Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlgren, 1. Anton - Karlgren, 2. Bernhard - Karlgren, 3. Hjalmar - Karl Gustaf stads gevärsfaktori - Karl Gustav (Västergötland) - Karl Gustav (Norrbotten) - Karlholm - Harli - Karlin, Georg - Karling, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Gustafs stads gevärsfaktori—Karling
48
”Den för revolutionära ryska litteraturen” och i
”Nordstedts världshistoria”, 13—14 (1934—37)
om ”Ryssland 1861—1921”. Som slavist har K.
intresserat sig för med deklinationen
sammanhängande problem.
2) Klas Bernhard Johannes K., den föregis
bror, sinolog (f. 1889 5/io), prof, vid Göteborgs
högsk. i östasiatisk språkvetenskap och kultur
1918, högsk:s rektor 1931—36, föreståndare för
östasiatiska samlingarna och prof, i östasiatisk
arkeologi i Stockholm sedan 1939. K. har i
synnerhet på den kinesiska språkhistoriens område
utövat en verksamhet,
som i flera avseenden
haft en banbrytande
och grundläggande
karaktär. I ”Études sur
la phonologie chinoise”
(4 bd, 1915—26) har
han givit den första
fullt vetenskapliga
framställningen av den
moderna kinesiska
fo-netiken och dess
historiska förutsättningar
samt i ”Le
proto-chinois, langue
flexio-nelle” (i Journal
asiatique, 1920) som den förste på fullt
vederhäftiga grunder hävdat kinesiskans ursprungliga
karaktär av böjningsspråk. 1940 utgav han det
stora verket ”Grammata serica. Script and
pho-netics in Chinese and Sino-Japanese”, vari
språket under Chou-dynastien (1122—249 f. Kr.)
behandlas, väsentligen på grundval av inskrifter på
bronser. K. har i ”Glosses on the Odes” (1942—
46) och ”Glosses on the Book of documents”
(1948—49) med modern språkvetenskaplig metod
genomarbetat Kinas äldsta textsamlingar, i ”Yin
and Chou in Chinese bronzes” (1935) m. fl.
arbeten lagt grundvalen för den kinesiska
bronsålderns kronologi och i ”Legends and cults in
ancient China” (1946) gjort en källkritisk
undersökning av det äldsta kinesiska historiska
materialet. Som populärvetenskaplig förf, har K.
framträtt med ”Ordet och pennan i Mittens rike”
(1918), ”Från Kinas tankevärld” (1929), ”Från
Kinas språkvärld” (1946), ”Kinesisk
elementar-bok” (1948) samt framställningarna av Kina och
Japan i ”Illustrerad religionshistoria” (1924) och
”Norstedts världshistoria”, 15 (1928).
3) Gustaf Hjalmar Teodor K., de föreg:s
bror, rättslärd (f. 1897 16/?), jur. dr 1929
(”Studier över privaträttens juridiska personer och
samfälligheter utan rättspersonlighet”), notarie
hos riksdagen 1919—31, doc. i civilrätt i Lund
1930, prof, i samma ämne 1936—46, justitieråd
sedan 1946. K. har vidare utg. bl. a. ”Studier i
allm. avtalsrätt” (1935), ”Avtalsrättsliga
spörsmål” (1940), ”Skadeståndsläran” (1943) och
”Kortfattad lärobok i internationell privat- och
processrätt” (1950).
Karl Gustafs stads gevärsfaktori i
Eskilstuna, se Gevärsfaktori.
Karl Gustav, socken i Västergötland, Älvsborgs
län i Marks hd, vid gränsen till Halland; 53 km2,
607 inv. (1952). K. är kuperad skogstrakt med
spridd bygd i dalgångarna mellan sjöarna
Fäv-ren, Oklången och Mäsen. 520 har åker.
Egendom: Stackenäs. Kyrkan av sten är från 1828.
— Ingår i Kungsäters, Gunnarsjö, Grimmareds
och K:s pastorat i Göteborgs stift, Marks och
Bollebygds kontrakt; tillhör storkommunen
Kungsäter.
Karl Gustav, socken i Norrbotten i Torneå
tingslag vid finska gränsen; 448,10 km2, 3,379
inv. (1952). Huvudbygden ligger i Torne älvdal,
återstoden är mestadels skogs- och myrmarker
med särsk. västerut flera småsjöar. 2,511 har åker.
Stationssamhället Kar ungi (366 inv. 1951)
ligger vid älven och statsbanan genom övre
Norrland. Rikt sik- och laxfiske. Kyrkan, vackert
belägen på en holme i älven, är av trä och byggd
i korsform på 1790-talet; restaurerad 1949.
Klockstapel. K. blev 1745 kapellförsamling med
namnet Kar ungi, 1782 eget pastorat med
namn efter Gustav HI:s andre son. Pastorat i
Luleå-stift, Norrbottens n. kontrakt; utgör
kommunen Karl Gustav. — Litt.: G. W.
Lindfors, ”K:s sockens historia 1543—1934” (1941).
Karlholm, samhälle i Västlands sn i Uppland.
Kärli, grottempel i Indien, strax s. ö. om
Bombay, möjl. från i:a årh. e. Kr. Det består
av en i klippan inhuggen lång hall, som medelst
två rader av 37 rikt utsirade pelare delas i ett
mitt- och två sidoskepp.
Karlin, Georg Fredrik Johansson, museiman
(1859—1939). I samband med landsmålsstudier
sammanbragte K. 1882 jämte några
studentkamrater en samling allmogeföremål, som utgjorde
stommen i det s. å. öppnade Kulturhistoriska
museet i Lund med Kulturhistoriska föreningen
för s. Sverige som ägare. K. var från starten
och sedan 1893 med
titeln intendent chef
för detta museum till
1933. Han satte en
starkt personlig
prägel på sitt museum,
som under hans
initiativrika ledning blev
näst Nordiska museet
Sveriges största
kulturhistoriska museum
med en alltomfattande
samlarverksamhet. K.
blev fil. hedersdr i
Lund 1918. Han
har bl. a. utg.
”Kul
turhistoriska museet i Lund” (vägledning, 1918),
”Kulturhistoriska museets östarp” (1924) och
”Kulturhistorisk förening och museum i Lund
1882—1932” (1932).
Karling, Sten Ingvar, konsthistoriker (f.
1906 13/i), fil. dr 1931, doc. vid Göteborgs högsk.
1931—47, prof, vid univ. i Dorpat (Tartu) 1933
—41, prof, i de bildande konsternas teori och
historia vid Stockholms högsk. 1947. K:s
skrifter behandla företrädesvis svensk och baltisk
arkitektur och skulptur från medeltid, renässans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
