Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalahari - Kalait, kallait - Kalámai (Kalamata) - Kalamazoo - Kalamitet - Kalanchoë - Kalander, kalanderpress - Kalandsbröder - Kalat, Kelat - Kalaureia - Kalaza - Kalazogami - Kalb, Charlotte von - Kalcedon (stad) - Kalcedon (mineral) - Kalchas - Kalchu (Nimrud) - Kalcinera - Kalcit - Kalcium - Kalciumacetat, ättiksyrad kalk - Kalciumcyanamid - Kalciumfosfat - Kalciumföreningar, Kalciumhydrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Kalait—Kalciumföreningar
786
i Angola kommande Okavangofloden mynnar.
Vid högvatten sänder den en arm till den till ett
saltkärr förvandlade forna sjön Ngami (932 m).
Vittringsmaterialet från randområdena hopas i
K:s inre. Så består bergytan här av kalk- och
sandstenar, överlagrade av lös, röd sand, än i
jämna fält, än som ända till 100 km långa,
parallella dynryggar. Klimatet är torrt utan att
vara ökenartat. Regnvattnet sjunker ned i sanden
men räcker ej till att skapa grundvatten. Källor
äro därför sällsynta. Befolkningen är ytterst gles
och består av hottentotter, bushmän, bechuaner
och i n. sambesifolk. Blott längst i v. finnas
enstaka europeiska plantager. — Den förste vite,
som korsat och skildrat K., är Livingstone,
närmast följd av svensken C. J. Andersson. — Litt.:
S. Passarge, ”Die K.” (1904).
Kalait, k a 11 a 11, se Turkos.
Kalåmai (Kal amat a), huvudstad i
Messe-nien på s. v. Peloponnesos, Grekland, i en
fruktbar trakt vid Messeniska bukten; 35,000 inv. K.
har hamn och är ändpunkt för järnväg;
biskopssäte. Vacker borg med ruiner från
Ville-hardouins palats och från venetiansk tid samt
kyrkor från 1 ooo-talet. Antikens K. torde ha
legat c:a 10 km norrut.
Kalamazoo [kälamazö’], stad i s. v.
Michigan, U.S.A. vid Kalamazoo River; 58,000 inv.
Centrum i rikt jordbruksdistrikt.
Kalamitét, olycka, försmädlig tilldragelse.
Kala’nchoe [-kåe], släkte av fam.
fetblads-växter, varav 2 arter odlas som prydnadsväxter,
K. Blossfeldiana med tegelröda och K. globulifera
med gula blommor. Särsk. den förstnämnda
mass-odlas numera av trädgårdsmästarna.
Kala’nder, k a 1 a’n derpress, en för
pressning el. glättning av tyg el. papper avsedd
maskin, vars huvuddel utgöres av en serie valsar,
antingen ihåliga för att uppvärmas med ånga el.
massiva för att verka endast genom sin tyngd. —
Även maskin för utstampning (pressning) av
pappmatriser till stereotypering av
boktrycks-och tidningsformar.
Kälandsbröder, se Kalendegillen.
Kalät, Kel ät, se Belutsj istan.
Kalauréi’a (grek. Kalau’reia, lat. Calaurld),
nu P o r u s, ö och stad vid Saroniska viken på
ö. kusten av grekiska landskapet Argolis med ett
berömt Poseidontempel. Där gav sig
Demosthe-nes döden (322 f. Kr.). Arkeologiska grävningar
anställdes 1894 vid K. av svenskarna S. Wide
och L. Kjellberg.
Kala’za, se Chalaza.
Kalazogaml, se Befruktning, sp. 549.
Kalb [kalp], Charlotte von, f.
Mar-schalk v. Ostheim, tysk författarinna (1761—
1843). Hon förmåddes 1783 till giftermål med
major H. von Kalb, förälskade sig 1784 i
Schil-ler, på vars diktning förhållandet till henne hade
stort inflytande. Senare svärmade hon för
Höl-derlin och Jean Paul. Fattig och blind
dikterade hon erinringar, dikter och reflexioner (utg.
under titeln ”Charlotte”, 1879). — Monogr. av
Ida Boy-Ed (1912).
Kalcedon, stad, se Chalkedon.
Kalcedon [-å’n], miner., kiselsyra, SiO2, en
tät, under mikroskopet trådig form av kvarts,
ofta förekommande som fyllnad i sprickor och
hålrum, som stalaktiter el. skorpa. Färgen är vit
el. grå, glansen fettartad. K. och dess färgade
former (karneol, krysopras, plasma, jaspis,
helio-trop) användas som prydnadsstenar.
Ka’lchas [-k-], grek. (lat. Calchas), en
särskilt i de homeriska dikterna berömd siare.
Ka’lchu, det nuv. Nimrüd, vid Tigris, en
av det gamla Assyriens huvudstäder.
Kalcinera, torka, inaska, genom glödgning
avlägsna vatten el. kolsyra ur en kemisk förening
el. genom upphettning vid lufttillträde förbränna
organisk substans i en blandning. I teknisk skala
utföres t. ex. kalcinering av soda och avdrivning
av kolsyra vid kalkbränning.
Kalcit, miner., se Kalkspat.
Kadcium, en vit, smidbar, glänsande,
tvåvärdig metall, som lätt oxideras i luften. Dess
kemiska tecken är Ca, atomvikt 40,07, atomnummer
20, spec. v. 1,55, kpt 1,240°; k. smälter vid
röd-glödgning. Den sönderdelar vatten under
vätgas-utveckling. K. spelar mycket stor roll i
djur-och växtorganismen. Metallen upptäcktes av
Davy 1808 och framställes numera tekniskt
genom elektrolys av smältande kalciumhydroxid. K.
förekommer som karbonat i kalksten, marmor och
krita, som sulfat i gips, alabaster och anhydrit,
som fluorid i flusspat samt i många andra
föreningar.
Kalciumacetät, ättiksyrad kalk,
erhål-les vid torrdestillation av trä genom
neutralisering av den bildade träättikan med kalk.
Tekniskt k. säljes dels som gråkalk med c:a
80”/o, dels som brunkalk med c:a 6o°/o halt
av k., vanl. i säckar om 70—75 kg nettovikt.
Det användes för tillverkning av ättiksyra och
aceton. Rent k., Ca(C2HsO2)2 + 2H2O, bildar
färglösa kristallnålar, som äro lättlösliga i vatten.
Kalciumcyänamid, kem., se Kalkkväve.
Kalciumfosfat, kem., se Kalciumföreningar.
Kalciumföreningar, Kalciumhydrid,
CaH2 (hydrolit), sönderdelas av vatten under
utveckling av vätgas. Kalciumhydriden är det ämne,
som per viktsenhet ger största mängd vätgas.
K a 1 c i u m s u 1 f i d, Ca S, fosforescerar i
mörker. En lösning härav nyttjas under namn av
svavelkalkvätska för besprutning av fruktträd
samt för att avlägsna hår på hudar.
Kalcium-k 1 o r i d, klorcalcium, Ca CI2, förekommer i
havsvattnet och kristalliserar med sex molekyler
kristallvatten. Vattenfritt klorkalcium brukas till
torkning av gaser och organiska vätskor.
Kal-ciumklorid liksom övriga flyktiga k. färgar
lågan gulröd. Kalciumfluorid, fluorkalcium,
är mineralet flusspat (se d. o.). K a 1 c i u
m-nitrat, Ca(NOs)2, Norgesalpeter, framställes i
Norge ur luftens kväve och begagnas som
gödselmedel. Sur kalciumsulfit, Ca H2(SOs)2,
nyttj as vid pappersmassetillverkning. K a 1 c i u
m-karbonat, Ca CO3, finnes i naturen som
kalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
