Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gummilacka - Gummiplåster - Gummipulver, Sammansatt - Gummistrumpa - Gummisvulst - Gummitryck - Gummiträd - Gumpfotade fåglar - Gumse, bagge, vädur - Gumti - Gunaris, Demetrios - Gundelfinger, Friedrich - Gundersen, Laura - Gundobad - Gundolf (Gundelfinger), Friedrich - Gundulić
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Gummilacka—Gundulic
490
Gummila’cka, ett harts, som utflyter från
grenarna av åtskilliga tropiska träd (Croton
lacci-ferus, Ficus indica m. fl.) efter styng av
gummi-lacksköldlusen (Coccus lacca; se Sköldlöss). Den
utflytande saften blandas med ett från djuren
avsöndrat rött färgämne, omhöljer insekten och
dess ägg samt hårdnar till en röd skorpa. G.
innehåller växlande mängder vegetabiliskt vax
samt 75 °/o harts. Det mesta av varan kommer
från trakterna kring Ganges samt från Siarn
och Annam. G. kommer i handeln dels i form
av råvara, dels som renad vara med ända till
90 % harts, s c h e 11 a c k, vilket f ramställes
genom att man befriar den råa varan från smuts
och färgämne samt smälter ut produkten i
tunna blad el. skivor. Schellack har stor användning
vid beredning av fernissa, polityr, sigillack, kitt
m. fl. kemisk-tekniska preparat. Det röda
färgämnet utdrages medelst utspädd sodalösning och
fälles med alun. Det kommer i handeln under
benämningen ”lack-dye”.
Gummiplåster, Empla strum gummi
resinö-sum, farm., är berett av 10 d.
ammoniakgum-mi, 10 d. galbanum, 20 d. gult vax och 60 d.
blyplåster. Verkar retande och användes till att
bringa bölder till mognad.
Gummipulver, Sammansatt, Pulvis
gum-mösus, farm., ett preparat, bestående av
Althaea-rot (1 d.) samt arabiskt gummi och socker (2 dir
av vartdera). Det användes t. ex. som s. k.
bröstpulver, Pulvis gummosus stibiatus,
vid bröstkatarrer i dos av 0,8—2 g flera ggr om
dagen.
Gummistrumpa, en elastisk, benet åtsittande
strumpa, bestående av gummitrådar, i allm.
tvärgående, invävda i bomullsväv. G. användes mot
åderbråck och ibland mot svullnad (ödem) i benen.
Gummisvulst, med., se Gumma.
Gummitryck. 1) G. betecknar inom
tryckeritekniken någon gång offsettryck men avser vanl.
tryck från gummiklichéer. Dessa framställas så,
att i en stereotypmatris inpressas rågummi, som
genom vulkanisering lämnar en trogen
avgjut-ning. Denna gummiform användes på gr. av
sin mjukhet som kliché för tryckning av grovt
och ojämnt papper, där vanliga klichéer icke
äro användbara.
2) Fotografisk kopieringsmetod, grundande sig
på att en blandning av ett kromat med gummi
arabicum är ljuskänslig, så att kromatet vid
belysning reduceras till kromsalt, som gör gummi
olösligt i vatten. Papper överdrages därför med
en blandning av gummilösning,
ammoniumkro-mat och ett färgämne samt får torka i mörker.
Det kopieras i dagsljus och behandlas med
vatten, som upplöser det obelysta gummit, varvid
färgen bortspolas. Då g. med en enda kopiering
ger för kort tonskala, upprepas kopieringen minst
3 ggr på samma papper med tunna bestrykningar
för varje gång. G., som ger vackra och ljusäkta
bilder i önskad färgton, användes tidigare i stor
utsträckning för framställning av
utställningsbil-der.
Gummiträd, se Eucalyptus, Ficus och
Kautschukväxter.
Gumpfotade fåglar, Pygo’podes, enl. den
äldre fågelsystematiken en fågelordn., omfattande ett
antal rätt olikartade simfåglar med långt bak
på kroppen fästa ben. De föras nu till ordn.
a 1 k f å g 1 a r, doppingar, lo m fåglar
och pingviner (se dessa ord).
Gumse, bagge, vädur, benämningar för
hannen av tamfåret.
Gumti [gö’mti], biflod fr. vänster till Ganges,
Indien, från den sumpiga Tarairegionen vid
Hi-malajas fot till Ganges något nedanför Benares.
Omkr. 800 km lång.
Gunaris [gö’-], Demetrios, grekisk
politiker (1866—1922). Han var 1908—09
finansminister under Theotokis och tillhörde sedan i
parlamentet Venizelos’ motståndare. G. var mars—aug.
1915 konseljpresident, okt.—nov. 1915 och nov.
1915—juni 1916 inrikesminister och gick i
landsflykt, då Venizelos 1917 åter kom till makten.
Efter dennes valnederlag 1920 var G. två ggr
under kortare perioder krigsminister och april
1921—maj 1922 åter konseljpresident. Efter
militärkuppen sept. 1922 ställdes han inför
krigsrätt och avrättades 28 nov. s. å.
Gundelfinger [go’n-], Friedrich, se
Gundolf.
Gundersen [gu’nar-], Laura, f. Svendsen,
norsk skådespelerska (1832—98). Hon
debuterade 1850 på Kristiania teater, som hon tillhörde
med undantag av åren 1870—72, då hon var
anställd vid Det norske teater (B- Björnson). G. var
sin tids stora norska skådespelerska, den första
framställarinnan av en rad av Ibsens och
Björnsons kvinnokaraktärer: Fru Inger till östråt,
Frun från havet, fru Borkman i ”John Gabriel
Borkman”, Maria Stuart (Björnson), Leonarda
m. fl. Hon förenade teknisk fullkomning och
sköna yttre medel med poetisk uppfattning och
inspirerad framställning, särskilt i tragedien. Hon var
sedan 1864 g. m. Sigvard G., norsk
skådespelare (1842—1903), sedan sin debut 1862
anställd vid Kristiania teater (sedermera National
-teatret) och där en högt skattad framställare av
hjälte- och karaktärsroller.
Gu’ndobad, se Burgunder.
Gundolf [go’ndålf] (urspr.
Gundelfinger), Friedrich, tysk litteraturforskare (1880
—1931), 1920 prof, i Heidelberg, en av de mest
betydande företrädarna för den filosofiskt
inriktade litteraturforskning, som vid 1900-talets
början avlöste den estetiskt-historicerande. Bland
hans verk märkas ”Shakespeare und der deutsche
Geist” (1911), ”Hölderlins Archipelagus” (s. å.),
”Goethe” (1916), ”George” (1920), ”Dichter und
Helden” (1921), ”Caesar im 19. Jahrhundert”
(1926).
Gundulic [go’ndolitj], slavisk skald (15891—
1638). G. är den äldre sydslaviska litteraturens
största namn. Hans diktning är påverkad av den
italienska renässanspoesien men samtidigt
självständigt slavisk, skriven på mästerlig kroatisk
vers. Av hans kärlekssånger och religiösa dikter
ha blott få bevarats till eftervärlden, främst
”Su-ze sina razmetnoga” (Den förlorade sonens tårar;
1622). Även de flesta av hans skådespel ha gått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
