Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hannover - Hannover, Viggo - Hannoverska alliansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Hannover—Hanno ver ska alliansen
866
Köblingerstrasse i Hannover med Marktkirche i
bakgrunden. Bilden tagen före 2:a världskriget.
till berglandet i s. och s. v. I sin egenskap
av mycket betydande trafikknutpunkt och
industriort blev H. i 2:a världskriget utsatt för
talrika och häftiga allierade bombanfall, som
förorsakade mycket allvarliga skador. Gamla
staden, som hittills väl bevarat sin ålderdomliga
prägel, med talrika, vackra gavelhus i korsvirke
från 1500—1600-talen, blev till stor del förstörd.
Av 1300-taIskyrkorna blev den i centrum
liggande Marktkirche delvis förstörd, av Ägidienkirche
stå blott ytterväggarna kvar, och Kreuzkirche är
nedbrunnen med instörtade valv. Det sengotiska
gamla rådhuset (1435—80), inrymmande arkiv
och museisaml., är ”urblåst”, och bland de
talrika förstörda gamla privathusen är också
Leib-nizhaus (filosofen Leibniz dog här). Det gamla
kungaslottet från 1600-talets förra del (med stora
konstsaml.) är helt förstört; Schlosskirche, som
i stort sett var en 1600-talsrestaurering,
förlorade delar av taket men är den minst skadade
av stadens kyrkor. Johanniskirche (1600-talet)
med Leibniz’ grav är till stor del nedbrunnen,
Clemenskirche (1700-talet), Nikolai- och
Martini-kirche äro alla förstörda liksom de flesta nyare
kyrkobyggnaderna. H:s moderna stadsdelar
karakteriseras av breda avenyer, stora affärshus
och vidsträckta, vackra parker, bland vilka
märkas Eilenriede (med zoologisk trädgård) i ö. och
Georgengarten i n. v. Genom den sistn. för den
ståtliga Herrenhäuser Allee ut till det forna
kungl. sommarresidenset Herrenhausen (påbörjat
1665, förstört i 2:a världskriget), vars berömda
NF IX — 28
trädgård är anlagd efter mönster från Versailles.
Welfenschloss nära sydändan av Georgengarten
inrymmer tekniska högsk., grundad 1831. H. har
även veterinärhögsk., grundad 1778, högre
lärarinneseminarium och stora bibi. Stadens arkiv och
konstsaml. voro i allm. evakuerade under kriget,
men av byggnaderna ha flera skadats svårt, ss.
Staatsarchiv, och Landesmuseum (nu återuppf.);
av Niedersächsisches Volkstumsmuseum är
huvudbyggnaden förstörd. Det hertigliga tyghuset är
fullständigt och operahuset delvis förstört.
Staden pryddes av en mängd monument och
konstnärligt utsmyckade brunnar. — Särsk. under
1900-talet hade H. utvecklats till en av
Tysklands viktigaste industristäder. S. om staden
bry-tes stenkol (i Deister) och kalksten (för
cementindustrien). De viktigaste fabrikerna ligga i n. v.
och s. Linden har särsk. väverier och färgerier,
Ricklingen s. om Linden vagnfabriker,
sockerbruk och kemiska fabriker, Körtingsdorf i v.
liksom Wülfel längst i s. har maskinindustri,
Limmer och Ahlem vid Leine bortom Linden
gummiindustri. Dessutom märkas saltverk,
järn-vägsverkstäder, pianofabrik, stora tryckerier,
cement-, möbel-, njutnings- och livsmedelsindustri.
De största företagen äro
Continental-Gummi-werke, Hannoversche Gummiwerke Exzelsior och
Hannoversche Maschinenbau-A.G. (Hanomag,
f. n. med tillverkning av traktorer), vardera med
tusentals arb. H. är n. v. Tysklands främsta
trafikknutpunkt, för såväl flyglinjer (flygstation
i Stader Chaussee) som järnvägar: här korsas
banorna Berlin—Köln och Hamburg—Kassel—
Frankfurt a.M. En ny flygstation, Langehagen,
byggd efter 2:a världskriget, invigdes 1952. Det
vitt utgrenade spårvägsnätet når ända till
Hildes-heim. Mittellandkanalen går genom stadens n.
del (stor hamn). H:s omgivningar äro
uppskattade för sin naturskönhet. — H. har uppstått som
övergångsstad vid Leine och var del av de
wel-fiska besittningarna, slöt sig till hansan 1386 och
hörde från 1495 till linjen Kalenberg-Celle av
huset Braunschweig-Lüneburg. 1636 blev H.
hertig-hgt residens. Då kurfurstarna av Hannover 1714
bestego Englands tron, förblev H.
kurfurstendö-mets regeringssäte; 1837—66 var H.
residensstad för konungarna av H.
Hannover [-nå’-], Emil Viggo, dansk
konstförfattare och museichef (1864—1923), dir. för
Kunstindustrimuseet 1906, därjämte för
Hirsch-sprungska saml. 1911. H:s första arbete
behandlar Watteau (1888), och de följ, monografierna
över Köbke (1893), Eckersberg (1898) och Const.
Hansen (1901) visa honom som en skarpsynt
kännare av danska ”guldålderns” måleri. Hans
huvudarbete faller emellertid inom konsthantverkets
område: ”Keramisk haandbog” (1919—23). —
Bibliogr. av M. Bodelsen (1942).
Hannoverska alliansen [-å’for-], ett på
slottet Herrenhausen vid Hannover 3 sept. 1725
ingånget förbund mellan England, Frankrike och
Preussen, vartill senare anslöto sig Holland (9
aug. 1726) och Sverige (14 mars 1727). Preussen
övergick 1726 till motförbundet W i e n a 11 i a
n-sen (ingången 1725 i Wien mellan kejsaren och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
