som lär människorna att bli fria genom
att icke vända sig mot sig själva utan söka
målet utom sig själva.
Termen e. användes som beteckning på en
riktning inom fransk litteratur under 1940-talet,
som har sina främsta företrädare i J.-P. Sartre
och Simone de Beauvoir; till den litterära e.
räknas vidare Raymond Queneau och Albert Camus;
Jean Anouilh har också förts till gruppen kring
Sartre men har själv tagit avstånd från den.
Karakteristiskt för existentialisterna är, att de
med förkärlek skildra moraliskt mindervärdiga
och motbjudande människor och miljöer.
Särskild betydelse har e. fått för teatern. Den
exis-tentialistiska dramatiken, företrädd av Sartre,
Camus och Anouilh, har under 1940-talet fått en
mycket framskjuten plats i europeiskt teaterliv.
Litt: Organ för den filosofiska och litterära
e. i Frankrike är tidskr. Les temps mödernes,
grundad av Sartre 1945. En väldig litteratur
har vuxit upp kring e., vanl. starkt subjektivt
utformad. Utom redan nämnda arbeten må
anföras: O. Pedersen, ”Fra Kierkegaard til Sartre”
(1947) och A. Gemmer, ”J.-P. Sartres
Eksisten-tialisme” (s. å.).
Existera (fr. e xis t er), finnas, vara till;
förefinnas; ha sin utkomst.
E’xit, lat., han el. hon går ut; e’xeunt, de
gå ut (näml, från scenen, i scenanvisningar).
Exklamatiön (lat. exclamätid), utrop.
Exklusiv (av lat. exclüdere, utesluta),
uteslutande; inskränkande; grätten. — Exklusive
(lat. exclusive), oberäknat, utan att inbegripa.
—-Substx. Exklusivitet.
Exklusivkontrakt, hyreskontrakt, där den
avtalade hyran ej innefattar ersättning för
uppvärmning.
Exkombatta’nt, f. d. krigsdeltagare.
Exkommunicera (av lat. ex, ur, och commünis,
gemensam), bannlysa, utesluta ur kyrkans
gemenskap. — Exkommunikatiön,
bannlysning.
Exkoriatiön (av lat. ex, från, och co’rium,
hud), hudlöshet el. ytlig substansförlust i huden,
vållad genom att epidermis el. underliggande
lager av huden lossnar och avstötes.
Exkreme’nter (lat. excreme’nta, avsöndrade
ämnen), tarmuttömningar (lat. faeces).
Tarmuttömningarna utgöras till en ringa del av
osmälta födoämnen, till största delen av sekret
från tarmkanalen, ss. slem, galla, produkter av
digestionen och förruttnelsen i tarmen (t. ex.
skatol och indol, som väsentligen förorsaka e:s
lukt), vidare fettsyror, mineralämnen m. m. samt
massor av vissa bakterier. Alltefter de förtärda
födoämnena kunna e. innehålla elastiska trådar,
muskeltrådar, fett, stärkelse, cellulosa,
fosfor-syrade och kolsyrade kalk- och talksalter,
kisel-syra m. m. Deras fasthet är mest beroende på
vattenmängden. Ensidig köttdiet ger sparsamma,
mörka e.; mycket vitt bröd, mjölk eller fett ger
dem en ljus färg, spenat gör dem gröna. Vissa
medikamenter färga ej sällan uttömningarna.
Om gallan ej kommer in i tarmen, bli e.
ler-aktigt ljusgrå dels genom en riklig mängd
ouppsuget fett, dels genom frånvaron av (förändrat)
gallfärgämne (sterkobilin). Vid blödning i övre
delarna av matsmältningskanalen bli
uttömningarna svartbruna. — Av e:s undersökning kan man
ofta hämta viktiga upplysningar om
sjukdomsprocesser i tarmkanalen, närvaro av parasiter,
ss. maskar o. dyl.
Exkrét (av lat. excretum, utsöndrat). 1) För
människo- och djurkroppen oanvändbara
slutprodukter av ämnesomsättningen, t. ex. svett och urin.
2) Biprodukter (el. slutprodukter) vid
ämnesomsättningen i växtkroppen, vilka bildas och
uppmagasineras i särskilda celler (el.
cellgrupper), exkretbehållare, och i regel ej
undergå ytterligare bearbetning i denna. De
bestå av t. ex. harts, olja, kalciumkarbonat
(cystoliter) och kalciumoxalat. Hos många växter
göra de tjänst som skyddsmedel mot växtätande
djur.
Exkretiön, utsöndring, se Exkret.
Exkretiönsorgan, de organ inom
människo-och djurkroppen, som ha till uppgift att
avsöndra och bortföra ur kroppen de obrukbara
slutprodukterna av ämnesomsättningen (e x k r
e-ten), oftast i flytande form.
Exku’rs (lat. excu’rsus), utflykt, strövtåg;
avvikelse (från ämnet); utförlig, självständig
behandling av en detalj i ett arbete.
Exkursion (jfr Exkurs), utflykt, särskilt i
vetenskapligt syfte (t. ex. botanisk e.).
Exkvislt (lat. exquisltus), utsökt, utvald.
Exlex, nlat. (av lat. ex, utom, och lex, lag),
stående utom lagarna, fredlös.
Exlex, skämttidning, utg. en gång i veckan,
först i Kristiania, sedan i Köpenhamn, av den
norske tecknaren Ragnvald Blix under tiden febr.
1919—nov. 1920. Den redigerades i en fränt
radikal anda.
Exlibris (lat., eg. ex li’bris, ur böckerna),
bokägarmärke, en först i Frankrike
använd benämning på märken, vilka bibliofiler och
andra bokägare pläga anbringa antingen
inpressade på en boks
pärmar el.
tryckta på särskilda
blad, avsedda att
infästas på
fram-pärmens insida.
Uttrycket är
hämtat från
begynnelseorden i
den på sådana
märken vanliga
lat. inskriften,
som anger
bokens ägare: Ex
libris N. N., ”Ur
N. N :s
boksamling”. E. äro av
två slag. Det ena,
p ä r m e x 1 i b-
Exlibris av J. F. Martin.
Omkr. 1800.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
