Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goajirahalvön, Guajira - Goapulver - Gobat, Charles Albert - Gobelin, Gobeläng - Gobelängsöm - Gobelängtapeter - Gobi - Gobineau, Arthur de - Gobius - Goblet, René - Goda Hoppsudden - Godard, Benjamin - Godavari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Goajirahalvön—Godavari
80
Goajirahalvön [gåa^i’ra-], Guajira,
Sydamerikas nordligaste halvö, mellan Karibiska
havet och Maracaiboviken, till största delen
utgörande ett kommissariat i Colombia; 12,250 km2,
53,000 inv. Huvudort är Uribia (340 inv.). Om
G:s indianska befolkning (goajira el. goajiros)
se Indianer.
Goapulver [gå’a-], se Krysarobin.
Gobat [gåba’], Charles Albert,
schweizisk politiker (1843—1914). Han var urspr.
advokat och innehade flera framträdande poster
inom kantonen Berns styrelse. 1892—1909 ledde
G. den väsentligen på hans initiativ
tillkomna Interparlamentariska byrån för mellanfolklig
skiljedom och blev 1906 sekr. för Internationella
fredsbyrån i Bern. Han delade 1902 Nobels
fredspris med É. Ducommun.
Gobelin [gåblä’], fr., Gobelä’ng, se
Gobelängtapeter och Vävda tapeter.
Gobelä’ngsöm, broderi, som imiterar
gobeläng- el. hautelissevävnad.
Gobelä’ngtapeter, vävda tapeter med
figurframställningar, utförda vid den berömda, 1662
till statsinstitution förvandlade, ännu bestående
fabriken Les Gobelins i Paris, uppkallad
efter familjen Gobelin, vars medl. redan
på 1400-talet utövade färgaryrket. Utom
tapis-serier tillverkades där (till inemot slutet av
Ludvig XIV :s regering) även guldsmedsarbeten,
finare träarbeten och mosaik. Tillverkningen av
basselissetapeter, flyttades sedermera till Beauvais.
—Ofta kallas, ehuru oegentligt, alla slags vävda
tapeter ”gobelänger” (se Vävda tapeter). — Jfr
J. Guiffrey, ”Les Gobelins et Beauvais” (1906)
och H. Schmitz, ”Bild-Teppiche” (2:a uppl. 1921).
Gobi [gä’-], mong., ”öken” (kin. Shamo,
”sandhav”), ö. delen av ökensänkan Han-hai,
begränsad i s. av bergen i ö. Tibet och n. Kina, i
n. av randbergen mot Sibirien och i ö. av
Chin-gankedjan; mot v. sker en jämnare övergång till
Tarimbäckenet och Dsungariet. Området ö. om
Chingan fram mot Manchuriet kallas östra Gobi;
Lilla G. är namnet på sydligaste G. s. om
Huang-ho. G. är en omkr. 1,000 m ö. h. belägen
veckad bergplatå, vars dalsänkor, särskilt i v., äro
utfyllda av vittringsmaterial, löss, sand och grus.
G. är vattenfattigt; endast i ö. avrinna floder
(till Amur). Från randbergen i n., v. och s.
kommande floder utsina i sanden el. i saltsjöar.
G. är mest stäpp, men även rena sandöknar
förekomma. Träden äro så sällsynta, att de äro
heliga för mongolerna. Den glesa befolkningen
är mongoliska nomader. Genom G. gå flera
viktiga karavanvägar. — Litt.: G. Montell, ”Våra
vänner på stäppen” (1934); N. Hörner, ”Resa till
Lop” (1936); B. Bohlin, ”På jakt efter
urmänniskans förfäder” (1944); T. Norlindh, ”Flora
of the Mongolian steppe and desert areas” (1949).
Gobineau [gåbinå’], Joseph Arthur de,
greve, fransk diplomat, historiefilosof (1816—82).
Han ingick 1849 på diplomatbanan, tjänstgjorde
1854—64 vid franska legationen i Persien, blev
envoyé 1864 i Aten, 1868 i Rio de Janeiro samt
var 1872—77 envoyé i Stockholm. — G. utgav
ett stort antal skrifter av skönlitterärt, språk-
ligt, kulturhistoriskt och antropologiskt innehåll,
resebeskrivningar m. m. men blev främst
uppmärksammad som banbrytare för raspsykologien.
Mest kända av hans skönlitterära arbeten äro
”La renaissance” (1877), ”Nouvelles asiatiques”
(1876) och romanen ”Les pleiades” (1874).
I motsats till läran om miljöns överväldigande
inflytande på människan hävdar G.
raskännetecknens, både de kroppsligas och de andligas,
seghet och motståndskraft
samt ser den historiska
utvecklingen främst ur
rassynpunkt. Då han
fann Europas
befolkning sammansatt av
raser av högst olika
värde, fick han såväl
hänförda beundrare
som bittra fiender. I
Tyskland, där han
ägde talrika personliga
förbindelser (bl. a.
Richard Wagner), fick
hans huvudverk,
”Es-sai sur 1’inégalité des
races humaines” (4 bd, 1853—55), stort
inflytande. Nietzsche tog intryck därav, och H. S.
Chamberlain vandrade i mycket samma
tankevägar. — Jfr arbeten om G. och hans lära av
L. Schemann (2 bd, 1913—16) och M. Lange
(1924);
Göbius, zool., se Smörbultsläktet.
Goblet [gåblä’], René, fransk politiker
(1828—1905), urspr. advokat. Han invaldes 1871
i nationalförsamlingen och slöt sig till yttersta
vänstern. 1877 blev G. deputerad, var jan.—
juli 1882 inrikesminister i Freycinets första
ministär. Som undervisningsminister i Brissons och
Freycinets ministärer april 1885—dec. 1886
genomdrev han lagen om lekmannaskolan 1886.
Efter Freycinets fall blev han (dec. 1886)
ministerpresident och inrikesminister men visade
alltför stor undfallenhet mot krigsministern
Boulang-er och störtades maj 1887. April 1888—febr.
1889 var han utrikesminister i Floquets kabinett
men föll igenom vid valen 1889. Han tillhörde
1891—93 senaten och därpå (till 1898) åter
deputeradekammaren, där han var ledare för
gruppen ”radikalsocialister”, i vars bildande han hade
stor andel.
Goda Hoppsudden, eng. Cape of Good Hope,
udde v. om Afrikas sydspets, s. om Kapstaden,
på 34° 22’ s. br. och 180 29’ ö. Igd.
Godard [gådä’r], Benjamin, fransk
tonsättare (1849—95). Han komponerade flera
symfonier, operor, av vilka den mest bekanta är
”Jocelyn”, och talrika kammarmusikverk.
Godavari [eng. utt. gåudä’vari], en av
Främre Indiens viktigaste floder, den största av
Dek-kans floder. Upprinner på Västra Ghats, flyter
mot ö. och s. ö. till Bengaliska viken. 1,450
km lång, omkr. 280,000 km2 flodområde. Sedan
G. mottagit de stora bifloderna fr. h. Manjra
och fr. v. Pranhita, Indravati och Sabari,
genombryter den östra Ghats och utfaller med sju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
