Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gängning - Gärd (pålaga) - Gärd (mytologi) - Gärde, 1. Bernhard (Abe) - Gärde, 2. Natanael - Gärdesta - Gärdet - Gärdetal - Gärdhem - Gärdserud - Gärdserum - Gärdsgård - Gärds härad - Gärds kontrakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Gärd—Gärds kontrakt
588
Fig. 5. Chaseranordning,
principskiss.
borrspindeln
nedåt.
Gängtappen skiftar då [-rotationsrikt-ning-]
{+rotationsrikt-
ning+} och
gängas ur. G. kan
även ske i
svarvautomater,
varvid
gängdonet deltar i
stångmaterialets
snabba rotation, dock med något stegrat
varvtal. Även i revolversvarv kan g. utföras med
tillhjälp av t. ex. en chaseranordning
(fig. 5). Grövre gängor, t. ex. rörgängor,
utföras i regel med s. k. självöppnande
gänghuvud, varigenom avgängningsmomentet
bortfaller. — Fasta gänghuvud äro ofta försedda
med tangentialgängbackar, som
kunna skärpas ett stort antal gånger, innan de äro
nedslitna.
G. sker även i svarv, särsk. vid bearbetning
av sådana grövre spindlar och hål, där jämn
och noga definierad gängstigning erfordras.
Längsmatningen av det efter den önskade
gängprofilen formade stålet sker härvid med hjälp
av svarvens ledarskruv, under det att
tvärmatningen i regel skötes manuellt. I svarv kan man
även fräsa och slipa gängor, varvid på
supporten monteras ett särskilt fräshuvud för
skivfräs, resp, en slipapparat. Eljest är
fräsme-toden närmast förbehållen
gängfräsmaski-n e r n a, som kunna vara inrättade på flera sätt.
Gängor på vanlig köpskruv framställas vanl.
medelst rullning i helautomatiska
skruvmaskiner, varvid den från början släta skruvytan
manglas mellan två räfflade backar el. gängrullar.
Gärd, i äldre tider extra pålaga el. bevillning
för tillfälligt behov. Om gengärd se d. o.
Gärd, nord, myt., se Gerd.
Gärde. 1) August Bernhard (A b e) G.,
kommunikationstekniker, ämbetsman (f. 1877 4/«),
civilingenjör 1899, 1 :e byrådirektör i
Järnvägsstyrelsen 1917, extra byråchef för tekniska
ärenden i Kommunikationsdep: 1920—28,
landshövding i Norrbottens län 1928—37, i Västmanlands
län 1937—43. G. blev överstelöjtnant vid
Väg-och vattenbyggnadskåren 1924 och tog avsked
1928. Han har varit medl. och ordf, i ett flertal
statliga och enskilda kommittéer och styrelser.
2) Johannes
Natanael G., den föreg:s
bror, jurist, politiker
(f. 1880 27A), fil.
kand. 1900, jur. kand.
1905, jur. hedersdr
1942; fiskal i Gpta
hovrätt 1912,
hovrättsråd 1915,
revi-sionssekr. 1919,
konsultativt statsråd i
C. G. Ekmans första
ministär 1926—28,
regeringsråd 1929,
justi-tieråd 1930,
justitiemi
nister i Ekmans 2:a ministär 1930—32, ordf, i
Processlagberedningen 1932—44, i
Lagberedningen sedan 1947, led. av F. K. 1938—45. G. var
1915—17 sekr. för sakkunnige för ny .
vattenlagstiftning samt 1919—26 vattenrättsdomare och
har flera gånger deltagit i vattenrättsliga
internationella sammankomster.
Gärdesta, gods i Lästringe socken,
Södermanlands län; med underlydande i Sättersta och
Tyst-berga socknar 2,120 har, därav 595 har åker;
tax.-värde 636,100 kr. Tillhörde på 1500-talet
Vasaätten, köptes 1773 av frih. A. W. Löwen
på Sjösa och gjordes till fideikommiss för hans
yngre son. Sedan äldre linjen 1867 utgått,
förenades även Sjösa och Trollesund som fideikommiss
med G.
Gärdet, populär benämning på Ladugårdsgärde
i Stockholm.
Gärdetal, kam., i äldre tider ett
uppbörds-distrikt under en s. k. g ä r d e m a n.
Gärdhem, socken i Älvsborgs län, Väne härad,
ö. om Trollhättan och Göta älv; 54,36 km2, 2,069
inv. (1951). Höjer sig från Tunhemsslätten i n.
till skogiga bergstrakter i s. 2,706 har åker.
Villasamhället Halvordstorp har 400 inv. och
stationssamhället V e 1 a n d a vid statsbanan
Göteborg—Falun 260 inv.; snickerifabrik,
båtbyg-geri, billackerings- och mekanisk verkstad.
Egendomar: Velanda (med lådfabrik, såg, kvarn och
kraftverk), Lunden och Baggården. Den nuv.
kyrkan av sten byggdes 1877. Av den gamla
romanska kyrkan återstår en ruin och av Hullsjö
kyrka i n. ö. obetydliga rester (Hullsjö var
fordom särskild sn). Ingår i V. Tunhems, G:s,
Vä-ne-Åsaka och N. Björke pastorat i Skara stift,
Väne kontrakt; tillhör storkommunen S. Väne.
Gärdserud, samhälle i Holms sn i Dalsland.
Gärdserum, socken i Kalmar län, N. Tjusts
härad, intill östgötagränsen; 139,13 km2, 1,571
inv. (1951). Genomflytes mot s. ö. av Storån i
utpräglad dalgång. 1,681 har åker. I G. ligga
stationssamhället Falerum samt egendomarna
Löpgöl (statens), Nya Svenserum och Kvistrum.
I Forsaström vid Storån finnas elkraftverk
för vatten- och ångdrift samt kvarn, tillhörande
Forsaströms kraft-ab. Kyrkan av tegel byggdes
1857. Pastorat i Linköpings stift, N. Tjusts
kontrakt; tillhör storkommunen Uknadalen.
Gärdsgård, se Stängsel. \
Gärds härad i ö. Skåne, Kristianstads län,
närmast s. v. om Kristianstad; 599,84 km2, 18,068
inv. (1951). Socknar: Maglehem, Hörröd,
Hua-röd, Degeberga, Vittskövle, Ö. Sönnarslöv,
Eve-röd, Lyngsjö, ö. Vram, V. Vram, Linderöd,
Äsp-hult, Djurröd, Träne, Skepparslöv, Vä och
Köpinge. G. tillhör Gärds och Albo domsaga
ftingsställe: Degeberga), Tollarps fögderi och Gärds
kontrakt i Lunds stift.
Gärds kontrakt i Lunds stift omfattar 10
pastorat: Träne och Djurröd; V. Vram och Ö.
Vram; Everöd och Ö. Sönnarslöv; Huaröd och
Svensköp; Maglehem och Hörröd; Vittskövle
och Degeberga; Köpinge och Lyngsjö; N. Åsum;
Vä och Skepparslöv; Linderöd och Äsphult.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
