Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferrara - Ferrara-Florenskonsiliet - Ferrari - Ferrari, Ettore - Ferrari, Guiseppe - Ferrari, Paolo - Ferrari, Philipp la Rénotière von Ferrary - Ferraris, Galileo - Ferratin - Ferree, Clarence Errol - Ferrel, William - Ferrero, 1. Guglielmo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Ferrara-Florenskonsiliet—Ferrero
332
Katedralen i Ferrara.
1597 indrogs F. till Kyrkostaten som ledigt län.
I 2:a världskriget skadades staden svårt, bl. a.
vid en amerikansk flygbombning i dec. 1943. —
Den förnämsta kyrkan är katedralen, som har
en rik romansk fasad; det inre är omdanat i
1700-talets stil. San Giorgio hyser praktfulla
gravar över familjen Este. Från medeltiden
härstammar också delvis kastellet. Jämte rådhuset
höja sig en rad vackra renässanspalats: Palazzo
Roverella, Palazzo Schifanoia (med fresker från
1400-talet, nu arkeologiskt museum), Palazzo dei
Diamanti, nu pinakotek (skadat), Palazzo di
Lu-dovico il Moro, Palazzo Prosperi-Sacrati. F:s
högsk. grundades 1391 och har med., jur. och
naturvetenskaplig fakultet; dess bibi, är rikt på
handskrifter och inkunabler. Sockerbruk,
tillverkning av trikåvaror och schalar.
Ferrara-Florenskonsiliet, påvligt
motkonsi-lium till reformkonsiliet i Basel, sammankallat
av påven Eugenius IV 1438 för att åstadkomma
en union mellan den romerska och ortodoxa
kyrkan. Till mötet hade bl. a. kejsaren av
Konstan-tinopel och en mängd grekiska prelater infunnit
sig. Efter långa förhandlingar enades man om
en dogmatisk kompromissformel, och 6 juli 1439
kunde (i Florens) unionen med grekerna
proklameras. Unionen gick dock om intet genom
grekiska folkets motstånd; förverkligad blev den
endast beträffande vissa smärre orientaliska
kyrkosamfund. Konsiliet avslutades i Rom 1445.
Ferra’ri, tillnamn för ett 70-tal italienska
konstnärer under senare medeltiden och nyare
tiden. — Gaudenzio F. (omkr. 1480—1546)
var en av de lombardiska målarskolornas bästa
och mest produktiva mästare.
Ferra’ri, E 11 o r e, italiensk skulptör (1849—
1929). Han utförde bl. a. Giordano Brunos staty
i Rom och Mazzinis monument där med rörliga
och lidelsefulla sockelreliefer.
Ferra’ri, Guiseppe, italiensk filosof,
histo
riker och politiker (1811—
76), slutl. prof, i Rom och
rikssenator. F. förfäktade
ett federalistiskt program,
och genom de grundliga
studierna över ”Histoire des
révolutions d’Italie” (4 bd,
1856—58) sökte han vinna
stöd för sina politiska
åsikter. Bland hans
historiefilosofiska arbeten märkes
”Teoria dei periodi politici”
(1874).
Ferra’ri, P a o 1 o,
italiensk författare (1822—89).
Sin första och största
framgång vann F. med
komedien ”11 Goldoni e le
sue sedici commedie nuove”
(1852), i vilken italienska
1700-talsförfattare
behandlas. Stort bifall rönte F :s
folklustspel, stundom hållna
i Goldonis anda. Den största
och mest omtvistade delen av
hans alstring tillhör den sociala komedien, bl. a.
”11 duello”, ”11 suicidio” och ”Due dame”. F:s
”Opere drammatiche” (15 bd) utkommo 1877—
84, ett urval 1890. — Litt.: Biogr. av V.
Ferrari (1899).
Fer ra’ri, Philipp la Rénotière von
Ferrary, berömd frimärkssamlare (omkr.
1848—1917). Hans frimärkssamling, värderad
till omkr. 10 mill. kr, omfattade särskilt unika
saker och sällsyntheter och donerades till tyska
postmuséet men beslagtogs av fransmännen och
försåldes 1922—23 på auktioner i Paris.
Ferra’ris, G a 1 i 1 e o, italiensk fysiker och
elektrotekniker (1847—97), prof, i fysik i
Milano 1878. Hans värdefulla arbeten om elektrisk
kraftöverföring, transformatorer och
växel-strömsteknik möjliggjorde byggandet av
växel-strömsmotorer. Saml. skr., 3 bd, 1902—04.
Ferratin, ljusbrunt pulver med c:a 6 °/o järn,
bundet vid äggvita.
Ferree [fe’ri], Clarence Errol,
amerikansk psykolog och oftalmolog (1877—1942). F.
var en av Amerikas ledande forskare på det
ex-perimentalpsykologiska området och studerade
ingående olika optiska fenomen, ofta med hjälp av
egna nyuppfunna apparater.
Ferrel [fe’ral], William, amerikansk
mc-teorolog och oceanograf (1817—91). I sitt
huvudverk, ”The motions of fluids and solids
rela-tive to the earth’s surface” (1858, 1859), kallat
meteorologiens ”Principia”, visade han de
hydro-dynamiska grundekvationernas användbarhet vid
studiet av atmosfärens allmänna cirkulation och
gav f. ggn en förklaring till de båda
högtrycks-bältena 350 n. och s. om ekvatorn.
FerreTo [-å]. 1) Guglielmo F., italiensk
författare och historiker (1871—1942), prof, i
modern historia vid univ. i Genève 1930.
Lärjunge och måg till Lombroso, framträdde F. först
som författare inom kriminalpsykologiens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
