Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland - Ekonomisk geografi - Folkliv - Förhistoria och historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Gotland
144
Bungenäs kalkbrott.
bedrives fåraveln även med vallgång under hela
året (s. k. utegångsfår). Av den inhemska
got-landsrussen är en liten stam bevarad i Loj sta.
Skogsbruket var i äldre tider G:s
viktigaste inkomstkälla (stor export av tjära,
bygg-nadsvirke m. m.). Överavverkning av skogen
nödvändiggjorde särskilda skogslagar för G. 1869
och 1908. Enl. riksskogstaxeringen utgjorde 1932
tallskogen 35,8 ”/o, granskog 0,7 °/o,
barrblandskog 50,7 %, blandade barr och lövskogar 10,2 °/o
och ren lövskog 2,6 °/o. Omkr. 90 °/o av skogarna
äro enskilda och 10 °/o allmänna skogar.
Fiske. Endast vid ett 30-tal fisklägen är
fångsten av större betydelse. 1945 hade G. 448
yrkesfiskare och 722 binäringsfiskare. 1947
iland-fördes av gotländska fiskare 1,137 ton fisk till
ett värde av 1,7 mkr. Största fångstvärdet har
sill och strömming samt lax, som numera fångas
även vid polska kusten.
Industrien är väsentligen grundad påöns
berg- och jordarter. Kalkbränningen hade under
1700- och särsk. 1800-talet stor ekonomisk
betydelse liksom även under ännu äldre skeden
brytningen av kalksten och (på s. G.) sandsten för
export som byggnadssten och slipsten.
Tillverkningen av den senare bedrives nu blott i liten
skala kring Burgsvik. Främst står
cementindustrien och brytningen av kalksten, vilken senare
huvudsaki. exporteras till Norrlands
cellulosa
fabriker. 1947 utfördes 648,000 ton oarbetad
kalksten och 287,000 ton cement. Med avseende på
värdet äro cement, smör och kalksten, i nu nämnd
ordning, de viktigaste exportartiklarna.
Industrien sysselsatte 1947 vid 127 arbetsställen 1,827
arbetare, därav 1,281 på landsbygd och 546 i stad.
Jord- och stenindustrien sysselsatte 1945 vid 26
arbetsställen 830 och livsmedelsindustrien 663
arbetare, därav 136 i sockerindustrien. 1947 funnos
29 mejerier. Det största företaget är Slite
cement och kalk ab., som sorterar under Skånska
cement ab. Större företag i livsmedelsbranschen
äro Gotlands andelsslakteriförening med
köttkonservfabrik i Visby och ab. Klintebys
konservfabrik (grönsaker) i Klintehamn.
G. saknar nästan helt vattenkraft och har
Sveriges minst elektrifierade landsbygd. Den alstrade
energien levereras huvudsaki. av ab. Gotlands
kraftverk i Slite (ångkraftverk). Handelsflottan
utgjordes 1949 av 23 fartyg (om 20 nettoton och
därutöver) med sammanlagt 7,754
nettoregister-ton; antalet 1948 i in- och utrikes fart ankomna
fartyg var 2,773 om 819,283 nettoton och
avgångna 2,770 om 817,999 nettoton. Den främsta
hamnen är Visby, därnäst Slite. Den regelbundna
person-, post- och styckegodstrafiken till och
från fastlandet ombesörj es av Ängfartygsab.
Gotland i Visby. Av viss ekonomisk betydelse är
sommarens turisttrafik, som årl. tillför G. c :a
50,000 personer.
Folkliv. Om man ser till dess materiella sida,
är G :s allmogekultur den minst karakteriserade
av de svenska landskapskulturerna. Redan på
1600-talet anmärktes, att folkdräkter saknades på
ön. Folkslöjden är, jämförd med andra svenska
landskaps, påfallande fattig. I gengäld visade det
gotländska inventariet i äldre tider stor rikedom
på silver, porslin och textila produkter, som
hemförts från sjöresor eller bärgats vid strandningar.
Gårdarna äro i regel stort byggda och uppförda
av sten. Genom ett stängsel är ”storgården” med
ladugårdsbyggnaderna avskild från ”lillgården”
med manbyggnaden och en el. två till den
anslutna flyglar.
Folksederna vid julen och andra årsfester ha
numera starkt nivellerats, men vid
bröllopsfesterna hållas de ännu vid makt. Allmänt kända
äro de gotländska idrotterna, framför allt
pärk-spelet och varpkastningen, till vilka under
sommaren allmogen ännu samlas till allmänna
tävlingar, s. k. våg. Gotlänningen är känd för
musikalisk begåvning, och av öns rika folkmusik
ha de ypperliga polskorna sedan länge åtnjutit
allmän uppmärksamhet.
Förhistoria och historia. G. kan uppvisa endast
ett enstaka fynd från ancylustiden, en boplats vid
Gisslause i Lärbro, med ett mycket knapphändigt
inventarium. Från tiden för Litorinahavets
maximum och strax därefter finnas talrika fynd av
endast ofullständigt slipade stenyxor invid och
något nedanför de numera uppe i landet liggande
strandvallar, som uppkastats av vågorna.
Lämningarna från denna tid, äldre stenåldern, funna
vid kusten vid vattendrag eller myrmarker, synas
beteckna en civilisation på fiskarens och sälfånga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
