Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gevärskompani - Gevärspost - Geysir - Geysirit, kiselsinter - Géza - Gezelius, 1. Johannes - Gezelius, 2. Johannes, d. y. - Gezelius, 3. Johannes, den yngste - Gezelle, Guido - gf - Ghadames - Ghardaïa - Ghasal-Öhman, Isobel - Ghasel - Ghassanider - Ghat, Gat - Ghats - Ghaza, Gaza, Gasa - Ghazi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Gevärspost—Ghazi
902
Skytt med gevärsgranat.
skillnad från skyttekompani — några tunga
vapen ej ingå.
Gevärspost, krigsv., utsattes i förekommande
fall i fredstid vid vakts slutna del.
Geysir [gåi’-], geogr., se Gej ser.
Geysirit, kiselsinter, miner., amorfa
avsättningar av vattenhaltig kiselsyra i form av
oregelbundet skiktade skorpor el.
droppstensmas-sor, förekommande vid varma källor, gejsrar,
t. ex. på Island, Nya Zeeland och i Yellowstone
National Park.
Géza [ge’za] (ty. Geisa), furste av Ungern
970—997- Under G:s tid börjades Ungerns
om-bildning till ett kristet, europeiskt konungarike. G.
förbjöd rövartågen till utlandet, slöt fred med
kejsar Otto den store, gav missionärer tillträde
till landet och lät själv döpa sig. Ät sin son
Stefan den helige skaffade han en bayersk prinsessa
till gemål, och med henne kommo riddarväsen
och industri till landet.
Gezèlius. 1) Johannes Georgii G., biskop
(1615—90), rusthållarson från Gesala by,
Västmanland. Efter universitetsstudier i Uppsala och
Dorpat blev G. 1641 prof, i grekiska och
österländska språken i Dorpat och utgav 1647 en
grekisk grammatik, begagnad ännu i början av
1800-talet. 1660 blev han generalsuperintendent i
Livland och 1664 biskop i Äbo stift samt
prokans-ler för univ. där. Som biskop gjorde sig G. i
hög grad förtjänt om kyrkan och den andliga
odlingen i Finland. Han ägnade synnerlig
omsorg åt prästernas utbildning och främjade
kris-tendomskunskapen hos menigheten genom
läro-och andaktsböcker på finska. — G. började 1670
det stora bibelverk (på svenska), som avslutades
av hans son och sonson (se nedan) ; även
ombesörjde han en översedd uppl. av finska bibeln
(1685). — Litt.: J. J. Tengström, ”J. Gezelii
d. ä:s minne” (1825).
2) Johannes G. d. y., den föreg :s son,
biskop (1647—1718). Som ung företog G. en lång
utländsk resa för att genom filologiska studier
förbereda sig för det av fadern planlagda
bibelverket. 1675 blev han e. o. och 1679 ord. teol.
prof, vid Äbo univ. samt 1684 superintendent i
Ingermanland, där han kraftigt verkade för den
luterska lärans utbredning. 1690 efterträdde han
fadern som biskop i Åbo och gick som sådan i
dennes fotspår, lika mycket vinnläggande sig om
stiftets angelägenheter som om ”Gezeliusska
bibelverket”. Under hans livstid utkom N. T. i
tryck (1711—13). — Litt.: J. J. Tengström,
”Gezelii d. y:s minne” (1833); C.-M. Edsman,
”Gezelii bibelverk” (i Uppsala univ:s årsskrift
1941).
3) Johannes G. denyngste, den föreg:s
son, biskop (1686—1733). Han blev 1710 e. o.
prof, vid Åbo univ. för att biträda fadern vid
”Gezeliusska bibelverket”, 1720 ord. prof., i
teologi. 1721 blev han biskop i Borgå stift. Under
hans livstid utkom av bibelverket G. T. i tryck
(1724—28).
Gezelle [^azäJal, Guido, flamländsk skald
(1830—99), pastor i Kørtrijk, betydande lyriker,
finkänslig naturskildrare. G :s dikter, samlade i
14 bd 1910, fingo stort inflytande. — Monogr.
av C. van Herwarden (1911).
gf, förk. för gramkraft (gramforce).
Ghädämes, oas i Libyen, se Gadames.
Ghardaia [garda’ja], departement i S.
Algeriet; 143,712 km2, 166,000 inv. Huvudstad är
Laghouat i n. med 9,000 inv. Staden
Ghardaia i en blomstrande oas 160 km s. s. ö.
därom har 14,000 inv. och garnison sedan 1882.
Ghasäl-Öhman, I s o b e 1 Marguerite
José-phine, f. Ghazala, persisk-svensk sångerska (f.
1896 19/i2), 1928—43 g. m. hovsångaren M.
Öhman, idkade sångstudier för Hertha Dehmlow
i Berlin, debuterade 1928 som konsertsångerska
där, 1929 som Djamileh (Bizet) på
Hamburg-operan, G. har givit konserter i Sverige och
utomlands samt även gästspelat på
Stockholms-operan (Aida 1935 och Leonora i ”Trubaduren”
1936).
Ghasel [g-] (pers. gha’sal), hos perserna
omtyckt lyrisk diktform; består av 4—12
dubbelver-ser, av vilka verserna 1, 2, 4, 6, 8, 10 och 12
rimma, medan de övriga äro orimmade. G. har
upptagits av bl. a. tyska skalder (Rückert) ;
To-pelius och Fröding ha diktat svenska ghaseler.
Ghassanider, sydarabisk furstesläkt, som mot
slutet av 400-talet uppträdde i Syrien och
Palestina och av den bysantinske kej saren Anastasios
erkändes som fylarker. G. voro monofysitiska
kristna och gjorde tjänst som bysantinska
väldets bålverk mot de persiska sasaniderna och
de arabiska härskarna i el-Hira.
Ghat, G a t, oas och stad i s. v. Libyen; c:a
3,000 inv. Karavanknutpunkt och handelsplats.
Ghats, V. och ö., randberg, som begränsa
Dekkans platå i Främre Indien.
Ghaza [g-], Gaza, Gasa, stad i s.
Palestina, vid järnvägen Kairo—Jerusalem och 4 km
från medelhavskusten (öppen redd) ; 38,000 inv.
Staden ligger i en vattenrik oas, har livlig
basarhandel och starkt arabisk prägel. — G.
namnes-ofta i G. T., bl. a. i Simsonsägnerna, som den
ort, där Simson satt fången och störtade omkull
Dagons tempel (Dom. 16).
Ghazi [g-] (arab.), en som med framgång för
krig mot icke-muhammedaner, segrare. G. är i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
