- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
881-882

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Index - Index librorum prohibitorum - Indiana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

881

Index librorum prohibitorum—Indiana

882

arbetas i Sverige av Socialstyrelsen och
publiceras i Sociala meddelanden. Prismaterialet
insamlas av ombud i numera 60 orter och avser
främst livsmedel, bränsle och lyse. Ett årsindex
häröver samt över hyrespriser publicerades redan
före i :a världskriget med 1905 som basår.
Numera publiceras indextal för livsmedel, bränsle
och lyse månadsvis med både 1914 och 1935 som
basår. Härtill ansluter sig ett indextal för
allmänna levnadskostnader, levnadskostnadsindex.

Socialstyrelsens
levnadskostnadsindex omfattar huvudparten av de i ett
s. k. normalhushåll ingående utgiftsposterna. De
förbrukade kvantiteterna för olika varor ha
erhållits genom s. k. budgetundersökningar, varvid
tidigare hushåll i enklare villkor fört noggranna
anteckningar i hushållsböcker om inköp och
förbrukning under ett år. Numera göras
budgetundersökningarna i form av intervjuer med
slumpmässigt utvalda hushåll, varvid de
intervjuade lämna detaljerade redogörelser för sina
inkomster och utgifter under föregående år.
Budgetundersökningar ha utförts 1913—14, 1922
—23, 1933 och 1947—48. Under 2:a världskriget
observerades konsumtionsvanorna genom ett
flertal enklare hushållsundersökningar.
Socialstyrelsens levnadskostnadsindex av 1914 (basår)
grundades först på budgeten av 1913/14.
Efter 1935 omlades beräkningen med anpassning
till den vid budgetundersökningen 1933
konstaterade förbrukningen. Man har därefter två
serier av indextal, det ena med 1935 som basår
(1935 = 100), det andra alltjämt med 1914 som
basår, men det senare indextalet är endast det
förra indextalet, uppmultiplicerat med värdet för
1935 i 1914 års serie.

Levnadskostnadernas förändringar 1914—51
framgå av nedanstående tab. Förutom det
totala levnadskostnadsindex uträknas indextal för

Levnadskostnadernas förändringar i Sverige
1914—51-

År [-Bostad Livsmedel Bränsle-] {+Bo- stad Livs- medel Bräns- le+} Lyse [-Beklädnad övriga utgifter-] {+Be- kläd- nad öv- riga ut- gifter+} Totalt
1914 (juli) IOO IOO IOO IOO IOO IOO
1919 124 317 335 331 217 268
1935 199 128 137 167 174 !55
1939 198 148 153 185 184 169
1942 200 207 243 304 246 232
1945 203 203 249 296 258 233
1948 212 231 265 305 272 252
1951 216 276 346 387 317 300

skilda delposter, ss. livsmedel, bostad, bränsle
och lyse, beklädnad, övriga utgifter och skatter
(den senare posten medtages sedan 1948 icke
mera i det totala indextalet).

Levnadskostnadsindex har i Sverige fått
särskild betydelse och officiell karaktär genom att
det tidvis lagts till grund för statens,
kommunernas och enskilda arbetsgivares löneregleringar
el. dyrtidstillägg, varvid dock i allm. för högre
befattningshavare kompensationen endast avsett
en del av den genom levnadskostnadsindex
påvisade fördyringen. Även för stora grupper av

arbetare har levnadskostnadsindex tidvis legat
till grund för löpande lönejusteringar, t. ex. i
de s. k. ramavtalen fr. o. m. 1941. På gr. av
denna sammankoppling mellan löner och
levnadskostnadsindex ha indextalen fått ökad
uppmärksamhet, och åtskillig kritik mot densamma
har framkommit. Denna kritik avser bl. a., att
den använda hushållsbudgeten gäller en familj
med två minderåriga barn och med en inkomst
1935 av 3,500 kr, i n d e x f a m i 1 j e n, vilken
blott företräder en begränsad grupp av
befolkningen, och att indextalet därför icke
representerar huvudparten av befolkningen el. löntagarna.
Indexfamiljen försvinner under 1953 och
ersättes med ett genomsnitt av alla hushållstyper.
Annan kritik avser det förhållandet, att icke alla
tänkbara varuslag medtagas, och det kan
diskuteras, om de icke medtagna varorna icke ha stigit
i högre grad än de medtagna, där priskontrollen
kanske är skarpare. För att övervaka
beräkningen av indextalet och de successiva
modifikationerna i budgetens sammansättning har en
särskild nämnd, Indexnämnden, 1940 tillsatts,
bestående av representanter för arbetare,
tjänstemän och arbetsgivare.

Dyrortsindex, som är närbesläktat med
levnadskostnadsindex, mäter de regionala
variationerna i levnadskostnaderna och ligger till
grund för dyrortsgrupperingen. 1951 gjordes
nya beräkningar av dyrortsindex, vilka skola
ligga till grund för den nya dyrortsgruppering,
som beräknas träda i kraft 1 jan. 1954. — Litt.:
T. Odhe, ”Det ekonomiska livets mätare” (2:a
uppl. 1941); E. v. Hofsten, ”1. och
levnadskostnad” (1949).

Index librorum prohibitorum, lat.,
”förteckning över förbjudna (eg. tvivelaktiga) böcker”
(förk. Index), den påvliga katalogen över de
arbeten, som en katolik, vid äventyr av bannlysning, ej
får läsa. Förteckningar över misshagliga böcker
föreligga tidigt, men den första påvliga Index
utgavs 1559 av Paul IV och påbjöds 1563 av
Tri-dentinska mötet till efterrättelse för hela kyrkan.
En lång rad nya uppl. (från Pius IV:s 1564)
ha sedan utgivits med ”förbättringar” och
till-lägg. För dessas ombesörjande tillsattes 1571
en särskild indexkongregation, vilken 1917
upphävdes av Benedictus XV, som överlät
dithö-rande ärenden till Congregazione del sanfoffizio.
I Index, som under 1500-talet riktades mot det
protestantiska kätteriet och omkr. 1600—1758
mestadels tog sikte på misshagliga katolska
skrifter, har man under 1800-talet mer och mer
måst begränsa sig till allmänna principer och
klassificeringar. Romerska kyrkan äger även
förteckningar över böcker, som antingen efter
vederbörlig censur förklarats tillåtna (li’bri
ex-purgäti) eller vilka, såframt enskilda ställen
strykas eller ändras, kunna få påvlig hallstämpel
(li’bri e x pur ga’ndi). — Litt.: ”Index romanus”,
utg. av A. Sleumer (8:e uppl. 1928); J. M.
Pernicone, ”The ecclesiastical prohibition of
books” (1932).

Indiana [indiä’na], förk. I n d., stat i U.S.A.,
mellan Lake Michigan i s. v. och Ohio River i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 14:18:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free