Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvmätning - Gruvriset - Gruvrätt - Gruvskog - Gruvspel - Gruvstadga - Gruvstolpar - Gruvön - Gruyère, La - Gruzija - Gry - Grycksbo - Gryller - Gryllidae, Gryllus - Grymtoxe - Gryn - Grün, Anastasius - Grünau - Grünberg - Grünberg-Sjöstedt, Rosa, f. Grünberg - Gründgens, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
Gruvriset—Gründgens
370
förda mätningar erhålles genom att man utgår
från inmätta fixpunkter, som vanl. bestå av i
berget inslagna dubbar. Vid små gruvor kan man
erhålla tillräckligt noggranna kartor enbart med
markscheidermetoden, men vid större gruvor är
metoden alltför osäker. Vid dessa utföras
mätningarna ofta så, att erforderliga fixpunkter
inmätas med teodolit, medan inmätning av
konturer, bergarter o. dyl. sker med
markscheidermät-ning, utgående från lämpliga fixpunkter.
Gruvriset, samhälle i Stora Kopparbergs sn i
Dalarne.
Gruvrätt kallades förr stundom alla de
domstolar, vilka, med bergmästaren som crdf. och
med vissa bisittare, ägde att döma i saker
rörande bergshanteringen och de till dennas bruk
upplåtna skogarna. Deras rätta namn var dock
bergstingsrätt, utom vid Sala silververk
och Falu kopparverk. Gruvrätten i Sala
upprättades 1624 och förblev sedan också Sala
bergslags högsta administrativa myndighet ända till
1737, då en ”bergsrätt” infördes, som med
avseende på stadens och bergslagets ”allmänna
hushållning och politie” överordnades g. G.
upphörde med utgången av 1851 och deras domsrätt
överflyttades då till de allmänna domstolarna. I
Falun infördes g. redan 1347 genom Magnus
Erikssons privilegier för kopparbergsmännen.
Gruvskog, större el. mindre kronoallmänning,
upplåten åt vissa gruvor för att förse dessa med
nödigt virke.
Gruvspel, anordning för uppfordring ur gruva.
Gruvstadga, tidigare benämning på gruvlagar.
Se Gruvlagstiftning.
Gruvstolpar, se Pitprops.
Gruvön, del av Grums_köping i Värmland.
Gruyère, La, [la gryjä’r], ty. Greierz,
landskap i schweiz. kant. Fribourg, kring övre
Sarine-(Saane-) dalen. Boskapsskötsel och beredning av
fetost, Gruyèreost.
Gruzija [gro^ija], ry. namnet på Georgien
(se d. o.).
Gry, petrogr., om en bergarts textur,
samman-fogningen av dess beståndsdelar, deras storlek
och form, särsk. om de äro skarpkantiga el.
trubbkantiga.
Grycksbo, industrisamhälle i Stora
Kopparbergs sn i Dalarne, vid n. v. ändan av sjön
Grycken (129 m ö. h.) och vid järnvägen Gävle
—Älvdalen 11 km n. v. om Falun; 1,655 inv.
En kopparhytta på platsen nedlades 1675.
Samhället har uppvuxit kring pappersbruk med
cellulosafabriker, tillhörande Grycksbo
pappersbruk a b. (aktiekapital 4,5 mill. kr) med
tillverkning av papper: skriv-, tryck-, rit- och
kraftpapper samt världsberömt filtrerpapper.
Bruket anlades 1740 och blev 1887 bolag, som till
1939 hette J. H. Munktells pappersfabriks ab.
Det driver jämväl skogs- och jordbruk. — Litt.:
B. Boèthius, ”G. 1382—1940” (1942).
Grydler (av grek, gryllos, gris), fantastiska,
t. ex. på antika gemmer anbragta figurer,
sammansatta av människo- och djurdelar.
Gry’llidae, Gry’llus, se Syrsor.
Grymtoxe, se Jak.
Gryn, sädeskorn, som i särskilda
grynkvarnar befrias från fröskalet och komma i handeln
antingen hela (h e 1 g r y n) el. sönderdelade. G.
av havre, vete, korn, ris, majs m. fl. sädesslag
användas allmänt som födoämne i form av gröt,
pudding o. s. v. De kokas med vatten och mjölk.
Av vetemjöl erhållas mannagryn och av
krossade maj sgryn polentagryn. Andra g.
framställas av stärkelse, t. ex. s a g o g r y n, som
i allm. ej äro tillverkade av sagostärkelse utan
av potatismjöl. Jfr Stärkelse.
Grün, Anastasius, pseud. för österrikiske
författaren A. A. v. Auersperg.
Grünåu, villastadsdel i Berlin i s. ö., vid
Spree. Vattensportcentrum.
Grünberg, [-bärk], po. Zielona Gora, stad i
Niederschlesien, Polen, vid järnvägen Breslau—
Stettin 10 km s. om Oder; 26,000 inv. G. är
medelpunkt i ett gammalt vinodlingsdistrikt (numera
mest fruktodling) och har vin-, textil- och
maskinindustri samt brunkolsgruvor.
Grünberg-Sjöstedt, Rosa, f. Grünberg,
sångerska (f. 1878 4/i), g. m. prof. Y. Sjöstedt
1918. Hon sjöng i operetter och operor 1898
—1916 och var allmänt omtyckt genom sin goda
röst, sitt intelligenta spel och sin personliga
charm. G. sjöng bl. a. i operetterna ”Geishan”,
”Frihetsbröderna”, ”Lilla hertigen”,
”Dollarprinsessan”, ”Sköna Helena”, ”Cornevilles klockor”
och ”Tiggarstudenten”. 1914—15 gästspelade hon
på Kungl. teatern som Tosca, Leonora i
”Trubaduren” m. fl.
Gründgens [gryn’t-], Gustaf, tysk
skådespelare, regissör och teaterledare (f. 1899)- G.
medverkade redan i den tyska frontteatern under
1 :a världskriget och
kom via kortare
engagemang till
Kam-merspiele i Hamburg,
där han stannade 1922
—28. Här spelade han
f. f. g. några av de
roller, som sedermera
skulle göra honom
berömd, näml. Hamlet
och Mefistofeles
(Goethe), och
anförtroddes även
regiuppgifter. 1928 kom G. till
Deutsches Theater i
Berlin samt tre år
se
nare till Staatstheater som regissör och
skådespelare. 1934 blev G. t. f. konstnärlig ledare för
Berliner Schauspielhaus och knöts något senare
till ledningen för den nybildade
Riksteaterkammaren. S. å. blev han chef för Staatliches
Schauspielhaus, utnämndes 1936 till preussiskt statsråd
och kallades 1937 av Hitler till generalintendent
och chef för Preussische Staatsschauspiele, i
vilken egenskap han blev högste konstnärlige och
administrative ledare för Berlins tre stadsteatrar,
omfattande även Staatsoper. 1943 blev G. uttagen
till fronttjänst. 1947 övertog han ledningen av
teaterverksamheten i Düsseldorf, som han gjort till
en av de ledande teaterstäderna i Tyskland. •— G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
