Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karsten, Rafael - Karstula - Kart - Karta (skrift) - Karta - Kartprojektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Karstula—Karta
96
”Stridsfrågor inom den moderna sociologien och
religionsvetenskapen” (1947).
Ka’rstula [-ola], kommun i Vasa län, Finland;
864 km2; 8,300 inv., finsktalande. — Nära kyrkan
i K., vid Pääjärvi sjö, stod 21 aug. 1808 ett slag
mellan finländska trupper under major O. H.
von Fieandt och ryska under general Vlastov.
Fieandts trupper angrepos i ryggen, och han
gjorde stora förluster samt retirerade till Lintulaks.
Kart (jfr sv. dial. kart, grov näver el. bark,
liten sten, hård knöl, av ovisst ursprung),
omogen frukt, omoget bär.
Karta (lat. charta, papyrusblad, skrift; etymol.
= cert och subst. kort), 1) (skriven lag och)
författning, ”frihetsbrev” (se Charta); 2) belägga
med karta (se Charta sigillata), stämpelbelägga;
3) förteckning över brev, paket m. m., varav
bildl. komma på överblivna kartan, icke få någon
friare, icke bli gift.
Karta (samma ord som föreg.), en på
mätbart sätt framställd, vanl. plan avbildning av
(del av) jordytan, havsbottnen, skikt under
jordytan, himmelssfären med till kartskalan anpassat
generellt el. speciellt innehåll. Kartskalan
är vanl. ett bråktal, som anger vilken bråkdel
ett visst avstånd på kartan utgör av motsv.
längd på avbildningsplanet; bråktalets tälj are är
oftast 1. Valet av kartprojektion blir
bl. a. beroende av kartans ändamål, det
avbildade områdets form och geografiska läge. Av
en kartbild fordras i allm., att den framställer
de olika företeelsernas på jordytan läge i
avbildningsplanet (kontur, planbild), de vertikala
höjdskillnaderna samt genom ett gradnät de olika
punkternas geografiska läge. Ju flera
enskildheter kartan skall upptaga, desto större måste
avbildningsskalan göras. Vanl. kallar man de
kartor topografiska, vilkas skalor ligga
mellan gränsvärdena 1: 20,000 och 1: 200,000. K.
i större skala än 1:20,000 gå ofta under namnet
tekniska el. geometriska kartor;
uppmätta i stora skalor med begagnande av
enhetligt geodetiskt underlag benämnas de k a t a
s-t e r ka r t o r; saknas detta geodetiska underlag
och göres blott en geometrisk avbildning av en
viss markyta, avseende jorddelning m. m. och med
rättslig giltighet, erhåller man en
lantmäterikarta. Kartor i så stor skala, att de lämna
kännedom om jordarealens olika beskaffenhet och
fördelning i ekonomiskt hänseende, benämnas i
Sverige ekonomiska kartor. För
kännedom om ett lands geognostiska beskaffenhet
framställas jord- och bergartskartor (geologiska
kartor). En k., som för navigationsändamål
återger kustlinjer samt bottenförhållandena
under vattenytan, kallas s j ö k o r t. Tack vare
flygkonstens och fotogrammetriens framsteg
kunna numera framställas fotografiska och
skalriktiga avbildningar av jordytan, fotokartor
(jfr Flygfotografering och Fotogrammetri). K.
i skalorna 1: 200,000—1: 1 mill. kallas
översikts- el. generalkartor och i än
mindre skalor geografiska
översiktskartor. Flygkartor upprättas för navigering
av luftfarkoster, i små skalor för planläggning,
översikt, positionsbestämning och själva
navigationen. Förutom här nämnda, viktigare karttyper
finnas en stor mängd speciella k., ss.
kommunikations-, skogs-, befolknings-,
kommersiella, undervisnings-,
statistiska m. fl. k. — Reliefkartan är
tredimensionell och avbildar således jordytan
plastiskt. Denna karttyp är kostsam att framställa
och svårhanterlig. Den användes mest för
pedagogiska ändamål. För praktiskt bruk är det
således nödvändigt att omsätta den 3æ
dimensionen i plan. Enklast sker detta genom att
plankartan förses med siffror, som ange olika
punkters höjd över el. djup under avbildningsplanet,
varigenom dock föga åskådlighet vinnes. I större
skalor dragas därför n i v å 1 i n j er,
sammanbindande punkter med lika höjd (isohypser el.
höjd-kurvor, isobater el. djupkurvor). Kurvorna böra
dragas ekvidistanta, d. v. s. med samma
höjdskillnad mellan varje kurva; ju mindre denna
göres och på ju tätare höjdmätningar kurvorna
stödjas, dess mera detaljerat komma
höjdförhållandena att återges. Plasticiteten kan ökas
genom att kurvmellanrummen beläggas med c r a
y-o n t o n. I mindre skalor kan höj davbildningen
på liknande sätt ske genom olika färgskikt,
vanl. efter principen ju högre (djupare) dess
mörkare; gränslinjen mellan två skikt är då
nivålinje. Ofta väljas härvid brunt för högland,
grönt för lågland och blått för vatten. Sådana
k. kallas höj dkartor, stundom även
nivåkartor. En saml. k. över större områden
sammanförd efter enhetliga grunder, benämnes ofta
atlas.
K. är ett lika oundgängligt hjälpmedel för
myndigheter, vetenskapsmän och lärare som för
militärer, turister och navigatörer. Trots detta
förhållande är endast en mindre del av jordens
bebodda delar kartlagd med tillfredsställande
noggrannhet, beroende därpå, att kartläggning är ett
tidsödande och därigenom också dyrbart arbete.
Inom FN har man beräknat, att mindre än 2 %
av jordens landareal äro kartlagda i skalan
1:25,000 och att sannolikt ej mer än 25%
finnas framställda på tillförlitliga kartor i
skalan 1: 300,000 el. större och grundade på
systematiskt fältarbete el. flygfotografering. FN
söker därför påverka de anslutna stäterna att öka
dessa siffror under regional samverkan i det
för mänskligheten gemensamma intresset att
bättre kunna bedöma och tillvarata jordens försörj
-ningsmöj ligheter.
Kartprojektion är en matematiskt definierad,
plan avbildning av jordytan. Varje sådan
definieras av två ekvationer, som ange k:s plana
koordinater som funktioner av koordinaterna på
jordklotet, 1 o n g i t u d A och polhöjd
(latitud) <p. I st. f. tp användes ofta p o 1 d i s t a
n-s e n 3 — 900—(p. I vissa fall, särsk. vid k. i
större skala, måste hänsyn tagas till jordens
avvikelse från klotformen, dess avplattning. Det
väsentliga i fråga om kartprojektioner är
avbildningen a v g r a d n ä t e t, d. v. s. ett
system av meridianer och parallellcirklar för t. ex.
varje helhetsgrad i 2 och tp. I k:s gradnät inritas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
