Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Kalmar
824
Kavaljeren (t. v.) och rådhuset.
där den gick en ny kommersiell blomstring till
mötes.
Det äldsta K. synes alltifrån början ha varit
beläget v. om slottet, där Gamla staden nu
ligger. Staden omgavs av en ringmur, som enl.
uppgifter från 1600-talet var 8,5 m hög och 1,8
—2 m bred samt försedd med 16, merendels
halvrunda torn. Av det medeltida K. finns ingenting
kvar ovan jord med undantag av ett stycke av
ringmuren med ett halvrunt torn; de vid
navigationsskolan 1933—34 framgrävda och
restaurerade murarna härröra från en under Johan III:s
tid uppförd bastion, S :t Eriks skans. Stadens
kyrka, ”bykyrkan”, låg på nuv. Gamla
kyrkogården, strax s. därom torget. Inom muren funnos
ytterligare 1 el. 2 kyrkor samt 1 munkkloster.
Utanför muren lågo 2 kyrkor och 1 nunnekloster,
liksom munkklostret tillh. dominikanorden.
Bykyrkan härjades vid eldsvådan 1647 men
reparerades igen och förstördes av militära skäl först
1678, alltså ett trettiotal år efter stadens
beslutade förflyttning till Kvarnholmen. Orsaken till
flyttningen var, att man under de upprepade
striderna kring slottet funnit, att det var till
förfång för både slottet och staden, att de lågo så
nära varandra. Beslut om stadens förflyttning
var fattat före eldsvådan 1647. 1657 var
flyttningen i det närmaste fullbordad. Först under
senare delen av 1700-talet började Gamla staden
bebyggas på nytt.
Kvarnholmen har de för en anlagd stad
utmärkande dragen. Inom fästningsgördeln utstakades
stadsplanen symmetriskt med breda gator och
med Stortorget placerat i centrum. Gator och
torg ha fortfarande kvar sina ursprungliga namn;
endast en ny gata har tillkommit, näml.
Strömgatan på 1880-talet. Fältmarskalken Lars Kagg
ledde arbetet vid stadsanläggningen.
Fästningsverken påbörjades omkr. 1650 men blevo ej
färdiga förrän i slutet av 1690-talet. Från början
av 1680-talet ledde Erik Dahlbergh
befästnings
arbetena. Dessa pågingo tidtals även under
1700-talets förra hälft. På 1780-talet framlades
förslag om att K. ej längre skulle anses som
fästning. 1792 indrogs garnisonen, 1822 utdömdes
fästningsverken, som började raseras på
1860-talet, men ännu återstå betydande delar därav;
i v. partier av bastionerna Gustavus Magnus och
Gustavus Primus (nuv. Teatervallen) med
Västerport el. Högvakten (stadens ursprungliga
huvudentré) samt vid hamnen bastionen Johannes
Rex och vallsträckningen från Larmgatan t. o. m.
den vackra stadsporten Kavaljeren el.
Storbrovalvet (från 1697) vid ö. Sjögatans mynning
(Jordbr oval vet vid mynningen av Kaggensgatan
nyuppfördes 1930). Av den korta ö. vallen
finnas bastionen Regeringen och en del av muren
kvar, av den n. endast en obetydlig rest vid
mellersta Fiskaregatan. Flera av de förnäma
borgarhusen från 1600-talet finnas kvar, bl. a. ett i
hörnet av S. Lång- och ö. Sjögatan (från
1650-talet), ett annat i hörnet av S. Lång- och
Kaggensgatan, ett trappgavelhus vid Storgatan med
en skulpterad portal, bärande årtalet 1667, det
s. k. Dahmska huset (sjömanshuset, uppfört
1666), domprostgården och länsresidenset vid
Lilla torget, båda från 1600-talet, det senare
påbörjat 1674, tillbyggt och ändrat 1737. 1679
ned-brunno kvarteren v. och s. om Stortorget, 1800
kvarteren ö. öm Stortorget. De offentliga
byggnaderna i den nya staden voro i allm. från början
inlagda i stadsplanen. Domkyrkan förlädes
mitt i byn, till Stortorget, påbörjades 1660,
invigdes halvfärdig 1682 men blev färdig först
1703. Den är uppförd i barockstil efter ritningar
av N. Tessin d. ä. Planen är ett grekiskt kors
med förlängda armar åt ö. och v. samt med ett
lanterninkrönt torn i var och en av de 4
kors-vinklarna. Materialet är öländsk kalksten med
socklar av granit och valv av tegel; tornens
lan-terniner m. m. av trä. Vid s. sidan av
Stortorget ligger rådhuset, som uppfördes 1684—91 men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
