Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hazelius, 2. Artur - Hazelius, 3. Gunnar - Hazelius, 4. Fritjof - Hazleton - Hazlitt, William - Hb. - h. c. - H dur - He (kemi) - Head, Sir Henry - Healy, William - Heanor - Heardön - Hearn, Lafcadio - Hearst, William Randolph - Heat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Hazleton—Heat
54
riga föremåls roll i det verkliga livet. — Redan
1880 började tanken på att bilda ett
friluftsmuseum uppstå hos honom, men först efter 11 år
kunde Nordiska museets avd. på Skansen på
Djurgården i Stockholm 1891 öppnas för
allmänheten. H. påtog sig för förverkligandet av sina
företag en oerhörd arbetsbörda och, i
förhållande till sin ställning, halsbrytande ekonomiska
risker men lyckades med sin enastående energi
småningom göra den stora allmänheten till
medarbetare. Bland H:s utgivna arbeten märkas ”Det
svenska bibelöversättningsarbetet” (i Svensk
Lit-teraturtidskr. 1868) och ”Om svensk
rättstaf-ning” (2 avh., 1870—71). Han deltog dessutom
i redigerandet av ”Läsebok för folkskolan” samt
redigerade alla skrifter, som utgingo från hans
museum. — Litt.: Fr. Böök, ”A. H.” (1923); G.
Berg, ”A. H.” (1933)-
3) Gunnar H., den föreg:s son, historiker
(1874—1905), fil. lic. i Uppsala 1901. Han
övertog s. å. efter faderns död ledningen av
Skansen och var till sin död föreståndare för denna
avd. av Nordiska museet. Han skrev bl. a. en
avh., ”Om handtverksämbetena under medeltiden”
(postumt utg. med biografisk inledning av V.
Söderberg i ”Bidrag till vår odlings häfder”,
1906).
4) Fritjof August H., den föreg:s
syss-ling, folkhögskollärare, hembygdsvårdare (f.
1882 %), fil. lic. i Lund 1915, lärare vid
Hvilans folkhögsk. 1909—43. H. har varit en av
-de ledande inom den svenska hembygdsvården och
har nedlagt ett energiskt arbete på dess
organiserande och utveckling. H. var 1924—35 sekr. i
Samfundet för hembygdsvård och 1927—44
föreståndare för dess byggmästarskola (på Hvilans
folkhögsk.), som tillkom på hans initiativ. Han
har bl. a. utg. ”Skånska gårdar och hus” (3 bd,
1916—28; jämte K. Berlin) och ”Ritningar till
skånska prästgårdar” (1919) samt redigerade
Tidskr. för hembygdsvård 1920—35.
Hazleton [héTzaltan], stad i n. ö.
Pennsylvania, U.S.A., 55 km s. s. v. om Scranton;
35,000 inv. Centrum i ett rikt antracitfält;
järn-, stål- och textilindustri.
Hazlitt [hä’zlit], William, engelsk
kritiker (1778—1830). Han anses som en av
eng-lands förnämsta litteraturkritiker under
1800-ta-let. Hans politiska åsikter fingo ofta inverka på
hans litterära granskning. Av hans essäer och
kritiker äro de mest bekanta ”Table talk” (2
bd, 1821 och 1822) och ”Spirit of the age”
(1824). H:s ”Works” utgåvos i 12 bd 1902—04.
— Biogr. av H:s sonson William Carew H. (2
bd, 1867).
Hb., på recept förk. för lat. herba, ört.
h. c., förk. för lat. honoris causa.
H dur (fr. si majeur, eng. b major), mus.,
■den durtonart, som har h till grundton och
före-tecknas med fem }, näml, för f, c, g, d och a
(parallelltonart: g i s s moll).
He, kem. tecken för en atom helium.
Head [hed], Sir Henry, engelsk neurolog
(1861—1940), känd främst genom undersökningar
■över rubbningar i hudsensatiöner i vissa zoner
vid samtidig sjukdom i inre organ, tillhörande
motsv. ryggmärgssegment. Han studerade
vidare talrubbningar.
Healy [hi’li], William, amerikansk
psy-kiatriker och sociolog (f. 1869), dir. för Juvenile
Psychopathic Inst. i Chicago 1909—17, för Judge
Baker Guidance Center i Boston 1917—46. Tills,
m. psykologen och meddir. för ovannämnda
barnkliniker Augusta F. Bronner (f. 1881),
med vilken han gifte sig 1932, är H. pionjär i
U.S.A. för upprättande av kliniker för
problembarn och vanartad ungdom. I en mängd
banbrytande kriminalpsykologiska skrifter har H.
från psykoanalytisk synpunkt sökt få fram de
faktorer i individens närmaste miljö, som ge
upphov till problem och vanart hos barn och
ungdom. Bland dessa arbeten märkas framför allt
”The individual delinquent” (1915) och ”New
light on delinquency and its treatment” (1936;
tills, m. A. F. Bronner).
Heanor [hi’na], stad i Derbyshire, mell.
England, 14 km n. ö. om Derby; 23,000 inv.
Textilindustri.
Heardön [häd-], subantarktisk ö i Indiska
oceanen på 53° 1’ s. br. och 72031’ ö. Igd.
Vulkanisk och glaciärbetäckt.
Hearn [hän], Lafcadio, engelskspråkig
författare (1850—1904), son till en irländare och
en grekinna. H. vistades i Japan från 1891 och
var lektor i engelska vid Tokyo univ. H.
förälskade sig i japanskt väsen och gav fina och
känsliga skildringar av land och folk, tro och
sed. Bland hans arbeten märkas ”Glimpses of
un-familiar Japan” (1894), ”Kokoro” (1896),
"Glea-nings in Buddha fields” (1897) och framför allt
”Japan, an attempt of interpretation” (1904). I
sv. övers, finnas ”Exotica. Noveller och studier
från Japan”, 1—3 (1901—04), ”Natalika” (1905)
och ”Karma” (1922). — Litt.: Elizabeth
Bisland, ”Life and letters of L. H.” (2 bd, 1906).
Hearst [häst], William Randolph,
amerikansk tidningsman (1863—1951). H.
började sin journalistiska bana i sin födelsestad, San
Francisco, där han 1887 blev ägare och utgivare
av San Francisco Examiner; 1895 inköpte han
New York Journal och inköpte sedermera i olika
delar av unionen dagliga tidningar i stor
utsträckning, varjämte han även ägde flera
vecko-och månadstidskrifter, radiostationer m. m.
”Hearstpressen” står tekniskt högt men har gjort
sig känd för sensationslystnad och hänsynslös
polemik. H. var 1903—07 led. av kongressens
representanthus (demokrat). H. bekämpade ivrigt
storbanksintressena och trustväsendet, men inom
vida kretsar framkallade han misstro genom att
med sina sociala reformkrav förknippa
sensa-tionsjakt och ofta chauvinistisk demagogi. —
Biogr. av J. K. Winkler (1928).
Heat [hit] (eng.), sportv., omgång. Vid
löpning till fots på distanser t. o. m. 400 m indelas
de tävlande, om deltagarantalet är större än
antalet banor, i olika för söksheat. Inom vart och
ett av dessa uttagas sedermera de 2 el. 3 bästa,
vilka ant. gå direkt till slutheatet (finalen) el.
till omlöpning i s. k. mellanheat (semifinalen),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
