Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katarina Jagellonica (drottning av Sverige, 1526—1583) - Katarina (svensk prinsessa, 1539—1610) - Katarina (svensk prinsessa, 1584—1638) - Katarina (drottning av England) - Katarina av Aragonien (drottning av England) - Katarina Howard (drottning av England) - Katarina Parr (drottning av England) - Katarina av Braganza (drottning av England) - Katarina av Medici (drottning av Frankrike)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Katarina
140
på Johan, även i kyrkligt hänseende; själv var K.
varmt katolsk. Erik XIV:s underhandlingar med
tsar Ivan IV om att utlämna K. strandade genom
Eriks fall 1568. K. blev drottning 1569. Den
katolska reaktionen sökte K:s medverkan att
uttränga protestantismen; med kardinal S. Hosius
brevväxlade K. K. begrovs i Uppsala domkyrka.
7) Katarina, prinsessa, Gustav I:s och
Margareta Leijonhufvuds äldsta dotter (1539—
1610), äktade 1559 greve Edzard II av
Ostfries-land och blev änka 1599.
8) Katarina, prinsessa, dotter till Karl IX
och Maria av Pfalz (1584—1638). K. var på en
gång kraftig och mild samt klok; hennes halvbror
Gustav II Adolf var varmt fäst vid henne. K.
förmäldes 1615 i Stockholm med pfalzgreven
Johan Kasimir. De vistades 1617—22 i Tyskland,
sedan i Sverige, på Stegeborg. 1631—33 samt
från 1636 var K. uppfostrarinna åt Gustav
Adolfs dotter Kristina. Av K:s 5 efterlevande
barn uppsteg den äldste, Karl Gustav, 1654 på
Sveriges tron (se bild 29 å pl. vid Dräkt).
England. 1) Katarina (eng. Catherine),
drottning (1401—38), dotter till konung Karl VI
av Frankrike och Isabella av Bayem. Hon blev
1420 förmäld med Henrik V av England, som i
samband med giftermålet av svärföräldrarna
erkändes som tronarvinge till Frankrike. Efter
dennes död 1422 utropades K:s son Henrik VI
till konung av England och Frankrike. K. själv
ingick äktenskap med adelsmannen Owen Tudor
och blev farmor till Henrik VII av England.
2) Katarina av Aragonien, drottning
(1485—1536), Henrik VHI:s första gemål,
dotter till Ferdinand den katolske av Aragonien och
Isabella av Kastilien.
Av politiska skäl
inleddes redan 1488
förhandlingar om
giftermål mellan henne och
Englands tronföljare,
Artur, prins av Wales.
1501 firades bröllop
dem emellan. Artur
dog dock redan 1502,
och K. trolovades
1503 med Henrik
VH:s andre son,
Henrik, som då var 12
år gammal. Påvlig
dispens från
förbu
det att äkta en svägerska erhölls 1504, men
först efter Henrik VII:s död ägde bröllopet rum
(11 juni 1509). De första åren av K:s äktenskap
med Henrik VIII voro lyckliga. Snart blev dock
K:s ställning osäker. Till undvikande av
tronstrider var en manlig arvinge mycket efterlängtad.
Då alla K:s barn utom dottern Maria antingen
voro dödfödda el. avledo i späd ålder,
betraktades detta som en följd av hennes blodskändande
äktenskap. Såväl på gr. härav som av politiska
skäl började Henrik umgås med planer på att
skilja sig från K.; dessa togo verklig fart efter
hans förälskelse i Anna Boleyn. Då K.
hårdnackat vägrade samtycka och vädjade till påven,
blev detta anledning till Henriks brytning med
denne. 1533 förklarade en engelsk kyrklig
domstol K:s äktenskap ogiltigt, och hon behandlades
därefter som fånge. K. var ej vacker men fint
bildad, själsstark och djupt religiös. — Litt.: M.
Hume, ”The wives of Henry VIII” (1905).
3) Katarina Howard (d. 1542), Henrik
VIH:s femte gemål, brorsdotter till den
makt-lystne katolske stormannen Thomas Howard,
hertig av Norfolk. Hon blev några veckor efter
Henriks skilsmässa från den protestantiska Anna
av Kleve förmäld med konungen 1540. Hon
främjade till en tid genom sitt personliga inflytande
farbroderns politik. Misstänkt för otrohet av
Henrik, blev hon 1542 dömd till döden och
avrättad.
4) Katarina Parr, drottning (d. 1548),
Henrik VIH:s sjätte gemål, dotter till Sir
Thomas Parr. Hon blev 1543 andra gången änka och
förmäldes några månader därefter med Henrik
VIII. På honom utövade hon genom klokhet och
hovsamhet ett gott inflytande, bl. a. till relativt
dämpande av de pågående religionsförföljelserna.
Hon lyckades behålla sin ställning till konungens
död (jan. 1547). Hon gifte sig s. å. med
lordamiralen Sir Thomas Seymour.
5) Katarina av Braganza, drottning
(1638—1705), Karl II:s gemål, dotter till hertig
Johan av Braganza (sedermera konung av
Portugal). Av politiska skäl äktade hon 1661 Karl
II. Portugiserna erhöllo därvid Englands stöd
mot en rik hemgift, bestående bl. a. av städerna
Tanger och Bombay. Äktenskapet, som var
barnlöst, blev genom Karls otrohet och hjärtlöshet
mycket olyckligt. Dock avvärjde han energiskt
alla parlamentets angrepp på den katolska
drottningen under den antipapistiska rörelsen 1678
—79. Efter sin gemåls död (1685) levde K. i stor
tillbakadragenhet till 1692, då hon återvände till
Portugal, där hon från 1704 under sin bror
Pedro II :s sinnessjukdom var landets regentinna.
Frankrike. Katarina av Medici (fr.
Catherine de Médicis), drottning (1519—89). K:s
fader var sonson till
Lorenzo il magnifico,
hennes mor var
fransyska. 14-årig blev
K. g. m. sedermera
Henrik II av
Frankrike. Hon spelade
under mannens regering
en jämförelsevis
underordnad roll. Efter
hans och sonen Frans
II :s död blev K.
regentinna 1560, då
Karl IX var omyndig.
Hon ådagalade nu
en stark härsklystnad
och politisk begåvning. K. sökte föra en tolerant
balanspolitik, medlande mellan katoliker och
hu-genotter och spelande ut dem mot varandra för
att själv ha avgörandet i sin hand. Av fruktan
för Colignys växande inflytande genomdrevo K.
och hennes rådgivare hos Karl IX det ödesdigra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
