Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faktura - Fakultativ - Fakultet - Fal - Fala - Falaise - Falaises - Falan - Falander, Ida - Falang - Falangen - Falangen, Spanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
F akultativ—F alangen
162
bok, kopiebok för avsända f. el. samlingsbok
(-pärm) för inkomna; även försäljnings- el.
in-köpsbok, där f. bokföras. — Fakturera,
utställa och tillsända köparen f.
Fakultativ [el. fa’k-] (fr. facultatif),
frivillig, valfri; möjlig, eventuell (motsats:
obligatorisk).
Fakultet (fr. faculté, av lat. facu’ltas,
förmåga). i) En av de huvudavdelningar, i vilka
ett universitet är uppdelat; sammanfattningen
av de till en sådan huvudavdelning hörande
lärarna. Vid de svenska universiteten finnas fyra
fakulteter: teologisk, juridisk, medicinsk och
filosofisk. Den sistnämnda är uppdelad i två
sektioner: den humanistiska och den
mate-matisk-naturvetenskapliga.
2) (Mat) Produkten av ett antal konsekutiva
hela tal fr. o. m. 1. Så är t. ex. ”fakultet sex”
= iX2X3X4XsX6 = 720 och betecknas
Fal, om vara: som är till salu; om person:
som säljer sig el. sina tjänster; särsk. om
prostituerad.
Fala. Återfinnes i de geogr. namnen Falan,
Falbygden och Falköping-, Falun’ är ack.
bestämd form. Ordet är sannolikt bildat till fal,
blek. Se J. Sahlgren i Namn och bygd (1946).
Falaise [falä’z], stad i fr. dep. Calvados
(Normandie), vid Ante; 5,500 inv. Ruiner av
ett slott, där hertigarna av Normandie ofta
plägade residera och där Vilhelm Erövraren torde
vara född. Under invasionsstriderna i 2:a
världskriget blev staden illa åtgången.
Trefaldighets-kyrkan från 1100—1500-talen, en av de
vackraste i Normandie, förstördes delvis liksom
kyrkan S:t-Gervais, påbörjad på looo-talet.
Under striderna i Normandie aug. 1944 ledo
tyskarna vid F. synnerligen svåra förluster.
Falaises [falä’z], fr., plur. av falaise, branta
kalkbergskuster i n. Frankrike, särskilt mellan
Le Havre och Boulogne; även andra branta
kustbildningar.
Falaises vid Étretat, Normandie.
NF VII — 6
F alan, se Falbygden.
F ala’nder, Ida Amanda Maria, xylograf
(1842—1927). Hon studerade vid
Konstakademien samt för E. Skill och i London. Blev en
skicklig träsniderska, utförde bl. a. en mängd
bilder för Ny Illustrerad Tidning.
Fala’ng (grek. fa’lanx, lat. pha’lanx), i de
gamla grekiska härarna urspr. varje i djup
uppställning ordnad slagavd. utan avseende på dess
sammansättning i övrigt. Sedermera nyttjades
benämningen endast för den tungtrustade och
till fots stridande slaglinjen. Ryktbarast blev den
av Filip II på 300-talet f. Kr. uppfunna och
av Alexander den store fulländade m a k e d
o-niska falangen. Det karakteristiska
vapnet var den långa makedoniska lansen. F: s
djup var stundom blott 8, vanl. 16 man. Vid
angrepp fällde de främsta leden sina lansar,
vilkas spetsar alla nådde framför fronten. F:s
styrka låg i dess slutna anfallskraft, dess
svaghet i bristen på rörlighet och förmåga att lämpa
sig efter växlande förhållanden. Genom
överlägsen rörlighet lyckades de romerska legionerna
besegra den makedoniska slagordningen.
Fala’ngen, en sammanslutning av moderna
svenska konstnärer, vilken f. ggn framträdde med
en utställning i Liljewalchs konsthall i
Stockholm hösten 1922. Dess stomme utgjordes av
den från Matisse utgående
genombrottsgeneratio-nen från och efter 1909. F., som representerade
flera moderna riktningar från intim realism
och naivism till expressionism, räknade 17
målare och en skulptör: Leander Engström, Arvid
Fougstedt, Nils Dardel, Einar Jolin, Otte Sköld,
Birger Simonsson, Arthur C:son Percy, Carl
Ryd, Gideon Börje, Hilding Linnquist, Vera
Nilsson, Sigfrid Ullman, Torsten Palm, Gunnar
Svensson, Axel Nilsson, Frithjof Schüldt och
Erik Hallström samt skulptören Nils
Möller-berg.
Fala’ngen, Spanska f., sp. Falange
espa-nola, statspartiet i general F. Francos regim,
grundades 1933 som en fascistisk
kamporganisation av J. A. Primo de Rivera, son till
diktatorn M. Primo de Rivera. I april 1937
samman-slöt Franco de olika elementen i upprorsrörelsen
mot republiken till ett enda politiskt parti, som
förenade traditionalister (monarkister och
karlister el. requetés )och fascister. F:s
ursprungliga program bibehölls väsentligen och blev
grundvalen för en autoritär och korporativ ny
författning, till vilken den italienska fascismen
tagits som främsta förebild, anpassad efter
spanska förhållanden. Franco (kallad el Caudillo,
ledaren) är ledare för f., som har två
huvudorgan: Nationalrådet (Consejo naciona) med
omkr. 100 medl., utnämnda av Franco el.
självskrivna i egenskap av chefer för korporationer
och andra institutioner, samt Politiska juntan
(Junta politica), som bl. a. utgör bindeled mellan
parti och stat och vars generalsekr. urspr. ägde
stora befogenheter. När krigslyckan började
svika axelmakterna och Spanien intog en alltmer
försiktig hållning, minskades f:s inflytande
(partimilisen upplöstes 1943). Denna tendens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
