Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotoperiodism - Fotopsi - Fotoptometer - Fotosfär - Fotostat - Fotosyntes - Fototaxis, fototaxi - Fototerapi - Fototropism - Fototypi - Fotoxylografi - Fotozinkotypi - Fotskäl - Fots-ton - Fotsvett - Fottvagning - Fotö - Foucart, Paul - Foucauld, Charles de - Foucault, Léon - Foucaultska strömmar el. virvelströmmar - Foucaults pendelförsök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907 Fotopsi—Foucaults pendelförsök 908
hos de flesta växter såväl den vegetativa som
den fruktifikativa utvecklingen, bl. a.
blomningens riklighet och tiden för blomningens inträde.
Man skiljer mellan kortdagsväxter, d. v. s.
sådana som nå sin bästa frukti fikativa utveckling
vid en dagslängd av högst 14 tim.,
långdags-växter, som för samma ändamål kräva mer än
14 timmars belysning per dag, och dagsneutrala,
som icke visa reaktioner av detta slag. De flesta
av våra kulturväxter äro långdagsväxter, ss.
råg, vete, havre, korn, betor, lin, ärter, bönor,
klöver och de viktigaste fodergräsen.
Kortdagsväxter äro bl. a. majs, hirs, bomull och en del
potatissorter och dagsneutrala vissa rissorter och
kålsorter.
Fotopsi (av grek, fös, ljus, och o’psis,
seende), subjektiv ljusförnimmelse (utan
motsvarighet i verkligheten), vanl. orsakad av
sjukdomar i ögats inre delar.
Fotoptomèter (av grek, fös, ljus, o’psis,
seende, och me’tron, mått), instrument för
uppmätning av ögats ljuskänslighet med angivande
av den minsta belysning, vid vilken ännu vitt
kan skiljas från svart.
Fotosfär, solens lysande yta.
Fotostät, en apparat, som utgöres av en med
ett reflexionsprisma försedd kamera, för
fotografisk kopiering av boksidor, handlingar,
ritningar, teckningar m. m. Man erhåller en
sido-riktig negativ bild på papper; genom att man
på samma sätt fotostaterar negativet kunna även
positiva kopior framställas.
Fotosyntes, se Assimilation och Fotokemi.
Fotota’xis, fototaxi, fritt levande
organismers rörelse mot (positiv f.) el. från
(negativ f.) en ljuskälla.
Fototerapi, se Ljusbehandling.
Fototropi’sm, bot., stammars, blads m. fl.
organs av ljusretningar riktade rörelser; se
Retningsfysiologi.
Fototypi (av grek, fös, ljus, och ty’pos,
avtryck), se Kliché.
Fotoxylografi, ett träsnittsförfarande, vid
vilket bilden, som skall skäras i trästocken, på
fotografisk väg överföres på denna.
Fotozinkotypi, äldre benämning för på
kemi-grafisk väg framställd kliché, spec. fototypi.
Fotskäl, socken i Älvsborgs län, Marks
härad intill Hallandsgränsen, kring nedre
Surte-ån (till Viskan) jämte biåar; 42,08 km2, 724 inv.
(1951). Är i ådalarna väl uppodlad slättbygd;
däromkring skogbevuxna bergplatåer med
spridda mossmarker. 1,070 har åker. Kyrkan av sten
byggdes 1864. Ingår i Surteby-Kattunga, F:s och
Tostareds pastorat i Göteborgs stift, Marks och
Bollebygds kontrakt; tillhör storkommunen
Västra Mark.
Fots-ton, mus., uttryck, som begagnas vid
angivande av längden på orgelpipor. Som norm
antagas öppna flöjtregister, vilkas grova C-pipa
håller 8 fot i längd och som kallas
8-fotsstäm-mor. En 4-fots pipa står en oktav högre, en
16-fots en oktav lägre.
Fotsvett, en abnormt stark svettning om
fotsulorna och mellan tårna. F. kan genom sin
lukt och hudsönderfallet (maceration), som
orsakas genom en bakteriell sönderdelning av svett
och hudfett, vara mycket besvärande. Kalla
fotbad utan tvål, bestrykning med 3 å 4 %
for-malinlösning, salicylströpulver i strumporna, som
ofta böra bytas, bruka vara välgörande.
Fottvagning, en i österlandet fordom allmän
hedersbetygelse mot en inbjuden gäst. Enl.
Johannesevangeliet 13:4 ff. tvådde Jesus
aftonen före sin död lärjungarnas fötter för att
giva dem ett exempel i tjänande kärlek och
ödmjukhet. F. blev snart en kyrklig handling
hos de kristna som förberedelse till nattvarden.
Inom grek, kyrkan anses den som ett sakrament,
särskilt brukat på skärtorsdagen. Ännu tvår
påven — liksom katolska biskopar och abboter -—
på skärtorsdagen tolv fattigas fötter. Inom
protestantismen har ceremonien fortlevat i eng.
kyrkan samt hos herrnhutarna men är numera
där avskaffad.
Fotö, fiskläge i öckerö sn i Bohuslän.
Foucart [fokä’r], Paul Franqois, fransk
vetenskapsman (1836—1926). Han blev 1874
prof, i grekisk epigrafik och arkeologi vid
Col-lège de France och var 1878—90 dir. för franska
skolan i Aten. F. inlade stor förtjänst om
utforskningen av det gamla Delfi och utgav ett
15-tal verk i grekisk epigrafik, politik och
religionshistoria.
Foucauld [fokå’], Charles Eugène de,
fransk forskningsresande och
muhammedanmissionär (1858—1916). Efter att ha tagit avsked
som officer gjorde F. 1883—84 en ur
vetenskaplig och militär synpunkt viktig
forskningsfärd i Marocko (”Reconnaissance au Maroc”,
1888), genomgick därefter en religiös kris,
vistades flera år i trappistkloster, prästvigdes 1901
och verkade sedan bland muhammedanerna i
Algeriet. F. utgav bl. a. en ordbok och en
grammatik över tuaregiska språket. Under
in-födingsoroligheter, som utbröto i samband med
1 :a världskriget, blev F. skjuten. — Litt.: Biogr.
av J. Jörgensen (1934).
Foucault [fokå’], Jean Bernard Léon, fransk
fysiker (1819—68), 1855 fysiker vid
Parisobser-vatoriet. F :s arbeten falla företrädesvis inom
optikens, den tillämpade mekanikens och
elektricitetens områden och omfatta bl. a. experimentell
bestämning av ljusets hastighet med användning
av roterande speglar, bevis för jordens rotation
medelst pendelförsök (se Foucaults pendel försök),
konstruktion av heliostat, siderostat och
gyro-skop, av en regulator för likformig rörelse och
av induktionsapparater, studier över och
förbättringar av galvaniska staplar o. s. v.
Foucaultska strömmar [fokå’-] el.
virvelströmmar, elektriska strömmar, som (genom
elektromagnetisk induktion) uppstå inne i en
metall, då den föres genom ett magnetfält el.
påverkas av ett variabelt sådant. F. verka
bromsande på rörelsen och alstra värme.
Foucaults pendelförsök [fokå’s-], berömt
demonstrationsexperiment för att bevisa jordens
rotation. En fritt svängande pendel har en
strävan att bibehålla sitt svängningsplan
oför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
