Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotometri - Fotomontage - Foton - Fotonasti - Fotoperiodism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
F otomontage—F otoperiodism
906
denna och ljuskällan, möjliggör alltså denna
metod att åstadkomma lika stark belysning av
två ytor i fotometern. Vanl. användes för detta
ändamål en med skala försedd
fotometer-b ä n k, på vilken fotometern och på ömse sidor
om denna ljuskällorna, som skola jämföras,
anbringas på slider, som kunna förskjutas.
Andra förfaranden för att uppnå en mätbar
ljusförsvagning bestå däri, att i strålgången
anbringas en ogenomskinlig cirkelskiva med
mätbart föränderliga sektoröppningar, vilken bringas
i hastig rotation, el. också planpolariseras det
infallande ljuset med en
polarisator och får därpå
passera en kring
strålriktningen mätbart vridbar
ana-lysator, varvid det
polariserade ljuset försvagas med
bråkdelen cos2<p, där (p
är vinkeln mellan
pola-risatorns och
analysa-torns svängningsriktningar.
Störst praktisk användning
har numera L u m m e r—B rodhuns
fotometer (fig. i a), vars huvudbeståndsdel utgöres
av två rätvinkliga glasprismor A och B, vilka
sammansättas till en kub. De båda ljuskällorna
p och q belysa
en gipsplatta A
från var sin sida.
Det av denna
diffust reflekterade
ljuset bringas
medelst
speglarna C och D att
infalla vinkelrätt
mot kubsidorna.
Ögat vid O betraktar genom en lupp e
prismornas hypotenusayta. Beroende på kubens
konstruktion kan fotometern användas för
inställning antingen på olika ljusintryck el. på lika
kontrast. I förra fallet
beröra prismornas
hypo-tenusaytor varandra endast
längs sin mellersta de!
(fig. i b). I ögats synfält
härrör då det mellersta
partiet från det från v. (p
i fig. i a) kommande ljuset,
medan randpartierna
belysas av den h. ljuskällan (q).
Bland fotometrar, grundade
på andra principer,
mär
kas interferens- och polarisation
s-fotometrar. — För att bestämma en
ljuskällas totala ljusstrålning användes U 1 b r i c h t s
kulfotometer (fig. 2), som utgöres av en
stor ihålig sfär av Va—3 m diam. Denna är
invändigt beklädd med ett matt, vitt material och
har vid a en liten öppning, varigenom
strålningen från ljuskällan l inuti sfären kan betraktas.
Det direkta ljuset från l avskärmas med
skärmen b. — I det föregående har antagits, att
ljuskällorna utstrålat ”vitt” ljus. En jämförelse
av olikfärgade, heterokroma, ljuskällor erbjuder
Fig. - a.
Lummer-Brodhuns fotometer.
Schematisk bild.
Fig. 1 b. Likhetsfotometerns kub
och synfält.
Fig. 2. Ulbrichts
kulfotometer.
Schematisk bild, c
foto-meterkub, n
normallampa.
Fotomontage.
större svårigheter, och härför krävas fotometrar
av särskild konstruktion. En sådan är R o o d s
flimmerfotometer, i vilken ljuset från
de båda olikfärgade ljuskällorna periodiskt får
inverka på samma ställe av näthinnan. Vid
snabb växling får man en
blandningsförnim-melse endast om ljusintensiteten är lika stor; i
annat fall uppträder ett flimmerfenomen. På
senare tid har man för fotometriska arbeten i
alltmera växande omfattning börjat begagna
fotoceller. Dessa ha särskilt fått användning
som belysningsmätare. En stereoskopisk metod
hår angivits av P u 1 f r i c h. — Litt.: J. H.
T. Müller & C. S. J. Pouillet, ”Lehrbuch der
Physik” (n:e uppl., 2, 1926—29).
Fotomontage [-måqtä’/ cl. -måntä’/], en
sammanställning av flera fotografier till en,
antingen så, att delar av en insättas i en annan,
så att skenbart en verklig bild erhålles, el.
(vanligare) så, att flera bilder samarbetas till en
sorts gruppbild, där man väl ser de olika
delarna men dock en helhetsverkan är eftersträvad.
Foton [-å’n] (ändeisen bildad i analogi med
elektron, proton m. m.), dets. som
energikvantum vid strålning.
Fotonasti, bot., blom- och bladskafts etc.
av ljusretningar utlösta men ej av ljuset
riktade rörelser.
Fotoperiodi’sm kallas de reaktioner, vilka
framträda hos växterna som följd av ändrad
dagslängd. En ändring av dagslängden påverkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
