Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göta älv - Göteborg - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623 Göteborg 624
har sitt ursprung i Vänerns tillflöde Klarälven
och är till vattenområdets omfattning Sveriges
mest betydande flod. G. börjar i s. ändan av
Vänern (44 m ö. h.) strax ö. om Vänersborg
och flyter i s.s.v. riktning till Kattegatt. Vid
utflödet ur Vänern grenar sig älven kring några
öar och bildar Vargöfallen (4 m), varefter den
följer v. kanten av Västgötaslätten, där den i
en bergsklyfta bildar Trollhättefallen (32 m).
G. fortsättter därefter i en först smal, senare
delvis bredare dalgång och har ännu ett fall vid
Lilla Edet (6 m), varefter den vid Kungälv
grenar sig kring ön Hisingen i två mynningsarmar.
Den n., Nordreälv, för c:a 75% av
vattenmängden till Älvefjorden, och den s., egentliga G.,
flyter i en bred dalgång förbi Göteborg till
Älvsborgs- el. Hakefjorden. I den s. grenen
infaller Säveån, som genomflyter sjön Mjörn.
Genom uppdämning vid Trollhättan och Lilla Edet
samt rensningar (profilreglering) har praktiskt
taget hela fallhöjden koncentrerats till de tre
fallen och en mindre ström ovan Lilla Edet,
Åkerström, försvunnit. Förbi fallen finnas
kanaler, varigenom G. bildar en segelbar led mellan
Vänern och Göteborg, vars hamn är belägen i
den s. mynningen. — G:s flodområde omfattar
större delen av Värmland och Dalsland samt
Västgötaslätten och sträcker sig in i angränsande
landskap och Norge. Dess storlek är vid
Vänerns utlopp 46,830 km2 och vid mynningen
50,180 km2, därav 7,390 i Norge. I Vänern
mynna flera älvar, av vilka Klarälven är den
största med 11,820 km2 flodområde. G:s längd
är 93 km (räknat från Klarälvens källa 725 km).
Medelvattenföringen är vid Vänerns utlopp c:a
500 m3/sek., vid mynningen c:a 545 m3/sek. Efter
reglering av Vänern 1938 varierar
vattenföring-en efter kraftverkens behov till högst 900 m3/
sek, vid stora flöden 1,000 m3/sek. Genom en
damm i Nordreälv ökas vid små tappningar
vat-tenföringen i Göteborgsgrenen, så att
saltvattnet hindras tränga upp i älven. Kraftverk, ägda
av staten, finnas vid Vargön, Trollhättan
(220,000 kW) och Lilla Edet. Kungsådra
finnes i hela G.
G. har sedan medeltiden under skiftande
förhållanden varit Västsveriges förnämsta
handelsväg. Förhållandena äro därutinnan överskådliga
från 1600-talet. Av de stora exportartiklarna
flottades träet genom Karlsgrav, utför
Trollhättefallen och (från 1640-talet) genom Lilla
Edets slussar till Göteborg, medan järnet
forslades landsvägen från Vänersborg till Åkerström
(”Edsvägen”), där det hämtades till Göteborg
i stora båtar (”Edsbåtar”), medan salt o. a.
importvaror vandrade samma väg i motsatt
riktning. Utbyggandet av Trollhättans slussystem
ledde till att Edsvägen förlorade i betydelse. —
G. utgjorde intill Roskildefreden 1658 i den större
delen av sitt lopp svensk riksgräns mot det
norska Bohuslän, och från 1630-talet organiserades
därför en ”gränstull” med flera stationer.
Göteborg, Sveriges andra stad, säte för
landshövdingen i G:s och Bohus län och biskopen
över G:s stift, ligger huvudsaki. i Västergötland
på båda sidor om Göta älvs s. utloppsgren, på
övergången till Bohusläns skärgård. Areal 136,93
km2, 358,194 inv. (1952). Bland nya områden, som
inkorporerats, märkas Carl Johans förs. (1868),
Lundby förs, på Hisingen (1906), örgryte förs.
(1922), Nya varvet (1931), V. Frölunda förs.
(1945) och Backa förs, på Hisingen (1948). —
Se karta vid Västergötland.
Stadsbeskrivning. Staden ligger i en kuperad
urbergsterräng (grå gnejs, gnejsgranit, diorit
m. m.), där de ofta djupa dalgångarna fyllas av
marin lera el. moränavlagringar. Det gamla
Göteborg, som delas av St. hamnkanalen,
den äldsta hamnen, i Staden inom
vallgraven och Nordstaden, får än i dag sin
prägel av att G. varit en befäst stad, anlagd
efter holländskt mönster med på slättmarken
raka, rätvinkligt skärande gator, de förnämsta
med kanaler. När befästningarna i början av
1800-talet slopades, blev det plats dels
omedelbart utanför vallgraven för parker,
Trädgårdsföreningen (Med Nordens största växthus och
sommarrestaurang) och Kungsparken (med den
2 km långa Nya allén), dels omedelbart
innanför vallgraven för salutorg (Kungstorget med
saluhallar, Grönsakstorget och Fisktorget med
Fiskhallen), skolor (nuv. Hvitfeldtska högre allm.
lärov. och Handelshögsk.), sjukhus (f. d.
Sahlgrenska sjukhuset, nu ”Sociala huset”) och
bostadskvarter (vid St. Nygatan med Synagogan).
Kanalernas igenfyllande gav V. och ö.
Hamngatorna en gatubredd (33 m), som gjort dem
väl ägnade till trafikpulsådror, varigenom det
gamla G. blivit det nutida G:s cityområde och
mest betydande del men med endast 2 % av
storstadens befolkning. ö. Hamngatan och
Kungsgatan äro G:s förnämsta butiksgator,
medan V. och S. Hamngatorna framför allt äro
bank- och kontorsgator. Vid V. Hamngatan
ligger Gustavi domkyrka (invigd 1633, efter
1802 års brand uppförd 1815 i nyklassisk stil
efter ritningar av C. W. Carlberg). ö.
Hamngatan vidgar sig fram mot Kungsportsbron
(över vallgraven) till Kungsportsplatsen med
Karl IX :s staty (av Börjesson). På ömse sidor
av St. hamnkanalen gå S. och N. Hamngatorna;
den förstn. i äldre tider en verklig patriciergata,
där numera endast Frimurarehuset med
kolonnprydd fasad, W. Chalmers gamla palats och
längst ut mot hamnen Residenset (urspr.
Lennart Torstensons palats, uppfört 1648—50,
sedermera påbyggt) med en monumental portal
erinra om en gången tid. Vid N. Hamngatan
stå en rad åldriga, stilfulla offentliga byggnader,
ss. Göteborgs museum, drätselkammarens
byggnad (uppförd 1756 åt J. Sahlgren), Tyska el.
Kristine kyrka (invigd 1648, nyuppförd efter
branden 1746, men med det vackra
Ascheberg-ska gravkoret från 1682) och vid Gustav Adolfs
torg med Gustav II Adolfs staty (av Fogelberg)
rådhuset (byggt efter branden 1669, ombyggt
1814—17, tillbyggt 1937, enl. ritning av G.
Asplund), stadshuset och börsen (uppfört 1849, har
ståtlig festvåning och sessionslokaler för
stadsfullmäktige). Av broarna över St. hamnkanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
