Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Girs, Aegidius - Giry, Arthur - Girsberg, Sofia - Gisevius, Hans Bernd - Gish, Lilian - Gíslason, Konrad - Gislaved - Gisle - Gislén, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Giry—Gislén
4
korna ”Kon: Gustafs den I och kon: Erichs
den XIV chrönikor” (tr. 1670) och ”Konung
Johan den III :dies chrönika” (utg. 1745 av
Stiern-man).
Giry [^iri’], Jean Marie Joseph Arthur,
fransk historiker (1848—-99), från 1885 prof, vid
École des chartes. Han utgav bl. a. den högt
skattade ”Manuel de diplomatique” (1893; ny
uppl. i 2 bd 1925).
Gisberg, Sofia, konstnärinna (1854—1926).
Efter studier vid Tekniska skolan i Stockholm
samt i utlandet blev hon överlärarinna vid
Tekniska skolan 1887. Hennes undervisning i
mönsterritning och textilkonst blev av stor betydelse.
Bland hennes arbeten märkas en fontän i
Sundsvall samt många kompositioner för kyrkliga och
heraldiska textilier, utförda på Licium i
Stockholm.
Gisevius [gizé’vios], Hans Bernd, tysk
ämbetsman (f. 1904). Han avlade 1933 jur.
examen, inträdde s. å. i Gestapo men sågs med
misstro av sina överordnade och förflyttades till
preussiska inrikesministeriet, där han blev
regeringsråd och handhade politiska polisärenden. Han
råkade i öppen konflikt med Heydrich och
förflyttades 1936 till en obetydlig post i Münster.
Genom Schachts förmedling kunde den
antina-zistiske G. i jan. 1938 åter flytta till Berlin,
där han vid krigsutbrottet 1939 av oppositionella
militärer placerades i amiral Canaris’
”Abwehr”-avd. Här stod han närmast under
motståndsmännen Hans Oster. Efter dennes avlägsnande 1943
bodde G. mestadels i Schweiz men besökte vid
kritiska tillfällen Berlin i hemlighet, så i juli
1944. G. tog livlig del i stämplingarna och
konspirationerna möt Hitler under tiden närmast före
krigsutbrottet 1939 och under 2 :a världskriget.
Han har skildrat motståndsrörelsen fram till
attentatet mot Hitler 20h 1944 samt
nationalsocialisternas ”hemliga historia” alltifrån
makttillträdet i ”Bis zum bittern Ende” (2 bd, 1946; sv.
övers. 1947).
Gish [gij], Lilian, amerikansk
filmskå-spelerska (f. 1896). Efter en tioårig scenkarriär
debuterade G. i Griffithfilmen ”Nationens
födelse” och hade sedan uppmärksammade
huvudroller i många stumfilmer, flera med D. W.
Griffith som regissör, bl. a. ”Broken blossoms”
och ”Genom stormen”. Även G:s syster
Do-r o t h y G. (f. 1898) var filmskådespelerska. Hon
kom till filmen 1912 genom Griffith och
inspelade några stumfilmer, däribland ”Genom
stormen”.
Gislason, Konrad, isländsk språkforskare
(1808—91). G. blev 1848 lektor i fornnordiska
språk i Köpenhamn, fick 1853 professors titel
och var 1862—86 ord. prof. Fil. hedersdr i Lund
1868. Hans och P. G. Thorsens uppl. av
”Hrafn-kell Freysgodes saga” (1839) blev grundläggande
i metodiskt avseende. ”Um frumparta islenzkrar
tüngu i fornöld” (Om det isländska språkets
grundbeståndsdelar i forntiden; 1846) var den
första moderna framställningen av den klassiska
fornisländskans ljudlära. För det på G:s m. fl:s
initiativ stiftade Nordiske litteratursamfund
ut
gav G. nya kritiska uppl. av fornisländska
texter: ”Droplaugarsonasaga” (1847), ”Tvær sögur
af Gisla Sürssyni” (1849), ”FostbræÖrasaga”
(1852) och ”Njåla” (i förening med E. Jönsson,
1875) med värdefulla kommentarer och
exkur-ser (1879—89). Från 1860-talet ägnade sig G.
särskilt åt tolkningen av skaldepoesien. Efter
hans död utgåvos bl. a. ”Efterladte skrifter” (2
bd, 1895—97). G. utmärkte sig genom synnerlig
omsorgsfullhet och ett betydande, ehuru kanske
något torrt skarpsinne.
Gislaved, köping i Västbo hd i Småland,
Jönköpings län, i stort sett belägen mellan Nissan
och västgötagränsen; 88,09 km2, 5,534 inv. (1951).
Köpingen bildades Vi 1949 av Båraryds sn med
det 1904 upprättade Gislaveds
munici-palsamhälle samt av angränsande delar av
Anderstorps sn med det 1939 upprättade G y
1-1 e n f o r s municipalsamhälle. De båda
samhällena ligga mitt emot varandra vid Nissan
och statsbanelinj en Reftele—Hestra. Särsk. har
Gislaveds municipalsamhälle utvecklats snabbt.
Här har sedan gammalt varit en livlig
handelsplats med bl. a. stora kreatursmarknader.
Köpingen har statlig samrealskola, sjukstuga och
epide-misj ukhus, apotek och vattenverk;
provinsialläkare. Kyrkan av sten byggdes 1880—84. Ett kapell
uppfördes 1904. Här finnas en mängd industrier,
de flesta dock småföretag. Bland de större
märkas Svenska gummifabriks-ab :s
gummivaru-fabrik, belägen i Gyllenfors vid fall i Nissan,
kemisk-teknisk fabrik och mekanisk verkstad,
tillhörande Svensk celluloidindustri ab., garveri och
remfabrik, tillhörande Svenska remfabriks-ab.,
samt tråddrageri och spikfabrik, kvarn och
kraftverk, tillhörande Gislaveds tråddrageri. Bland de
mindre företagen märkas ett 15-tal bakelitfabriker
och lika många metallvarufabriker, 6 lädervaru-, 5
konfektions- (huvudsaki. för plasticartiklar) och
4 leksaksfabriker, mekaniska verkstäder, trikå-,
gummivaru- och snickerifabriker.
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet
var 1950 2,297,000 kr och å annan fastighet
18,910,000 kr; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten uppgick s. å. till för fysiska
personer m. fl. 14,717,546 kr och för svenska
aktiebolag 665,370 kr. G. bildar med Våthult
och Bosebo ett pastorat i Växjö stift, Västbo
kontrakt samt storkommunen Gislaved; 157,77
km2, 6,142 inv. (1951).
Gisle, den förste kände biskopen i Linköpings
stift, omtalad närvarande vid kyrkomötet i Lund
1140 och vid Lunds domkyrkas invigning 1145.
Gislén, Torsten Richard Emanuel, zoolog
(f. 1893 21/e), fil. dr och doc. vid Uppsala univ.
1924, prof, i Lund sedan 1932; föreståndare för
limnologiska institutionerna i Lund och
Ane-boda 1934—45. I fråga om både fossila och nu
levande hårstjärnor är G. den f. n. förnämste
specialisten, och talrika skrifter behandla dessa
djur och andra tagghudingar. I samband med
dessa studier stå G :s marinbiologiskt-ekologiska
arbeten, t. ex. ”Epibioses of the Gullmar fjord”
(2 bd 1929—30), skrifter om de marina
djursamhällena vid Japans och Kaliforniens kuster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
