Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götaland - Göta lejon (heraldik) - Göta Lejon (fäste) - Göta livgarde - Göta pansarlivgarde, P 1 - Götar - Göta trängregemente, T 2 - Götaverken - Göta älv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Göta lejon—Göta älv
622
Tiveden) i motsats till Svealand, ”svearnas
land”. Till G. räknas nu landskapen Skåne,
Blekinge, Småland, Östergötland, Västergötland,
Dalsland, Bohuslän, Halland samt öarna Öland
och Gotland; 87,025,59 km2, 3,4 mill. inv.
Göta lejon, emblem av heraldisk natur, ofta
använt i konst och litteratur. Olaus Magnus
omtalar lejonet som götarnas vapen, och senare
under 1500-talet tolkades under striden med
Danmark om ”tre kronor” folkungalej onet i rikets
vapen som Göta rikes vapen. Som ett särskilt
emblem möter oss G. under slutet av 1600-talet
i målningar av Ehrenstrahl och inom medalj
-gravyren. Det framställes oftast okrönt, stående
el. liggande.
Göta Lejon, fäste, se Gullberg.
Göta livgarde leder sitt ursprung från det
reg., som greve G. D. Hamilton värvade 1741
i syfte att minska den garnisonstjänst, som
påvilade de indelta reg. Efter statsvälvningen 1772
införlivades delar av reg. och av Björnbergska
reg. med Änkedrottningens livreg., vilken
förening upphörde 1793, då de ingingo i
Livreg.-brigadens lätta inf. som dess värvade bataljon.
1796 ändrades namnet till Livreg :s värvade
inf.-bataljon och 1803 till Finska gardesreg. 1789
hade i Sverige uppsatts 4 kårer för deltagande
i det då pågående ryska kriget; efter krigets slut
bildade dessa K. m:ts andra gardesreg., från
1792 Konungens Göta livgarde och från 1806
Svenska gardesreg. Sedan Svenska och Finska
gardesreg. som ett utslag av Gustav IV Adolfs
sjukliga misstänksamhet upphört (1808) att vara
garden, blevo dagen efter hans avsättning delar
av de båda reg. sammanslagna till Andra
gardesreg., från 1818 Konungens Andra livgarde och
från 1894 G. Reg. förlädes 1809 till Stockholm.
Enl. 1925 års försvarsordning skulle reg.
indragas, men 2 år senare beslöts, att det skulle
fort-bestå, organiserat på en stridsvagnsbataljon i
Stockholm och en fästningsbataljon i Vaxholm,
vilken organisation reg. hade, intill dess det
indrogs 1939. Se även Göta pansarlivgarde.
Göta pansar livgarde, P 1, Enköping,
uppsattes 1944 jämlikt 1942 års försvarsbeslut. G. har
ett kompani (P 1 G) detacherat till Visby. Göta
livgardes traditioner ha övertagits av G.
Götar, skandinaviskt folknamn. Möjl. åsyftas
g. med de hos den alexandrinske geografen
Pto-lemaios (omkr. 150 e. Kr.) anförda, i s.
”Skandia” bosatta Goutai. Den bysantinske
författaren Prokopios (omkr. 550) omtalar Gautoi som
”en folkrik stam i Thule”. östgoternas
historieskrivare Jordanes (omkr. 550) nämner
Gauti-goth, ”ett tappert och krigiskt folk”, bland
västsvenska stammar. Den fornengelska dikten
”Beowulf” kallar dem gedtas och berättar om
deras strider med svearna — flera historiker
förneka dock identiteten mellan g. och gedtas.
Islänningarna kalla dem gautar och deras land
Gautland, fsv. götar och Götland, delat i Västra
och östra Götland. Vid den historiska tidens
början lyda g. under Uppsalakonungen och
tillhöra svearnas rike. Sedan den gamla kungaätten
utslocknat (omkr. 1060), kom den gamla
mot
satsen mellan svear och g. till uttryck i
långvariga strider (fram till Karl Sverkerssons
tron-bestigning 1161). — Namnet g:s betydelse är
omstridd; snarast ”de manbara”, ”män”. Det är
släkt med goter (isl. gotar, lat. Gutones) och
g u t a r. Säkerligen tyder detta på nära f
rändskap även mellan folken; sannolikt ha såväl
gu-tarna på Gotland som goterna vid Weichsel
utvandrat från Götaland. — Litt.: E. Wessén,
”De nordiska folkstammarna i Beowulf” (1927);
C. Weibull, ”Om det svenska och danska rikets
uppkomst” (i Historisk tidskr. för Skåneland, 7,
1918).
Göta trängregemente, T 2, Skövde, uppsattes
under namnet Göta trängbatalj on 1891 vid den
sedan 1885 befintliga Trängbataljonen på
Marie-berg i Stockholm. 1892 förflyttades bataljonen till
Karlsborgs fästning, där den ingick i 3æ
arméfördelningen. Dess namn ändrades 1901 till
Första Göta trängkår och 1904 till Göta trängkår.
1905 överflyttades Göta trängkår till nya
kaserner i Skövde. Göta trängkår hade jämlikt 1942
års försvarsbeslut ett kompani (T 2 N) förlagt
i Nora till 1952. 1949 utökades Göta trängkår
med ett tygkompani samt 1951 med ett
intenden-turkomp., samtidigt som den erhöll sitt nuv.
namn G. Det tillhör 3æ militäromr.
Götaverken, skeppsvarv och mekanisk verkstad
i Göteborg. Sitt ursprung leder G. från
Göteborgs mek. verkstad, som 1841 anlades av H. A.
Keiller och sedermera (1867) övergick från
firman Alexander Keiller & co. till Göteborgs mek.
verkstads ab., 1906 ombildat till Göteborgs nya
verkstads ab., vilket 1917 antog namnet ab.
Götaverken. — S. A. Almqvist var bolagets verkst.
dir. 1906—10 och H. Hammar 1910—38. Verkst.
dir. ha sedermera varit Ernst A. Hedén 1938—
44, Hugo Heyman 1945—46 och K. E. Jacobson
sedan 1947. Före 1911 utgjordes fartygsbygget
av mindre last- och passagerarfartyg,
bogserbå-tar etc. Sedan nämnda år har varvet utvecklats
till landets största. 1911 erhöll det beställning
på den ryska isbrytaren ”Peter den store”,
vilken beställning blev inledningen till företagets
storartade utveckling. Under perioden 1906—47
levererade varvet 315 nybyggnader, därav 245
motorfartyg om sammanlagt 1,375,834 bruttoton,
33 ångfartyg om sammanlagt 32,553 bruttoton
samt 23 krigsfartyg om 35,260 tons deplacement.
Bland senare leveranser må nämnas
passagerarfartygen ”Saga” och ”Stockholm”,
valfångstfartyget ”Kosmos III” samt kryssaren ”Tre
kronor”. Varvet har 5 stapelbäddar, 2 flytdockor
av resp. 18,000 och 8,000 tons lyftkraft. Det
sysselsätter c:a 5,000 arbetare och c:a 800
tjänstemän. 1916 träffade varvet avtal med Burmeister
& Wains Maskin- & Skibsbyggeri om
tillverkning av marinmotorer av denna firmas typ,
vilken tillverkning varit mycket betydande. Sedan
1936 utför varvet motorer av egen typ. 1940
övertog G. ab. öresundsvarvet i Landskrona
genom inköp av hela aktiestocken. G. har
eftersträvat intimt samarbete med sina arbetare, och
välfärdsanordningarna för de anställda äro betydande.
Göta älv, Vänerns avloppsälv till Kattegatt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
