Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geulincx, Arnold - Geum - Geuser, gueuser - Gevaërt, François Auguste - Gevaert, Photo-produits, S.A. - Gevaldiger - Gevalt - Gewandhauskonserterna - Gevelsberg - Gewert, Ivar - Geveskär - Gevär - Gevärsfaktori el. gevärsfabrik - Gevärsgalleri - Gevärsgranat - Gevärshantverkare - Gevärskompani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
899
Geum—Gevärskompani
900
Geum rivale, humleblomster.
ter vårt beslut att röra armen Gud frambringar
denna rörelse. Enligt andra tyckes G. mena,
att Gud en gång för alla ordnat orsakskedjorna
så, att de överensstämma. I varje fall bli de
tidliga företeelserna endast causae. occasionales
(föranledande orsaker), varför hans och andra
därmed befryndade system kallas
ockasionalis-tiska. Av denna teori drog sedan Leibniz
konsekvenserna med läran om den förutbestämda
harmonien. I sin etik hävdar G., att det goda
måste ligga i människans vilja och dennas motiv
och ej i det yttre, varöver hon icke har någon
makt. J. Land har utgivit G:s ”Opera
philo-sophica” (3 bd, 1891—93) och en monogr. över
honom (1895).
Ge’um, växtsläkte av fam. Rosaceae, med
bortåt 40 arter, fleråriga örter i tempererade
länder. De nedre bladen äro parbladiga med stort
uddblad,
frukterna håriga
med krokuddigt
spröt. Fodret
har vanl.
ytterfoder. Allmänna i Sverige
äro
humleblomster el.
fårkummer
(G. rivale), som
växer på
fuktiga ängar och
har lutande
blommor med
klockformigt,
vanl. rödbrunt
foder, samt
nejlikrot
(G. urbanum),
som har
upprätta blommor
med
tillbaka-böjda gröna foderblad och gula kronblad. Som
prydnadsväxt odlas i trädgårdar den rödblommiga
G. coccineum.
Geuser [gö’s-], gueuser, nederländskt
politiskt parti (från 1566) i opposition mot Filip
]I av Spanien. Sjö- el. vattengeuser
kallades de g., som till sjöss bekämpade Spanien;
de blevo namnkunniga genom överrumplingen av
Briel 1572.
Gevaert [b:è’färt], Fr an q ois August e,
belgisk musikhistoriker och tonsättare (1828—
1908). Han framträdde först med operor och
blev 1871 Fétis’ efterträdare som dir. för
kon-servatoriet i Bryssel. G. utgav flera högt
skattade musikteoretiska arbeten samt de betydande
historiska skrifterna ”Histoire et théorie de la
musique de 1’antiquité” (1875—81) och ”La
mé-lopée antique dans le chant de 1’église latine”
(1895). — Litt.: E. Closson, ”G.” (1928).
Gevaert, P h o t o-p r o d u i t s G. S.A.
[fåtå’-prådyi’ geTärt], av L. Gevaert 1894 grundat
belgiskt industribolag för tillverkning av
fotografiska produkter. G., som ombildades 1920,
har sitt säte och sin huvudfabrik i Oude God vid
Antwerpen, där över 5,000 personer äro
anställda.
GevaTdiger (av ty. Gewaltiger, profoss), före
1850 namn på poliskonstapel. Om fånggevaldiger
se Fångtransport.
Geva’lt (ty. Gewalt), våld, makt. — Med
all g., ovillkorligen, utan hänsyn.
Gewandhauskonsertema [gava’nthaus-],
berömt konsertinstitut i Leipzig, grundlagt 1781.
Till dess mest berömda ledare höra Mendelssohn,
Nikisch, Furtwängler och Bruno Walter.
Gevelsberg [gèTalsbärk], stad i Ruhrområdet
i Westfalen; 22,000 inv. Järn- och
stålvaruin-dustri.
Gewert, Gustaf Ivar Wilhelm, militär (f.
1891 4/s), officer vid Värmlands reg. 1911, kapten
vid Intendenturkåren 1920, major 1934, överste
1939 och generalmajor 1945. G. var 1942—46
inspektör för underhållstrupperna samt är från
sistn. år generalintendent och chef för
Intendenturkåren samt från 1949 souschef i
Arméförvaltningen.
Geveskär, fyrplats strax n. om Brännö
utanför Göteborg.
Gevär (ty. Gewehr, vapen), urspr. namn på
fotfolkets långa, med flintlås och bajonett
försedda handeldvapen, sedan på fotfolkets eldvapen
i allm. och (mestadels i kommandoord) även på
huggare och sablar (”sidogevär”). Jfr
Handeldvapen.
Gevärsfaktori (se Faktori) el. gevärs
fabrik. Rör smeder funnos redan under Erik
XIV:s tid på landsbygden i Västmanland och
Hälsingland samt i Arboga. Vid 1600-talets mitt
funnos faktorier i bl. a. Örebro, Arboga och
Jönköping (Huskvarna). Sedan riksdagen 1756
överlåtit gevärstillverkningen åt enskilda,
över-gingo 1757 faktorierna i Örebro, Norrtälje,
Söderhamn, Norrköping och Huskvarna i privat
ägo. I slutet av 1700- och början av 1800-talet
nedlades den privata faktorirörelsen, utom i
Huskvarna, och för att trygga behovet av inhemsk
tillverkning anlade staten 1814 Carl Gustafs stads
g. i Eskilstuna. Det äger fortfarande bestånd
och sorterar under Försvarets fabriksstyrelse.
Under och efter 2:a världskriget har det
betydligt ökat sin produktion (kulsprutor,
kulsprute-gevär, kulsprutepistoler och pansarvärnsvapen).
Gevärsgalleri, se Galleri.
Gevärs granat, projektil av ung. en
handgranats storlek, utskjutes ur gevär. G. användes
mycket under 1 :a världskriget och ingingo under 2:a
världskriget i de flesta arméers inf.-beväpning.
Före skjutning fastsättes vid gevärets mynning
ett utskjutningsrör, vari g. inlägges. G., som
ha rörformigt skaft, trädas dock över
utskjut-ningsröret. G. utskjutes med gevärspatron, vanl.
utan kula. Olika typer av g. användas mot
levande mål (splitterverkan) och mot pansrade
fordon (riktad sprängverkan) samt för
rökbeläggning. En g. väger 0,2—0,8 kg;
max.-skott-vidd 200—300 m.
Gevärshantverkare, se Vapenhantverkare.
Gevärskompani, ett kompani, i vilket — till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
