Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förordnande - Förordning - Förpackning - Förpanta - Förparlamentet 1848 - Förpassning - Förpatrull - Förpik - Förplägnad - Förposttjänst - Förpuffning - Förpuppning - Förridare - Förromantik - Förruttnelse - Förruttnelsebakterier - Förryckthet - Förrådsfästning (depåfästning) - Förrådsförvaltare - Förådsintendent - Förrådsvävnad - Förräderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589 Förordning—Förräderi 590
ter; även beteckning för själva formen för
meddelande av ett sådant uppdrag, varvid f. ställes
i motsats till fullmakt och konstitutorial.
Förordning, se Ekonomisk lagstiftning. — En
av grundlagarna kallas f., näml,
tryckfrihetsförordningen.
Förpackning, se Emballage.
Förpanta, upplåta panträtt, företrädesvis (enl.
äldre sv. rätt) panträtt i fast egendom utan
inteckning.
Förparlamentet 1848 (ty. Vorparlament), möte
i Frankfurt a. M. 31 mars—4 april 1848 av
tyska staters dåv. el. f. d. lantdagsmedlemmar.
Förpassning. 1) Fångvårdsv., en persons
försändande tvångsvis under bevakning el. kontroll
från en ort till en annan, varvid vederbörande i
regel förses med handling (pass), utvisande
anledningen till och målet för f.
2) Tullv., se Tullförpassning.
Förpatrull, den främsta marschbevakningsavd.
inom förtruppen vid marsch mot fienden.
För pik, den förligaste, skarpa delen av ett
fartygs skrov. — F ö r p i k t a n k, ett för
vattenbarlast avsett rum i ett fartygs förskepp.
Förplägnad, krigsv., kallas förbands förseende
med livsförnödenheter (jämväl till hästar och
hundar). På grundvalen av uppgjorda
normalportions- och rationsstater upphandlas vissa artiklar
centralt, andra genom förbandens förvaltning. F.
tillredes i förbandens kokinrättningar, och
utspis-ningen sker individuellt. Stundom kan kvarter-f.
el. kontant portionsersättning ifrågakomma. Vid
trupps järnvägstransport sker utspisning vid s. k.
måltidsstationer. Ang. f. i krig se
Underhålls-tjänst.
Förposttjänst, krigsv., se Skydd.
Förpuffning, svag explosion av ett
sprängämne vid fritt lufttillträde; ett ämnes hastiga
sönderdelning under gasutveckling vid
upphettning för biåsröret.
Förpuppning, zool., se Insekter.
Förridare, den ryttare, som rider framför
kungliga ekipage vid galatillfällen.
Förromantik, beteckning för de andliga
strömningar, som under upplysningstidevarvet
förberedde genombrottet av romantiken från
1700-talets slut och 1800-talets början.
Förruttnelse utgöres — i motsats till
förmult-ning, som är en förbränningsprocess — av
spjälk-nings- el. klyvningsprocesser, varvid de ruttnande
ämnena sönderdelas under inverkan av bakterier.
Särskilt utsatta för f. äro äggviterika ämnen ur
djurriket, ss. kött, blod, ägg och mjölk. Vid f.
— men ej vid förmultning ■— bildas vanl.
illaluktande ämnen, ss. svavelväte, fettsyror,
mer-kaptaner o. a. organiska svavel föreningar, indol,
skatol m. m. De kemiska förändringar, som
äggvitan vid f. undergår, äro i första hand en mer
el. mindre regelbunden hydrolys, varigenom bildas
albumoser och peptoner av mycket varierande
sammansättning. Under det att nedbrytningen av
äggvita genom digestionsvätskornas inverkan el.
genom hydrolys med syror stannar vid
frigörandet av de olika aminosyror, som utgöra
äggvite-molekylens byggnadsstenar, angripa
förruttnelse
bakterierna även aminosyrorna och söndersplittra
dessa på olika sätt. De reaktioner, som härvid
äga rum, äro mycket komplicerade och
varierande.
Förruttnelsebakterier, bakterier, som
framkalla förruttnelse; se Bakterier, sp. 258.
Förryckthet, se Sinnessjukdomar.
Förrådsfästning (depåfästning),
tryggad upplagsplats för krigsmateriel och
förnödenheter. F. behövas numera, på grund av
kommunikationernas utveckling, mindre än förr. Jfr
Fästning.
Förrådsförvaltare, krigsv., se Förvaltare.
Förrådsintendent, officersbefattning vid
arméns intendenturförråd.
Förrådsvävnad, vävnad hos växterna, där
reservnäring, såväl kvävehaltig som kvävefri,
upplagras. Den består i regel av parenkymatiska
celler, ofta med insprängd ledningsvävnad, och
finnes i rotknölar, knoppar, frön m. m.
Förräderi kallas inom straffrätten vissa brott,
som utgöra angrepp mot staten el. dess högsta
organ el. dessas funktioner; hit höra främst
brott, som rikta sig mot el. innebära fara för
statens existens el. viktigare intressen, särsk. i
förh. till främmande makter, el. mot dess
författning el. organisation. I svensk rätt ha
f.-brot-ten efter lagändringar, som trätt i kraft Vi 1949,
erhållit en mera preciserad innebörd; de
omfatta numera i princip endast angrepp mot
statens säkerhet i förh. till främmande makter. De
behandlas dels i Strafflagens 8 kap., vilket även
innehåller straffbestämmelser mot spioneri och
andra brott mot rikets yttre säkerhet, och dels
i 27 kap., som innehåller särskilda bestämmelser
för krig etc. Brott, som innefatta angrepp mot
rikets inre säkerhet, ha under beteckningen
hög-målsbrott överförts till Strafflagens 9 kap.
Främst bland f.-brotten uppräknas vissa fall av
s. k. högförräderi. Härför straffas i främsta
rummet ”den som, med uppsåt att riket el. del
därav skall med våldsamma el. eljest lagstridiga
medel el. med utländskt bistånd läggas under
främmande makt el. bringas i beroende av sådan
makt el. att del av riket skall sålunda lösryckas,
företager handling, som innebär fara för
uppsåtets förverkligande”. Straffet är straffarbete på
livstid el., om faran var ringa, straffarbete
fr. o. m. 4 t. o. m. 10 år. För hög-f. straffas
även den, som, med uppsåt att åtgärd el. beslut
av Konungen, riksdagen el. högsta
domarmakten (d. v. s. Högsta domstolen, Regeringsrätten
el. Kammarrätten) skall med utländskt bistånd
framtvingas el. hindras, företager handling, som
innebär fara därför. Särskilda straffbud ha
uppställts för vissa förfaranden, som stå på gränsen
till egentligt f., ss. trolöshet el. egenmäktighet i
förhandling med främmande makt (s. k.
diplomatiskt landsförräderi), kränkande av
främmande makt, olovlig värvning och tagande
av utländskt understöd. — En annan i lagen
upptagen form av f. är krigsförräderi.
Härför straffas den, som, då riket är i krig,
begår gärning, varigenom krigsmaktens ställning
kan försämras, t. ex. genom att hindra, missleda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
