Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karst - Karstbildningar - Karsten, Christian - Karsten, George - Karsten, Ludvig - Karsten, Rafael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Karstbildningar—Karsten
94
rika områden — torrhet med torftig vegetation.
De från omgivningen kommande vattendragen
framrinna i trånga, djupa dalar och försvinna
plötsligt i ”slukhål” för att efter ett längre el.
kortare underjordiskt lopp åter framträda i
dagen som vattenrika källor el. floder. Genom den
fortgående undermineringen instörta ofta
grottornas tak, vilket i markytan framkallar vida, kittel
—trattformiga gropar och sänkor (diam, och
djup upp till resp. 150 och 30 m), s. k. d o 1 i n e r,
jordfalls- el. karsttrattar. I
dolin-bottnarna ansamlas kalkstenens olösliga
förvittringsprodukter i form av en röd, järnrik jordart
(terra rossa), och då samtidigt fuktigheten här
genom grundvattenytans närmare läge är relativt
stor, bli dolinbottnarna ofta den enda odlingsbara
marken. Dolinerna få stundom en långsträckt
form, s. k. k a r s 11 r å g, ibland växa de ut till
flatbottnade, upp till några 100 km2 stora,
slingrande, avloppslösa kitteldalar, p o 1 i e r,
antingen i botten torra el. med en underjordiskt
drä-nerad sjö. — Det från grottornas tak till golvet
nedsipprande vattnet avger därvid sin koldioxid,
varvid den lösta kalken utfälles och avsätter sig
som droppsten, ofta i form av tappar, dels
nedhängande från taket, stalaktiter, dels
uppskjutande från golvet, stalagmiter, vilka
genom att växa ut i längd och bredd förenas till
droppstenspelare. Benlämningar efter i grottan
fordom befintliga djur och människor kunna
därvid inneslutas i droppstenen till s. k. benbreccior,
eftersökta av arkeologer och paleontologer. —
Sporadiskt förekomma smärre karstbildningar i
Sveriges kalkstensförande sedimentformationer,
ss. i Bj urälvens dalgång i Jämtland, vid
Vittsköv-leån i Skåne och Lummelundaån på Gotland.
Karstbildningar, geol., se Karst.
Karsten, Christopher Christian,
operasångare (1756—1827). Han blev 1772 anställd i
kören vid Kungl. teatern och 1776 solist. Efter
Operans indragning (1806) var K. mycket anlitad
oratoriesolist. K:s röst var en malmfull, klar
tenorröst av mycket stort omfång; han vann
t. o. m. särskild berömmelse i en basroll: Oedip
i Sacchinis opera. Av hans mest ansedda roller
märkas f. ö. Azor i ”Zemire och Azor”,
Christi-ern i ”Gustaf Vasa”, Orfeus m. fl. Hans
föredrag och sceniska gestaltning prisas som
mästerliga. K. har kallats den svenska sångscenens
främste sångare under gustavianska tidevarvet. —
Biogr. av J. Flodmark i Teaterhist. Ärsskr. 1912.
Karsten, George, tysk botanist (1863—
*937\ prof, i Halle 1909. Han reste 1889 i
Nederländska Indien. Han utförde grundläggande
undersökningar rörande kiselsyror och utgav flera
större arbeten om marint fytoplankton. ”Uber
die Mangrove-Vegetation im Malayischen
Archi-pel” (i ”Bibliotheca botanica”, 22, 1891) var med
sina anatomiska och utvecklingshistoriska
observationer av väsentlig betydelse för kännedomen
om tropiska växters byggnad och livsbetingelser
liksom K:s rika, under resor hopbragta
fotografiska material med text i hans tills, m. H. Schenck
utg. ”Vegetationsbilder”, 1—26:4 (1903—44). K.
utgav ”Lehrbuch der Pharmakognosie” (1903, 5:e
norsk målare (1876—
i München, vistades två
uppl. tills, m. U.
We-ber 1937), skrev
fa-nerogamdelen i den av
E. Strasburger m. fl.
grundade ”Lehrbuch
der Botanik” (6—19 :e
uppl. 1904—36) och
medarbetade i
”Hand-wörterbuch der
Natur-wissenschaften”. —
Litt.: U. Weber, ”G.
K.” (i ”Berichte der
Deutschen
botani-schen Gesellschaft”,
55, 1938).
Karsten, Ludvig,
1926). Han studerade
år i Spanien och därpå i Paris, där han
påverkades av Matisse. Från 1907 var K. mestadels
bosatt i Köpenhamn. Han var en kraftfull
kolorist, i uttryckssättet besläktad med E. Munch.
Representerad i museer i Oslo (bl. a. en märklig
parafras över Riberas ”Gravläggningen”),
Köpenhamn och Stockholm (porträtt). — Litt:
Mo-nogr. av Pola Gauguin (1949).
Karsten, Sigfrid R a f a e 1, finländsk sociolog
(f. 1879), prof, i praktisk filosofi i
Helsingfors 1922—48. Under långvariga forskningsresor
i Sydamerika studerade K. indianernas seder och
religion. Bland hans skrifter märkas ”Hedendom
och kristendom” (1910), ”Bland indianer i
Ek-vadors urskogar” (2 bd, 1920—21),
”Naturfolkens religion” (1923), ”Civilization of the South
American Indians” (1926), ”Naturfolkens
samhällsliv” (1928), ”Inledning till
religionsvetenskapen” (s. å.), ”The Head-hunters of Western
Amazonas” (1935), ”The origins of religion” (s. å.),
”Inkariket och dess kultur” (1938; något omarb.
eng. uppl. ”A totalitarian state of the past”, 1949),
Ludvig Karsten: Syskon, 1916. Privat ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
