Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlshamns oljefabriker, ab. - Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg - Karlskoga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg—Karlskoga
56
Karlskoga. V. sidan av Stora torget. Se även pl. vid sp. 53.
tiva förbundet. Aktiekapital 30 mkr, antalet
arbetare c:a 500.
Karlshamn — Vislanda — Bolmens järnväg,
längd 129 km, spårvidd i,067 m, öppnad 1874.
K. förvärvades 1943 av staten. Principbeslut har
träffats om att sträckan Karlshamn—Vislanda
skall ombyggas till normalspår.
Karlskoga, stad i Karlskoga domsaga, Örebro
län, i Värmland, invid Timsälvens och strax v.
om Svartälvens utlopp i Möckeln; 430,49
km2; K. är Sveriges till ytvidden näst största
stad; 32,427 inv. (1953). K. är även f. d.
bergslag. Vid 1600-talets mitt erhöll K.
bergsprivilegier, och stångjärnshamrarna
utvecklades kraftigt i slutet av detta årh., trots
att inga gruvor av betydelse funnos inom
Karlskoga hd. K. förblev långt in på 1800-talet en
ren bruksbygd, där de många hyttorna
dominerade. Under 1800-talets senare hälft nedlades alla
dessa hyttor utom Immetorpshyttan, som var i
gång 1800-talet ut, och Granbergsdals hytta, där
driften nedlades först på 1920-talet.
Granbergsdals hytta finnes ännu kvar; den invigdes 1942
som industrihistoriskt minnesmärke och vårdas av
Karlskoga hembygdsförening. Alltsedan Bofors
under 1840—50-talen starkt utvidgats, blevo dock
Bofors och Björkborn K:s alltmer dominerande
företag. Härtill bidrog i hög grad tillkomsten
av Nora—Karlskogabanan 1873—74, 1876
framdragen till Otterbäcken vid Vänern. K:s
centrala delar fingo härigenom ett mångsidigare
stadsnäringsliv — under 1880-talet hade
tillkommit sjukstuga och praktiskt lärov. — och
avskildes 1897 till K. municipalsamhälle med 1,575 inv.
I detta ingick icke den ännu från kyrkbyn något
avskilda Bofors-bebyggelsen. När K. blev stad
(1940), räknade K. municipalsamhälle ännu blott
3,241 inv., medan Bofors i ö. och Bregårdstorp
i v. hade vardera Över 3,000 inv. och övrig
egentlig förortsbebyggelse över 9,000 inv. 1934
hade K. 16,095 inv., och därefter utvecklades
K. oerhört snabbt, så att det vid stadsblivandet
hade 24,120 och 1943 28,699 inv. Industrien i
K., som under 2:a
världskriget snabbt utvecklades,
omfattade 1950 59 företag med
5,928 arb. Fortfarande
dominerar ab. Bofors starkt med
över 4,000 arb. inom
metallindustrien och nära 1,000
inom sprängämnesindustrien;
men under de senaste åren
har textilindustrien
utvecklats genom främst ab. Melka
konfektionsfabrik med 250
arb. (dotterföretag till ab.
Mölnlycke i Göteborg). Som
kommunikationscentrum är
K. föga betydelsefullt, även
om den enda trafikerade
järnvägen kompletteras av ett
10-tal busslinjer, vilka nå
utanför stadens gränser. Trots ett
betydande hyreshusbyggande
under senare år dominerar
småhusbebyggelsen ännu starkt. Affärslivet är
koncentrerat till Kungsvägen och Torget strax n.
om järnvägen, men även den nya
huvudgenom-fartsgatan s. om järnvägen, Kanongatan, börjar
få en prägel av huvudaffärsgata. Nära Torget
reser sig den delvis från 1600-talets början
härstammande, men många gånger tillbyggda
träkyrkan, medan Torget domineras av K:s vackra,
1940 invigda stadshus (inrymmande även
stadshotell), vars gård prydes av O. Antonssons
”Morgon”. Den centrala bebyggelsen begränsas i n.
av Rävåsens kringbyggda höj dområde med
idrottsplats, folkpark och skogskyrkogård samt i
s. av Bofors väldiga, fram till Timsälvens
utlopp nående fabriksområde vid Möckelns strand.
Inom detta märkes det ståtliga huvudkontoret och
det 1943 färdiga huvudlaboratoriet (arkitekt: G.
Birch-Lindgren). I övriga riktningar omgärdas
centrum av stora villa- och egnahemsområden:
Aggerud med Karlskoga bergslags
hembygdsförenings hembygdsgård s. om det nya stora
lasarettet (1942) i s., Skranta, Häsängen med
Melka-fabriken, Bregårdstorp med Frödingsparken och
V. Rävåsen i v.; utanför den egentliga
bebyggelsen i v. äro dessutom Boforsbolagets nya
Kilsta-fabriker belägna. Ö. om Timsälven vidta
Bofors’ gamla arbetarbebyggelse s. om Bofors
station, Björkborn kring det gamla
Björkborns-bruket s. om Björkborns krutbruks nya
vidsträckta anläggningar, Sandviken invid Möckeln
samt Brickegården och Bråten längre i n. ö.,
medan Immetorp omedelbart ö. om Svartälven
och Valåsen med dess stora sågverk vid
Möckeln nära Svartälvens utlopp bilda gräns österut
för den mera sammanhängande stadsbebyggelsen.
Vid Svartälven ligger ö. kyrkogården med
kre-matorium. Den mera stadsmässiga bygden i K.
är koncentrerad till mindre än V10 av stadens
yta. övriga delar av K. upptagas i v. och n. v.
av en blandad skogs- och jordbruksbebyggelse,
medan i n. och ö. utbreda sig vidsträckta öde
skogar, mossmarker och skjutfält. — K. har
samrealskola med kommunalt gymnasium, stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
