Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Has - Hasa, El- - Hasan el. Hassan - Hasard - Hasbenet - Haschimiter - Haschisch el. hasjisj - Hasdrubal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Hasa—Hasdrubal
934
Fr. v.: vida hasar, normalhas,
kohas.
dan av skankbenet bildar själva h as led en,
samt de s. k. s m å b e n e n, som äro ordnade i
en undre rad, från h:s insida räknat, i :a, 2:a
och 3:e kilformiga benet, samt i en övre
rad båtbenet och på yttre sidan
tärningbenet, som går över bägge raderna. Hos
hästen äro i :a och 2:a kilformiga benet
sammanvuxna till ett, det s. k. pyramidbenet, och
hos idisslarna äro dessutom båt- och tärningbenen
förenade.
Hasvinkeln, den vinkel, som skänken och
skenbenet bilda mot varandra, bör vara omkr.
45°, och en lodrät linje från sittbensknölen bör,
då skenbenet står lodrätt, tangera hasspetsen; är
den väsentligt mindre och den lodräta linjen från
sittbensknölen faller framom hasspetsen, kallas
hästen k r o k h a s i g, är den större och den
nämnda linjen
faller bakom h.,
uppstår r a k h a s i
g-h e t. Stå hasarna
för långt isär,
kallas ställningen v i
d-hasad el.
vid-h a s i g, varigenom
rörelsen blir tung
och vaggande; stå de för tätt tillsammans,
säger man, att hästen ”står trångt”. K o h a s i g
benämnes ställningen, om hasspetsarna äro
riktade inåt. Äro hasspetsarna riktade utåt, kallas
ställningen h j u 1 b e n t.
Torr kallas h., då huden är tunn och
un-derhudsbindväven sparsamt utvecklad; motsatsen
benämnes s v a m p i g h. Torr h. anger en
fastare, tätare struktur i skelettet, vilken i hög grad
ökar styrkan i ledgångarna.
Harspatt är en åkomma, som visar sig
genom en utbuktning på hasens bakre kontur,
förorsakad av försträckning el. överansträngning
och då vanl. medförande hälta. Va t ten s p a 11
består i en stark utbuktning av ledkapseln i
has-vecket, beroende på ökad ansamling av ledvätska
i hasleden, hasledsgalla (se Ledgalla).
P i p h a s, en fullkomligt ofarlig åkomma, är en
uppdrivning på själva hasspetsen, vanl.
framkallad genom tryck el. slag.
Hasa, E 1-, ökenlandskap i Saud-Arabien, vid
Persiska viken; c:a 150,000 inv. Huvudstad:
Hufuf (omkr. 30,000 inv.); H. har stora
petroleumförekomster, som exploateras av amerik.
bolag. Djuphamn har anlagts i Damman.
Pipe-lines ha dragits från Aindar och Abkaik dels
till Bahrein och dels till Medelhavet (se
Arabien, sp. 670).
Ha’san el. II a’s s a n (”skön”), vanligt
arabiskt namn. Mest bekant är Muhammeds
dotterson H. (omkr. 625—670). Han utropades efter
sin faders död 661 till kalif men avstod s. å.
kalifatet till Muawija och tillbragte återstoden
av sitt liv i Medina under tygellösa utsvävningar.
— Om H. ibn Sabah se Assassiner.
Hasard (fr. hasard) slump. — Par hasard
[fr. utt. par azä’r], av en slump. —
Hasar-d é r a, äventyra, våga. -— Hasardspel, spel,
som blott beror på slumpen.
Hasbenet, veter., se Has.
Haschimiter, arabisk släkt av kureischiternas
stam. Muhammed tillhörde denna ätt.
Haschisch el. hasj isj, arab. Den i Persien,
Ostindien och delar av Afrika odlade
hampväx-ten Cannabis sativa, var. indica, utmärkes genom
avsöndring av ett harts med egendomliga
verkningar, vilket saknas hos vanlig hampa. De
hartsrika grentopparna, gyttringar av honblommor el.
frukter, kallas i Indien guaza, gunjah el. ganjah
och lämna material till beredning av h. Även det
isolerade hartset, charras el. churus, nyttjas som
berusningsmedel. H. beredes genom kokning av
guaza i vatten med tillsats av osaltat smör,
sil-ning och indunstning till siraps konsistens,
varefter den försättes med välluktande olja. Det
intages i svart kaffe el. blandas med socker,
mandel, nötter, dadlar, fikon el. dyl. till konfityrer.
Även rökes h. tills, m. tobak. För berusning
behövas 3—4 g. Försäljning och förtärande ske
mest i smyg, då njutning av h. i de flesta
länder är förbjuden. — Verkan är mycket växlande.
Vanliga symtom äro tyngd i huvudet, ibland
huvudvärk, värmekänsla, öronsusning, svindel och
pupillutvidgning. Föremålen synas abnormt stora,
avstånd oändligt långa. Tidsuppfattningen är
störd: allt förefaller jagande, momentant, men
minuterna tyckas timslånga. Ofta är stämningen
njutningsrik och glad. Stundom inträder en
egendomlig styvhet i musklerna (katalepsi).
Sådan förekommer hos indiska fakirer under
inverkan av h. — H.-verkan synes bestå i
nedsättning av hjärnans kontroll över sinnesintryck
och fantasi, erinrande om ett långvarigt, partiellt
drömtillstånd, antagligen därjämte i en retning
av vissa andra hjärndelar. Långvarigt missbruk
av h. leder till kronisk förgiftning, ej sällan till
sinnessjukdom; dödsfall av h.-förgiftning äro
sällsynta. H. är mindre farligt än opium, särsk.
för matsmältningsorganen.
Ha’sdrubal, namn på kartagiska fältherrar.
— 1) H., måg till Hamilkar Barkas, följde
denne till Spanien och hade 228—221 f. Kr.
överbefälet där. Han utvidgade kartagernas område till
Iberus (Ebro) samt anlade Carthago nova, ”Nya
Kartago”, nuv. Cartagena. H. mördades 221. —
2) H., yngre bror till Hannibal, övertog vid
dennes uppbrott till Italien 218 befälet i Spanien men
måste 215 gå över till Afrika för att bekämpa
den numidiske konungen Syphax. Efter
återkomsten besegrade han i förening med sin yngste
broder, Mago, romarna under bröderna Gnaeus och
Publius Scipio, vilka båda stupade, 211. Mot
den sistnämndes son, som 209 återtog Cartagena,
led H. ett nederlag vid Baecula 208 men
lyckades med en betydande här landvägen över
Alperna nå Italien för att förena sig med Hannibal.
I detta kritiska läge sammandrogo romarna
samtliga disponibla stridskrafter och lyckades vid
Metaurus hejda och fullständigt besegra H., som
här stupade, 207. — 3) H., befälhavare i kriget
mot Masinissa 150 f. Kr., led mot denne ett
skamligt nederlag. Vid Kartagos belägring
återkom han med en här, som han samlat, och
valdes ånyo 148 till överbefälhavare. Han gav sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
