Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indelningsverk - Indelta armén - Indemnitet - Independence day - Independenter - Independent Labour Party - Indeterminism - Index
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Indelta armén—Index
880
3-männingarna, där 3 rotar tillsammans
uppsatte en knekt, sedermera efter analoga grunder
4-männingarna för hemmavarande reg. och
5-männingarna för i fält varande. — 1719, 1720
och 1772 års regeringsformer stadfäste i:s
bestånd. Endast mindre förändringar förekommo i
detsamma. En sådan var den under frihetstiden
införda vakanssättningen av ett större el. mindre
antal rotar per reg., vilka i stället anslogos till
andra statsändamål. — I. fortsatte att äga
bestånd även efter den allmänna värnpliktens
införande. Det upphävdes först 1892 i så måtto,
att Staten successivt övertog de kostnader, som
förut ålegat rotarna. Slutl. beslöts 1901, att den
indelta armén skulle upphöra genom
vakanssättning i mån av soldaternas avgång. — Litt.: A.
I, T. Wijkander, ”Öfversigt af svenska
krigs-författningens historiska utveckling” (1866); S.
Agren, ”Karl XI :s i. för armén” (1922); E.
Kumm, ”Indelt soldat och rotebonde” (1949).
Indelta armén, den del av armén, som
avlönades genom indelningsverket (se d. o.).
Indemnitèt (eng. indemnity; av lat.
inde’m-nis, skadeslös) betecknar eg. straff löshet men
har särskilt i engelsk statsrätt fått en speciell
betydelse. Genom indemnitetsbeslut, indemnity
acts, har näml, engelska parlamentet i vissa fall
i efterhand förklarat sig godkänna och sålunda
meddela ansvarsfrihet för regeringsåtgärder, som
formellt varit rättsstridiga men som man ansett
påkallade av det allmännas bästa. Även i U.S.A.
förekomma beslut av denna art.
Independence day [indipe’ndans déi’], den %,
U.S.A:s nationaldag till minne av
självständig-hetsförklaringen. 1776.
Independe’nter (av lat. nekande in och
de-pcndère, bero av), oberoende. 1) Den ur engelsk
calvinism framgångna fromhetsriktning, som
anser, att en mot N. T:s krav svarande kyrka
(congregation) skapas genom fri
sammanslutning av troende kristna, vilka alla, lekmän såväl
som präster, äro likaberättigade och oberoende
(independent) av all överordnad kyrkostyrelse,
så att varje församling (kyrka) suveränt
bestämmer om lära, kult, disciplin och prästtillsättning.
2) Ett franskt konstnärssamfund, Les artistes
indépendants, bildades 1884 av målaren
Dubois-Pillet (d. 1890). I:s främsta uppgift blev att i
opposition mot den officiella Salongen årl.
anordna en egen utställning oberoende av skola
och utan jury (Salon des indépendants).
Independent Labour Party [indipe’ndant
lei’ba pä’ti], ”oavhängiga arbetarpartiet”,
politiskt parti i England, grundat 1893. I-
associerade sig med Labour Party vid dess grundande
1900 men bröt sig ut 1932 som ett självständigt,
radikalt och pacifistiskt parti under ledning av
J. Maxton. I förh. till sin ringa storlek utövade
det ganska avsevärt inflytande men beslöt 1948
upphöra med sin politiska verksamhet, enär det
icke längre var representerat i parlamentet.
Indetermini’sm (Filos.), se Determinism.
Index. 1) (Astron. och fys.) En visare el.
ett märke, varmed en graderad skala el. en
graderad cirkel på ett vinkelmätningsinstrument
avläses. Vid mindre noggrant placerad i. eller
vid oriktigt läge på nollpunkten (i n d e x f e 1)
måste en konstant korrektion anbringas till
avläsningarna.
2) (Matem.), tecken (siffror, bokstäver,
accenter), som fogas till bokstäver, betecknande
storheter av samma slag, för att skilja dessa från
varandra. I uttrycken a2 och x’ (utläses x prim)
äro 2 och ’ indices.
3) (Statist.) I statistiken är i. el. index tal
beteckningen för relationen mellan två storheter,
vilka i allm. dock icke stå i det förhållandet till
varandra, att det ena är en del av det andra. Så
använder man t. ex. i antropometrien indextal,
som uttrycka förhållandet mellan olika
kropps-mått, ss. huvudets längd, dividerad med dess
bredd (längden uttryckt i bredden som enhet),
varvid kvoten oftast multipliceras med 100. —
I befolkningsstatistiken användas
indextal ofta vid jämförelser mellan t. ex.
dödligheten för olika länder (områden) el. under
olika tidsperioder i samma land, varvid bl. a. de
s. k. beräknade fallens metod kommit till
användning. Man beräknar sålunda det antal
dödsfall, som skulle inträffat i ett land el. en grupp
personer (t. ex. livförsäkrade), om en viss
bestämd dödlighetstabell varit rådande, och
uttrycker det faktiskt observerade antalet dödsfall
i procent av det förväntade.
Det är framför allt inom den ekonomiska
statistiken, som i. kommit till användning, särsk.
för att uttrycka genomsnittliga mått på
prisförändringar. Man beräknar särskilda indextal för
grosshandelspriser (partiprisindex), för detalj
-handelspriser och levnadskostnader, för
export-el. importpriser, för produktionskostnader, löner
m. m. Man har under nyare tid också beräknat
indextal över utvecklingen i andra kvantitativa
förhållanden, ss. produktionsvolym för olika
varor, för arbetslöshetsfrekvensen m. m.
Indextalet (p r i s i n d e x) vill ange, hur
priset på en vara el. priserna på en grupp av
varor procentuellt sett står i relation till priserna
för samma varor vid en tidigare tidpunkt el. på
någon annan ort. När man följer prisnivåns
förändringar i tiden, kallas den tidpunkt, från
vilken jämförelsen sker, för beräkningens bas
(basår, baspriser), och ett indextal av 150 anger
en prisnivå, som ligger 50 °/o över basårets nivå,
medan ett prisindex av 90% anger en sänkning
av prisnivån med 10%.
Särsk. aktuella ha prisindexberäkningarna
blivit under de båda världskrigen och de därmed
följ, rubbningarna i det allmänna prisläget.
Partiprisindex ha dock regelbundet
beräknats långt före i:a världskriget. Nu för
tiden utarbetas partiprisindex i de flesta länder
månadsvis med åren närmast före 1 :a
världskriget som bas. I Sverige har
Kommerskollegium sedan 1922 i tidskr. Kommersiella
meddelanden publicerat ett månatligt partiprisindex.
Detta grundas på prisuppgifter från ett antal
grosshandelsfirmor o. a. och omfattar priser på
såväl råvaror och halvfabrikat som färdiga
produkter. Detalj handelsprisindex
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
