Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giro - Girobanker - Girodet-Trioson, Louis (Girodet de Roussy) - Gironde - Girondister - Gironerat fält - Giroräkning - Girs, Aegidius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Giro [it. utt. d$i’rå, sv. utt. ji’ro(-å) el.
gf-ro (-å)l, eg. omlopp; betalningssystem, varvid
överföring (g i r e r i n g) sker från en persons
konto till en annans utan anlitande av kontanter.
G. kom först till användning av de s. k.
girobankerna i slutet av medeltiden och har i den
moderna bankverksamheten vunnit stor
utbredning. G. förekommer i Sverige framför allt i
form av postgiro. I fråga om växlar betyder g.
endossement, g i r e r a endossera, g i r a n t
en-dossent, girat endossat.
Girobanker, banker, grundade i flera
europeiska länder vid slutet av medeltiden och början av
nyare tiden, vilka utom mottagande av penningar
på deposition och utväxling av mynt verkställde
överflyttningar av deponents medel till annans
räkning.
Girodet-Trioson [$irådä’-triåzå’], Anne
Louis, hette eg. Girodet de R o u s s y,
fransk målare (1767—1824). Han var i Paris elev
av J. L. David, fortsatte sina studier i Rom och
blev i Paris representant för en riktning, som
ville vara på en gång heroisk och romantisk men
blev ganska torr och maniererad. Bland G:sverk
märkas ”Den sovande Endymion” och ”Åtalas
begravning”, båda i Louvren.
Gironde [$irå’d], dep. i Guyenne i s. v.
Frankrike, vid Atlanten, från Garonnes mynningsvik,
G i r o n d e, i n. till Étang de Cazau i s.;
10,726 km2, 858,000 inv. G. består i ö. av bördiga
kullar och dalgångar, i v. längs kusten av Les
Ländes’ sandiga slätter, skyddade mot havet av
dyner och i stor utsträckning planterade med
barrskog. G. tillhör Frankrikes skogrikaste
dep. Det producerar främst vin
(bordeaux-viner). Av spannmål odlas framför allt vete men
även majs, råg, havre, tobak, grönsaker och
frukt. Omfattande boskapsskötsel och fiske
(ostronodling). Huvudstad är Bordeaux.
Girondfster [Jiråij-] (fr. girondins), politiskt
parti under franska revolutionen. I lagstiftande
församlingen (från okt. 1791) framträdde en
republikansk vänster, efter partiledare delad i
fraktionen Brissot-Guadet och fraktionen Robespierre.
Den förra, ”brissotisterna” (fr. les brissotins),
var större men sönderföll i personligt hänseende
i två grupper, den ena med Brissot, Condorcet,
Guadet och (utanför församlingen) det Rolandska
NF IX — 1
kotteriet, den andra samlad kring Vergniaud.
Flera av fraktionens deputerade voro från
Gironde och fingo partinamnet ”la Gironde” el. ”les
girondins”; denna beteckning, girondister, kom
småningom att utsträckas till hela fraktionen. G.
voro mer än den andra vänster fraktionen, berget,
uppfyllda av revolutionärt patos, mera ideellt
betonade, mindre skickade att behärska en kritisk
situation. Världsrevolutionen var en tanke, som
ej låg dem fjärran, och bl. a. på gr. härav
framdrevo de som regeringsparti 1792
krigsförklaringen mot Österrike. 1792—93 utgjorde g. i
konventet ett slags höger, vilket ej hindrade, att
flera av dem i fråga om Ludvig XVI :s
avrättning röstade för dennas omedelbara
verkställande. G. hade ej majoritet men kunde ofta med
hjälp av centern driva sin vilja igenom. Någon
fast organisation hade partiet ej, men
regelbundna sammankomster ägde rum mellan dess mera
framskjutna män. Gentemot den starka
centralisering, som blev bergets program, ställde g.
kravet på provinsernas medbestämmanderätt.
Alltmera gled rikets styrelse ur g:s händer; så
mycket bittrare kämpade de mot sina motståndare,
framför allt mot staden Paris’ och kommunens
ingrepp i styrelsen. Ett upplopp i Paris
förmådde 2/e 1793 konventet att åtala 23 av g. Några
häktades, andra flydde och lyckades
åstadkomma den för Berget besvärliga ”federalistiska
resningen”. — Litt.: A. Aulard, ”Histoire politique
de la révolution franqaise”
(1901); A. Mathiez, ”La
révolution franqaise” (1922—27).
Gironérat fält [Jirå-] (fr.
gironné), her., ett fält, som
är kluvet, delat, styckat och
ginstyckat. Var och en av
de härigenom uppkommande
delarna kallas g i r o n el.
stråle.
Giroräkning, äldre benämning på checkräkning.
Girs, Aegidius, krönikeskrivare (d. 1639).
Han blev 1627 undersekr. i Riksarkivet, 1630
sekr. och 1635 assessor i Svea hovrätt. I
arkivet fick G. särskilt i uppdrag att ”compilera
historias Vasorum”. Resultatet blev de sedermera
på 1660-talet av J. Bergenhielm granskade
kröni
Gironerat fält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
