Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fernandez, Ramon - Fernández de Moratín, Leandro - Fernández y González, Manuel - Fernandina - Fernando (de) Noronha - Fernando Póo - Fernbock - Fernebo - Ferney-Voltaire - Fernissa - Fernow (Fernström), Erik - Fernström, John - Fernströms, A. K., granitindustrier, ab. - Feroce - Feronia - Ferozepore, Firozpur - Ferrara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Fernåndez de Moratfn—Ferrara
330
föreligga studier över Molière (1929), Gide
(I931), Proust (1943) och Barrès (s. å.) samt
ro-manerna, ”Le pari” (1932) och ”Les violents”
(T935)- 1943 utkom ”Itinéraires fran<;ais”.
Fernåndez de Moratin [-na’ndäj> öä [-måra-ti’n],-] {+måra-
ti’n],+} Le an dr o, spansk författare (1760—
1828). Med Molière som förebild skrev F. en
mängd skådespel, bl. a. ”El si de las ninas”
(”Flickornas ja”, 1806), ett av den spanska
teaterns allra bästa och tekniskt mest fulländade
verk.
Fernåndez y Gonzålez [-na’ndäj> i [-gånjia’-läj>],-] {+gånjia’-
läj>],+} Manuel, spansk författare (1821—88),
en Spaniens A. Dumas d. ä. Han var på sin
tid populär genom en mångfald spännande
historiska romaner.
Fernandi’na, en av Galapagosöarna.
Ferna’ndo (de) Noronha [nårå’nja], brasil.
ö i Atlanten, utanför Brasiliens kust; 15 km2,
c:a 1,300 inv. Deportationsort. Radio- och
flygstation; utgör sedan 1942 Territoriet F.
Ferna’ndo Pöo [-då på’å], spansk ö i
Biafra-bukten, den innersta delen av Guineabukten, 40
km utanför Kameruns kust; 2,100 km2, c:a 34,000
inv., därav omkr. 300 européer. F. är av ungt
vulkaniskt ursprung, bergig (Pico de Santa
Isa-bel el. Clarence Peak, 2,850 m ö. h.) samt täckt
av yppig tropisk urskog. Klimatet är hett och
osunt. Årstemp. i Santa Isabel är 25,6° (jan.
27,7°, sept. 23,6°), nederbörden 2,560 mm. ön
är fruktbar, och de vanliga tropiska
produkterna odlas, men endast kakao exporteras i
större skala. Även något palmolja utföres jämte
mahogny och kautschuk. Inv. äro negrer, dels
bubis, bantunegrer, som tidigt invandrat från
fastlandet och som leva täml. oberoende i det
inre, dels portos, de mera civiliserade kustborna,
avkomlingar av f. d. engelsk-västindiska slavar
el. av negrer från Sierra Leone och Guldkusten,
ibland även av portugiser och spanjorer.
Huvudstad är Santa Isabel (c:a 8,500 inv.). F. utgör
ett distrikt av kolonien Spanska Guinea.
Fernbock, se Färnbock.
Fernebo, se Färnebo.
Ferney-Voltaire [färnä’-våltä’r], ort i fr.
dep. Ain, 6 km n. v. om Genève; c:a 1,200
inv. Voltaire bodde 1758—78 här på slottet
Ferney.
Ferni’ssa, bestrykningsmedel för trä, metaller
och andra material, vilken efter intorkning
lämnar ett hårt, glänsande överdrag, som skyddar
den bestrukna ytan mot inverkan av luft och
fukt. F. kunna indelas i tre huvudgrupper:
olje-fernissor, lackfernissor och flyktiga f.
Oljefernissor framställas av s. k.
torkande feta oljor, huvudsaki. linolja, genom deras
upphettning till omkr. 1500 i närvaro av luft el.
under genomledande av luft med el. utan
tillsats av torkmedel el. s. k. s i c k a t i v.
Lackfernissor el. fettlacker äro
upplösningar av hartser i oljefernissa och
terpen-tinolja. De viktigaste härtill använda
hårdhartser-na, kopal och bärnsten, lösas icke direkt utan
måste först undergå en smältningsprocedur,
varvid de upphettas till omkr. 3000, så att ända till
omkr. 20 % avdestillera. Billigare och mindre
beständiga lackfernissor framställas av vanligt
harts el. kolofonium. Bättre är s. k. esterharts,
framställt genom upphettning av kolofonium och
glycerin. Kopallackerna giva överdrag, som
utmärka sig genom stor hårdhet och seghet.
Flyktiga fernissor bestå av lösningar
av hartser i flyktiga lösningsmedel, ss. sprit
(95 “/o), bensin och terpentinolja.
Fe’rnow (till 1760 Fernström), Erik,
skriftställare (1735—91). F. prästvigdes 1766
och tjänstgjorde i Karlstads stift. Skrev en
värdefull ”Beskrifning öfwer Wärmeland” (1773
—79! ny uppl. 1898—-99) och efterlämnade
samlingar, ”Archivum Wermelandicum”, nu i
Karlstads stifts- och läroverksbibliotek.
Fernström, John, tonsättare och dirigent (f.
1897 6/i2), bedrev violinstudier för Schlüter i
Köpenhamn (1917—22) och Barmas i Berlin
(1922—23) samt studerade komposition för Knut
Håkansson och P. Gram i Köpenhamn (1923—
30), blev 1916 1 :e violinist i Nordvästra Skånes
orkesterförening, där han från 1932 även var
intendent och ledare för skolkonserterna. 1940
—44 ledde han Sydöstra Skånes
orkesterförening. Numera är han ledare för den
kommunala musikundervisningen i Lund. Som
tonsättare har han skapat sig en självständig,
personlig stil. Bland hans talrika verk må nämnas 11
symfonier, konserter med orkester för violin,
altviolin och klarinett, stråkkvartetter och annan
kammarmusik, verk för soli, kör och orkester
(mässa, ”Stabat mater”, operan ”Achnaton”
m. m.) samt sånger. Han har även skrivit en
Buxtehude-biogr., ”Dietrich Orgemester” (1937).
Femströms, A. K., granitindustrier, ab.,
Karlshamn, etablerat 1885, bolag 1925, driver
stenhuggerier på olika platser inom Kristianstads,
Blekinge, Kalmar, Kronobergs och Göteborgs
och Bohus län samt i Norge. Tillverkningen
består av blocksten, byggnadssten, gatsten,
makadam samt diverse slipade granitprodukter.
Bolaget, som har ett aktiekapital av 1,8 mkr,
driver även rederirörelse. Det äger dessutom ett
flertal andra företag inom sin bransch.
Feroce [ferå’t/e], it., mus., vilt, häftigt.
Ferönia, myt., fornitalisk gudinna, med ett rikt
tempel och en helig lund vid Capena (i Etrurien)
nära berget Soracte.
Ferozepore [eng. utt. flrauzpö’a],
Firoz-p u r, stad i östpunjab, Indiska unionen, 75 km
s. s. ö. om Lahore, nära Sutlej; 85,000 inv. F.
torde ha grundats på 1300-talet och kom 1835
i engelsmännens händer som viktig militär bas.
Handelscentrum.
Ferra’ra, huvudstad i prov. Ferrara (2,629 km2,
381,000 inv.) i Emilien, Italien, vid järnvägen
Padova—Bologna strax s. om nedre Po; 58,000
inv. F. omtalas först under folkvandringstiden.
1101 kom det som påvligt län under markgreven
av Toscana, men dennes överhöghet blev snart
blott nominell. Under 11 oo-talets strider
tillhörde F. lombardiska förbundet. 1208 knöts det
till huset Este, som gjorde det till en glänsande
furstestad och en av renässanskulturens härdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
