Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Granat
192
i pansargranat, 2 pansarspränggrahat, 3 spränggranat, 4 gasgranat, 5 rökgranat.
a kapp, b huv, c rör, d sprängladdning, e rökämne.
m e 1 a n i t e n) ; c)
magnesialerjords-g. (pyrop), väsentligen 3 Mg O . ÄI2 O3.3
Si O2, mörkt blodröd med dragning åt gult (t. ex.
b ömis k g. från Böhmen), karmosinröd (t. ex.
K a p r u b i n från Sydafrikas
diamantförekomster), ibland svart; d) järnlerjords -g.
(al man din), väsentligen 3 Fe O . ÄI2 Os. 3 Si
O2, röd, brun, mera sällan svart; egentlig
almandin är mörkt violettröd (kolumbinröd); den från
Ceylon (där dock även äkta rubin finnes)
kommande s. k. ceylonska rubinen är
almandin ; e) manganlerjords -g. (s p e
s-sartin el. mangangranat), väsentligen
3 Mn O . AB O3.3 Si O2, gul el. rödbrun; f)
kalkkrom -g. (uvarovit el.
kromgranat), väsentligen 3 Ca O . Cr2 O3.3 Si O2,
mörkt smaragdgrön. — S. k. vanlig g.
ut-göres dels av oren almandin, dels av a p 1 o m,
isomorfa blandningar av grossular- och
andra-ditsilikaten. K o 1 o f o n i t är ett brunt, kornigt,
hartsliknande aggregat av g. (ibland vesuvian).
— G. förekommer invuxen i många både
erup-tiva och metamorfa bergarter jämte
skambildningar, dessutom på sprickor m. m. och som
lösa kom i sand- och grusavlagringar. Vackra,
klara (”ädla”) g. slipas mycket ofta till
smyckestenar. G. nyttjas dessutom som slipmedel i
industrien (bayersk smärgel).
2) (Krigsvf). En ihålig projektil, i regel fylld
med sprängladdning. G. användas i art.-pjäser och
granatkastare. Vissa g. avskjutas medelst gevär
(se Gevärsgranat) el. kastas för hand (se
Hand
granat). — I samband med införandet av refflade
pjäser ersattes vid art. de sfäriska bomberna med
g., som gåvos en långsträckt, cylindroogival form
och försågos med knappar, senare gördlar, som
styrmedel. Moderna g. ha långt utdragen
spets och avsmalna bakåt för att övervinna
luftmotståndet vid stora projektilhastigheter. Vissa
för g.-kastare avsedda g. med låga
utgångshastig-heter äro försedda med vingar, som styra g. —
De äldsta g. hade sprängladdning av
svartkrut. Moderna g. innehålla kraftigare, brisant
sprängladdning el. för specialändamål avsett
fyll-nadsämne (gas-, rök-, brand-, lys-g.). — Numera
använder man pansar-g. och pansarspräng-g. för
att genomslå pansaret på fartyg, stridsvagnar
o. s. v.; spräng-g. (den vanligaste g.-typen) för
verkan med splitter mot levande mål el. för
verkan mot flygplan; min-g. för att åstadkomma
förstöring av döda mål, ss. väm, täckningar och
hus; gas-g. för utspridning av stridsgaser;
rök-g. för att frambringa döljande rökmoln; brand-g.
för att antända byggnader o. dyl.; samt lys-g.
för att upplysa terrängen. En avart av g. är
g.-karteschen, som användes mot blottade, levande
mål. Under fredsövningar användas ofta
s. k. övningsgranater och
övnings-granatkartescher vid skarpskjutningar.
— Pansargranater måste konstrueras
tillräckligt hållfasta för att ej söndras vid anslaget
mot pansaret. De ha därför tjocka väggar av
seghärdat specialstål, kort spets samt anslagsrör,
placerat i g:s botten. För att skydda projektil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
