Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gimo ab. - Gimp - Gimån - Gin - Gina - Ginbalk - Gingham - Gingivitis - Gingri - Ginkgo - Ginkgoales - Ginningsmaskin - Ginnungagap - Ginsberg, Morris - Ginst - Ginstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Gimp—Ginstam
934
impregneringsfabrik i Gimo (Upplands län) och
torvströfabrik i Valö (Stockholms län).
Aktiekapitalet är u mkr och antalet arbetare 65.—
G. började sin verksamhet 1893 under namnet
Gimo bruks ab., vilket 1916 ändrades till G i m
o-Österby bruks a b., i samband med inköp
av ab. Österby bruk. 1917 förvärvade bolaget av
friherre L. De Geer Leufsta, Carlholms och
Tobo bruk, vilka ingått i Leufsta fideikommiss.
Järnverksdriften vid Gimo, Österby, Leufsta,
Carl-holm och Tobo arrenderades 1927—36 av
Fager-sta bruks ab. Sistn. år inköptes G. av Korsnäs
sågverks ab., varvid nuv. namn och
bolagsordning antogos. Järnverksanläggningarna jämte
andelar i Dannemora gruvor såldes samtidigt till
Fagersta bruks ab. och utgöra nu detta företags
dotterbolag. Österby jernverks ab.
Gimp [g-], eng., grov silkestråd, omspunnen
av finare metalltråd; nyttjas till metrevstafsar.
Gimån, Ljungans största biflod, från
Rev-sundssjön m. fl. sjöar i s. ö. Jämtland; störtar
genom den 123 m höga Torpshammarströmmen
ned till mynningen (58 m ö. h.) vid
Torpshammar i mell. Medelpad. Längd c :a 180 km.
Flodområde 4,340 km2. Efter reglering av Leringen
—Holmsjön ha i de nedersta fallen byggts
kraftverk med hög utbyggnadsgrad, Torpshammar
med 55,000 kW och 123 m fallhöjd samt
Le-ringsforsen.
Gin [d^in, sv. utt. vanl. jin], eng.,
enbärs-brännvin.
Gina, se Block 3).
Ginbalk, her., se Balk 4).
Gingham [gi^am], gingam, ginggang (eng.),
urspr. ett ostindiskt, tätt och fint tyg i linne
el. bomull med inblandat fint bast el. silke, vanl.
i randiga, rutiga el. flammiga mönster. Termen
g. har sedan använts även om andra liknande
europeiska vävnader i modernare mönster.
Gingivitis, inflammation av tandköttet.
Gingri, socken i Älvsborgs län, Ås härad,
n. ö. om Borås; 20,53 km2, 750 inv. (1951).
Ge-nomflytes i n. av Viskan; därintill odlad bygd.
482 har åker. En spetsfabrik tillhör ab. Borås
spetsfabrik. Förs, har gemensam kyrka med
Fristad. Ingår i Fristads, Borgstena och G. pastorat,
Skara stift, Ås kontrakt; tillhör storkommunen
Fristad.
Ginkgo, växtsläkte av klassen Ginkgoales
bland gymnospermerna. Det innefattar blott en
enda art, G. biloba el. Salisburii adiantifolia,
ginkgoträdet (se bild 9 å pl. vid Barrträd).
Trädet, som kan nå en höjd av ända till 40 m,
har ett från barrträden mycket avvikande
utseende. De årl. avfallande bladen äro
solfjäders-lika, i spetsen vanl. tvåflikade. De påminna
om vissa ormbunkars blad (Adiantum). Det
mogna fröet, som är gulaktigt och av en valnöts
storlek, liknar en stenfrukt. Fröets kärna (vitan
och växtämnet) är ätlig och har en mandelartad
smak. G.-trädet odlas allmänt i Kina och Japan
dels som ett heligt träd kring templen, dels för
frönas skull. I Europa odlas trädet till prydnad
i parker och trädgårdar. Finnes i Sverige så
långt i n. som till Stockholm. Se vidare
Ginkgoales.
Ginkgoales, växtklass av gymnospermerna.
Hithörande växter äro träd med grenad stam och
med vanl. en el. flera gånger tvåkluvna blad.
Blommorna äro hos den enda nu levande arten
enkönade. Fröämnets befruktning är märklig,
emedan den sker medelst stora, cilieförsedda,
rörliga spermatozoider. Liknande befruktning
förekommer hos lägre grupper, bland fröväxterna i
övrigt blott hos cykadéerna, en antydan om att
Ginkgo (se d. o.) är en primitiv och mycket
gammal typ.
Ginkgoväxterna uppträdde särskilt under
jura-perioden. De utgjorde en viktig beståndsdel i
den tidens skogar, med talrika släkten, ss.
Ginkgo, Baiera (se d. o.), C zekanowskia etc. Gruppen
var påfallande talrikt representerad i de n.
polartrakterna.
Ginningsmaskin, ett slags egrenermaskin (se
T extilmaskiner ).
Gi’nnungagap, nord, myt., gapande svalg
(”kaos”), som fanns före världens skapelse;
även namn på avgrunden, som forntidens
nordbor tänkte sig vid Ishavets slut n. om Norge.
Ginsberg [gi’nzbäg], Morris, engelsk
sociolog (f. 1889), lärjunge till L. T. Hobhouse
och Edv. Westermarck, erhöll 1929 den vid
dessas avgång sammanslagna professuren i
sociologi vid Londons univ. Enl. G. är sociologien
vetenskapen om samhället som en helhet, d. v. s.
om de sociala formerna, sådana dessa ta sig
uttryck i ett folks kultur och institutioner. Bland
hans skrifter märkas ”The psychology of
socie-ty” (1921), ”Studies in sociology” (1932),
”So-ciology” (1934; sv. övers., 1936).
Ginst, G eni’sta,
släkte bland
balj-växterna med
bortåt 100 arter, låga,
ofta torniga buskar
med vanl. enkla
blad, de flesta
hemma i
Medelhavsländerna. De
små, vanl. gula
blommorna sitta
oftast i korta
klasar el. huvud. 4
arter förekomma
sällsynt på
ljunghedar och torra
betesmarker i s. v.
Sverige.
Färgginst (G.
tincto-ria) odlas i
trädgårdar även
nordligare ; av bladen
och blommorna
kan beredas en
hållbar gul färg.
Ginstam, her.,
en i fältets övre
del ställd stam.
Färgginst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
