Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalm, Pehr - Kálmán, Emmerich - Kalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Kålmån—Kalmar
822
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk 10li 1953.
Denna, som utfördes 1747—51, har han skildrat
i ”En resa till Norra America” (3 bd, 1753—61,
ny uppl. 1904—15; de sista 4 d. blevo outg. och
förstördes vid Åbo brand 1827; en efterskörd
utg. 1929). Enl. resans syfte insamlade och
hemförde K. många nyttiga frön och plantor, som
kunde vara odlingsbara i Sverige. Som prof,
utgav K. 146 disputationer.
Kålmån [kä’lmän], E m m e r i c h, ungersk
operettkompositör (f. 1882). K. har vunnit
berömmelse med sina operetter i vårdad Wienstil.
Hans mest populära verk äro
”Czardasfurstin-nan” (1916), ”Maritza” (1924) och
”Cirkusprinsessan” (1927). De två första ha i Stockholm
uppförts på Kungl. teatern (1932, resp. 1941).
Kalmar, hamn- och residensstad i Kalmar län
vid den smalaste delen av Kalmarsund; 24,47 km2;
27,852 inv. (1953). — K. är en av Sveriges
äldsta städer. Talrika forngravar och myntfynd från
tiden före år 1000 tyda på att K. varit en
gammal hamn- och handelsplats. Stadskaraktär synes
K. ha fått under senare delen av 1100-talet,
under Knut Erikssons regering, då även det äldre
Kalmar slott byggdes. Staden K. omnämnes dock
först från omkr. 1200, sedan den tyska
expansio
nen vid Östersjön börjat. Av konungen inkallade
tyska köpmän upparbetade här en järnexport,
baserad på de småländska sjö- och myrmalmerna,
samt export av fisk. K. blev aldrig en fri stad
utan behärskades av länsherren över Kalmar län,
innehavaren av Kalmar slott. Genom sin
belägenhet mellan de svenska och danska huvudlanden
blev K. liksom Halmstad mötesplatsen för en rad
stormanskongresser, av vilka mötena 1397 och
1483 äro de mest bekanta (se Kalmarunionen och
Kalmar recess). Under unionstidens
upplösnings-period var K. slott och därmed även staden
ständigt utsatt för belägringar och växlade ofta
ägare. Först 1525 kom K. i svenska statens händer.
Nu blevo såväl slott som stad starkare befästa,
och K. fick som landets sydligaste fästning och
handelsstad ökad betydelse. Även under
Vasatiden var K. mycket omstritt, särsk. under
striden mellan hertig Karl och Sigismund 1598—99,
samt under Kalmarkriget 1611, då slottet intogs
av danskarna och staden lades i ruiner. Trots
ökade privilegier 1616 och 1620 och trots K:s
stora uppland ville staden ej blomstra upp, och
efter en eldsvåda 1647 flyttades den av
fortifika-toriska skäl till Kvarnholmen, K:s nuv. centrum,
KALMAR
1 Domprostgården
2 Folkskolelärarinnesem.
3 Frimurarhotellet
4 G: la kyrkogården
5 Hotell Witt
6 Hushållningssöllsk.
7 Kavaljeren
8 Larmtorget
9 Bryggeri
10 Smålands ensk. bank
1 1 Sparbanken
12 Stadshotellet
13 Stensömonum. (Vasa-)
14 Sveaplan
15 Sv. Handelsb.
16 Skånska, Skandinaviska
o. Jordbrukarbanken
17 Stadshuset
18 Teatern
19 Vasabrunnen
21 Centralbibi. o. konst’
museum
22 Sommarrestauront
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
