Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktmögel - Frukt- och fröspridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Frukt- och fröspridning
250
Olika slag av frukt- och fröspridning.
Aktiv f.: 1 Hura crepitans, torr springfrukt. 3 Impatiens noli-tangere, kapsel med spiralformigt
hoprullade valvler. 7 Cyclanthera explodens, exploderande frukt med utslungade frön. 8 Geranium palustre,
kapslar med urfjäderlikt sammanrullade delfrukter. — Zookor f.: 4 Cynoglossum creticum, kapselfrukt
med krokborst. 5 Harpagophytum procumbens, frukt med fotanglar (”elefantkardborrar”). 12 Medicago
agrestis, hakfrukt. 13 Arctium lappa, fruktställning med hakborst i holkfjällens spets. 9 Viola odorata,
frö med eleosom (myrmekokor spridning). —■ Anemokor f.: 2 Dipterocarpus retusus, nöt med två
vinglikt utväxta foderflikar. 6 Dioscor ea dodecaneura, vingfrukt. 10 Ulmus glabra, vingfrukter, n
Aeschy-nanthes grandiflora, hårlikt utdraget frö. 14 Senecio vulgaris, fruktställning och frukter med fallskärm
(pensel).
Frukter, som angripas strax efter skörden el.
under lagringen, bli svarta, varvid man talar om
”negeräpplen” och ”negerpäron”. Sjukdomen
bekämpas dels genom avlägsnande och brännande
av sjuka frukter och grenar, dels genom
besprut-ning och bepudring. M. laxa, grå m o n i 1 i a,
”stenfruktmöge 1”, orsakar blom- och
grentorka på blommande skott av surkörs,
mindre vanligt på sötkörs, päron, plommon, persika,
aprikos och nektarin. M. laxa förekommer även
på körsbärs- och plommonfrukter.
Frukt- och fröspridning sker i vissa fall på
aktiv väg av växten själv, i de flesta fall dock
passivt genom yttre krafter. Den aktiva
(a u t o k o r a) f. sker genom sprut- el.
slung-mekanismer av något slag. Hos Cyclanthera finns
en svällvävnad, vars saftspänning hos den mogna
frukten kan uppnå 15 atm. Då frukten
explosionsartat öppnar sig, böjer sig den övre
fruktväggen med det framtill fastsittande fröfästet
blixtsnabbt utåt och bakåt, och fröna slungas flera
meter bort (fig. 7). I kapselväggen hos
springkornet (Impatiens noli-tangere’) kan saftspänningen
nå ända till 25 atm.; den mogna kapseln öppnar
sig vid någon stöt el. beröring med 5 valvler,
vilka ögonblickligt rulla ihop sig spiralformigt
men förbli fästa i fruktens topp, varigenom en
kraftig slungning av fröna kommer till stånd (fig.
3). Verkliga skjutanordningar kunna också
förekomma. En mellanställning mellan aktiv och
pas
siv spridning förekommer, då spända giller
el. ogillrade kastapparater äro
utbildade. Växter med den förra anordningen kallas
snäppare, sådana med den senare
sprätt-ståndare (ballister). Ett klassiskt ex. på
snäppare är den nordamerikanska Polygonum
vir-ginianum. Dess nötter ha en led på skaftet, och
genom denna går vid mognaden ett
avlösnings-skikt, som blott lämnar kärlsträngarna orörda,
samtidigt som tryckspänningar uppstå i märgen.
Beröres det långa, snedställda sprötet i nötens
topp, brytas kärlsträngarna i leden, och frukten
kastas bort. Hos sprättståndarna verka de
upprätta, styva och fjädrande skotten el. hela
växten som slungor, samtidigt som fröna hindras
att falla ut utom vid häftig rörelse. Hos
kapslar sitter öppningen vänd uppåt, i andra fall
omges fröna av högbladsbehållare e. dyl. Blott
vid stark böjning (genom vind, förbipasserande
djur) och återfjädring slungas fröna ut. — Vid
den passiva f. medverka djur, vind och
vattenströmmar. Vid spridning med djur
(zookor f.) skiljer man på ”inre” (en do z oi sk)
och ”yttre” (e p i z o i s k) f.; i förra fallet
omges fröna (frukterna o. s. v.) av välsmakade,
doftande, ofta också vackert färgade vävnader,
medan de själva äro skyddade av hårda väggar
mot söndermalning el. upplösning: stenfrukter
(körsbär), bär, skenfrukter (fikon, mullbär,
smultron). I åtskilliga fall har man kunnat visa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
