Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granada (Spanien) - Granada (Nicaragua) - Granados y Campina, Enrique - Granadör - Granat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Granada—Granat
190
Gata i Granada. Se även bild vid Alhambra.
lämna goda skördar av vete, korn, majs, vin,
frukt m. m.; av stor vikt är odlingen av
sockerrör.
2) Stad i Andalusien, s. Spanien, vid övre
Genil nära Sierra Nevadas fot (c:a 675 m ö. h.) ;
175,000 inv. G. var fordom huvudstad i det
arabiska riket G.; numera ärkebiskopssäte och
provinshuvudstad; universitet. G. är berömt för sitt
vackra läge vid ö. randen av den fruktbara la
vega granadina och omges av trädgårdar och
grönskande lundar samt stiger i ö. och s. upp
mot branta kullar, bl. a. det dominerande Monte
de la Asabica med det berömda Alhambra. G:s
äldsta delar äro de nuv. förstäderna Albaicin (i
n. ö.), fordom de arabiska adelsfamiljernas
stadsdel, och Antequeruela (i s.), skilda av Genils
biflod Darro. Deras stadsplan är arabisk;
gränderna äro smala och sluta ofta blint, husen ha
platta tak och vackra inre gårdar. G :s västliga
delar äro av modernare prägel. Knutpunkt för
samfärdsel är torget Puerta Real (vid en av de
forna stadsportarna). Märkligaste byggnaden är
katedralen (Santa Maria de la Encarnaciön),
påbörjad 1523, fullbordad 1703; Capilla Real är
gravplats för Ferdinand V och Isabella m. fl.
ö. om katedralen märkes Alcaiceria, den numera
restaurerade arabiska saluhallen. Andra arabiska
minnesmärken äro Casa del Cabildo antigua (det
forna arabiska universitetet) och Alcåzar de
Genil (de arabiska drottningarnas palats). G.
är en livligt besökt turistort och knutpunkt för
flera järnvägslinjer. En elektrisk bergbana för
upp på Sierra Nevada. 5 km åt s. v. ligger
flygstationen Armilla. G. är centrum för handeln
med Vegaslättens produkter. Industrien är föga
omfattande: socker-, textil-, pappers- och
sko-industri. G. har ett 1531 grundat univ. och många
andra högre läroanstalter.
G. anlades av araberna efter erövringen av
Spanien 711, var först del av kalifatet Cördoba
och blev efter dess fall eget konungarike 1238.
I G. fick den arabiska (moriska) kulturen en
glansperiod; landet var folkrikt och hade stor
andlig och industriell blomstring (särskilt
sidenvävning). Riket försvagades och förminskades
genom inbördeskrig och var morernas sista
bålverk i Spanien, då det jan. 1492 erövrades av
spanjorerna. G. förföll därefter, framför allt
sedan moriskerna utvisats ur Spanien 1609.
Granada [-a’Öa], stad i Nicaragua på
Nicara-guasjöns v. strand; 35,000 inv. Viktig
handelsort; järnväg från Corinto. Univ.; socker- och
sidenindustri. G. anlades 1522 och var länge en
av Mellanamerikas rikaste städer.
Granados y Campfna [-na’Öås i ], E n r i q u e,
spansk tonsättare och pianist (1867—1916),
upprättade 1901 ett konservatorium i Barcelona, som
han ledde till sin död; betydande som dramatisk
tonsättare: ”Maria del Carmen” (1898),
”Pica-rol”, ”Gaziel”, ”Liliana”, ”Petrarca”.
Internationellt kända äro särsk. hans förträffliga
sångkompositioner och hans pianostycken, dessutom hans
kammarmusik och de symfoniska dikterna ”La
nit del mort” och ”Dante”. •— Litt.: H. Collet,
”Albéniz et G.” (1925).
Granadör, se Grenadjär.
Granat, i) (Miner.) En viktig mineralgrupp,
vars till färg och sammansättning olika led alla
kristallisera reguljärt, vanl. i rombdodekaederns
el. en ikositetraeders form och utgöra isomorfa
blandningar av vissa silikat. G. är glasglänsande,
har hårdhet 6,5—7,5, spec. v. 3,15—4,3 och
saknar utpräglad klyvbarhet. De viktigaste leden i
granatgruppen äro: a) kalklerjord s-g.
(g r o s s u 1 a r), väsentligen 3 Ca O . AI2O3.3 Si
O2, färglös i alldeles rent tillstånd, vanl.
sparris-grön (egentlig grossular) el. gul, röd- el.
brun-aktig; hyacintröda varieteter kallas h e s s o n i t
el. kanelsten och gå i ädelstenshandeln
under samma namn som äkta hyacint; b) k a 1
k-järn-g. (and radi t), väsentligen 3 Ca O .
Fe2 O3.3 Si O2, gul (t. ex. t o p a z o 1 i t från
ital. Tyrolen), grön (t. ex. demantoid från
Ural), röd, brun el. svart (t. ex. den titanhaltiga
Granat i kloritskiffer från Bodö, Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
