Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustavsbergs porslinsfabrik - Gustavsborg - Gustavsburg - Gustavsfors - Gustavsförsamlingen, Svenska - Gustavson, Helmer - Gustavssvärd - Gustavsvik (säteri) - Gustavsvik (örlogsdepå) - Gustavus Adolphus College - Gustav Vasa (församling) - Gusum - Gut - Gutalagen - Gutar - Guta saga - Gutenberg, Johann - Gutera - Guthrie, Sir James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Gustavsborg—Guthrie
530
Neujd. G. har under 1900-talet genomgått en
förnyelse, och dess produktion, som hotade
mynna ut i slentrian, står åter såväl konstnärligt
som tekniskt på en mycket hög nivå. Den
ut-märkes framför allt därav, att man arbetat på
att konstnärligt höja masstillverkningen, utan
att densamma därigenom kom i högre prisläge.
Vidare har man sökt återupptaga den gamla
svenska fajansfabrikationen i nya former och
nya dekorationssätt. Konstnärlig ledare under
denna sista period (1917—49) har varit W.
Kåge. — 1937 övertogs G. av Kooperativa
förbundet, som driver tillverkningen efter samma
principer som tidigare. Nya krafter ha knutits till
företaget, bl. a. Stig Lindberg. 1943 startades
Gustavsbergsskolan för utbildning av
skapande konstnärer inom den keramiska
industrien. — G:s aktiekapital är 6 mkr.
Gustavsborg, befästningsverk i Marstrand.
Gustavsburg [gostafsbo’rk], en fästning, som
Gustav II Adolf efter sin ankomst till Mainz
1632 lät uppföra på den strategiskt viktiga udde,
som ligger strax s. om Mains utflöde i Rhen.
Gustavsfors, samhälle i Dalsland, se
Torrskog.
Gustavsförsamlingen, Svenska, se
Köpenhamn.
Gustavson, Karl Helmer, kemist (f. 1896
21/e), studerade vid tekniska högsk. i Stockholm
och Boston, Mass., där han 1923 avlade graden
master of Science, var 1923—33
forskningske-mist inom den amerikanska läderindustrien, 1933
—48 chefskemist vid C. J. Lundbergs
läderfabriks ab., Valdemarsvik, och är sedan 1948
chef för Garverinäringens forskningsinst.; tekn.
hedersdr vid Tekniska högsk. i Stockholm 1949,
dr-ingenjör h. c. vid Technische Hochschule i
Darmstadt s. å. G:s forskningsarbeten beröra
fiberproteinens kemi, spec. garvningens
kolloid-kemi och teori, neutralsalteffekt och
kromgarv-ning. I mera populärvetenskaplig form har G.
utg. ”Läder, dess kemi, tillverkning och
egenskaper” (1944).
Gustavssvärd, se Sveaborg.
Gustavsvik, säteri i Varnums socken,
Värmland, 5 km n. v. om Kristinehamn, vid vik av
Vänern; 533 har, därav 214 har åker;
tax.-värde 242,400 kr. G. har bl. a. tillhört greve
Georg Adlersparre.
Gustavsvik, örlogsdepå vid Ångermanälvens
utlopp c:a 20 km n. om Härnösand. G. avsågs
enl. 1914 års försvarsbeslut att i skydd av
befästningar på Hemsö vara replipunkt för flottan
i Bottniska viken, örlogsdepån nedlades redan
före 1925 års försvarsbeslut men togs åter i
bruk enl. 1942 års försvarsbeslut.
Gustavus Adolphus College [gostä’vas
adåJfas kå^id^], svensk-amerikanskt högre
läroverk i S:t Peter, Minnesota, U.S.A. Det
leder sitt ursprung från en 1862 enl. beslut av
Augustanasynodens Minnesotakonferens i Red
Wing upprättad ”kristlig folkhögskola”, som
1863—76 med vidgade kurser var förlagd till
Carver och där fick namnet S:t Ansgar
Acade-my. Kurserna ökades, och det nuv. namnet
an
togs, då skolan 1876 flyttades till S:t Peter och
där 1885 blev ”college”.
Gustav Vasa, församling i Vasastaden i n.
Stockholm, omfattar 0,78 km2, med 20,598 inv.
(1949). G. bildades 1906 vid Adolf Fredriks
förs:s delning. Den vackra kyrkan, belägen
mellan Odengatan och Karlbergsvägen, närmast v.
om Odenplan, byggdes 1902—06 i tegel med
grågul puts efter ritningar av A. Lindegren i
nära anslutning till italiensk barock. Det
ståtliga högaltaret är ett verk av B. Precht.
Såväl predikstol som dopfunt äro av marmor, den
senare skulpterad av Sigrid Blomberg. Krypta
med kolumbarium.
Gusum, brukssamhälle inom G:s
kyrkobok-föringsdistrikt i Ringarums sn i ö. Östergötland,
vid järnvägen Valdemarsvik—Söderköping och
vid fall i Gusumsån; 1,825 inv. Provinsialläkare.
Det 1875 bildade Gusums bruks &
fabriks a b. med ett aktiekapital av i,6i mkr
samt 500 arb. äger här mässingsbruk med gjuteri,
valsverk, blixtlåsfabrik, metallduksväveri samt
grov- och fintråddrageri för järn o. a. metaller.
Bolaget driver även jordbruk (1,965 har, därav
470 åker), såg- och kvarnrörelse. Brukskyrkan
av trä uppfördes 1731.
Gut [gat], eng., eg. tarm; tråd, som
förfärdigas av silkesämnet i silkesmasken och
användes till tafsar på krokredskap. G. har även
framställts syntetiskt (”nylon”, ”damyl”); denna har
den fördelen framför natur-guten, att den ej
ruttnar.
Gutalagen, se Landskapslagar.
Gutar, äldre benämning på Gotlands invånare.
Guta saga kallas några historiska uppgifter
om Gotlands forntid, vilka förekomma som ett
tillägg i Gutalagen. Sagans första avd., som
berättar om Gotlands första bebyggande av
Tjelvar och hans avkomlingar, hör tydligen till
diktens område. Den följ, framställningen om
en stor utvandring från Gotland, vilken skulle
ha fört utvandrarna ned till den grekiske
kejsarens land, har på sina håll godtagits som
historisk men utan skäl. G. synes ha nedskrivits före
1285. Utg. av H. Pipping (1905—07). övers,
till modern svenska och kommentar av Å.
Holm-bäck och E. Wessén (i ”Svenska
landskapslagar”, 4, 1943)-
Gutenberg [göTanbärk], J o h a n n, tysk
boktryckare (omkr. 1395—1468), se
Boktryckarkonst, sp. 398. — Litt.: C. Björkbom, ”J. G.”
(1940). — G.-Gesellschaft, grundat av A.
Dziatzko 1901 i samband med G.-Museum i
Mainz (med urkunder, tryck o. a. minnesmärken,
berörande G. och boktryckarkonstens historia,
rikhaltigt bibi.), främjar genom ett flertal
publikationer G.-forskningen och med boktryckarkonstens
historia sammanhörande undersökningar.
Gutèra (av fr. goüter), tycka om, ha smak
för.
Guthrie [ga’bri], Sir James, skotsk
målare (1859—1930). Han var en av de främsta
inom Glasgowskolan, som framträdde på
1880-talet. I hög grad mångsidig, gjorde G. dristiga
försök inom olika framställningssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
