Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katolikdagar - Katolsk - Katolska associationen - Katolska brev - Katolska ligan - Katolsk-apostoliska kyrkan - Katolsk konung, katolskt majestät - Katowice - Katrineberg - Katrinefors ab. - Katrineholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Katolsk—Katrineholm
152
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk 2-/i 1953.
den rom.-kat. kyrkans intressen. K. började i
Tyskland 1848. Även provinsiella k. hållas.
Katolsk (grek. katholiko’s, allmän), eg.
all-männelig; uttrycker den kristna kyrkans
allmän-neliga el. universella karaktär. Redan under 2:a
årh. kallade sig kyrkan — i motsättning till
sekterna — katolsk i betydelsen av såväl den
universella som den sanna kyrkan. I dagligt tal
har beteckningen k. ofta kommit att reserveras
för den grekiska (”ortodoxa”) samt särskilt den
romerska kyrkan. Därjämte brukas uttrycket även
som beteckning för den gammalkatolska kyrkan
samt för det katolsk-apostoliska kyrkosamfundet.
Då de evangeliska kyrkorna givetvis veta sig
tillhöra den ena, allmänneliga kristna kyrkan, är
detta språkbruk oegentligt.
Katolska associationen, eng. Catholic
Association, se Irland, sp. 136.
Katolska brev, eg. ”allmänna brev”, kallas den
brevgrupp i N. T., som går under namnen
Petrus, Johannes, Jakob och Judas. De flesta av
dem äro icke som de paulinska adresserade till
en enskild församling utan utgå till en
vidsträcktare läsekrets.
Katolska ligan, se Liga.
Katolsk-apostoliska kyrkan, se Irvingianer.
Katolsk konung, katolskt majestät,
sedan tidig medeltid ofta förekommande och
ornkr. 1500 av påven Alexander VI de spanska
konungarna direkt tillerkänd titel.
Katowice [-åvji’tsä], ty. Kattowitz, huvudstad
i vojevodskapet K. (15,370 km2), Polen; 156,000
inv. K. ligger 45 km v. n. v. om Krakow. Centrum
för oberschlesiska stenkolsområdet, betydande
stenkols- och zinkgruvor samt metallindustri. K.
tillhörde före Oberschlesiens delning 1922
Tyskland. Rundradiostation.
Katrineberg, se Hallands folkhögskola.
Katrinefors ab., Mariestad, pappersbruk och
wallboardfabrik vid Katrinefors i Mariestad,
tillv. sulfitmassa samt sulfitpapper för egen
förarbetning till omslagspapper, påsar, toilettpapper,
silkes- och kräppapper, cellulosavadd,
grease-proof och tändstickspapper, vulkanfiberpapp m. m.
Aktiekapital 14,28 mkr; antal arbetare omkr.
1,600. Bolaget äger ab. Tidan, Mariestad (fabrik
i Katrinefors för vulkanfiber och produkter
härav) och äges av Svenska tändsticks-ab.
Katrineholm, stad i s. v. Södermanlands län;
18,07 km2, 15,064 inv. (1953). K. har växt upp
som knutpunkt för V. och ö. stambanorna, vilka
i sin helhet voro färdigbyggda 1864, resp.
i$74-1880 hade K. c:a 400 inv., blev 1883
municipal-samhälle, vilket utvidgades 1895 och 1913, samt
Vi 1917 stad under landsrätt (Oppunda och
Vill-åttinge hds domsaga); K. hade då 6,615 inv. 1937
inkorporerades en del av St. Malms sn,
varigenom stadens areal ung. fördubblades. 1940 hade
K. 10,894 inv. K. är en ganska utpräglad
industristad. 1940 levde 57,4 °/o av befolkningen av
industri och hantverk. 1951 hade K. 51
industrianläggningar med 2,786 arb. 1876 grundade Aug.
Kullberg handelsfirman Kullberg & co., som
utvecklats till Skandinaviens största specialaffär i
jordbruksmaskiner och som gett upphov till nya
företag, bl. a. G. R. Grönkvists mekaniska
verkstäder (1886). Dessa inköptes 1917 av ab.
Svenska kullager fabriken, som upprättade Katrine-
KATRINEHOLM
1 Buss- o bilstohon
2 Sv. handelsbanken
3 Jordbrukorbonken
4 Stadsbibliotek
5 Baplislkyrkon
6 Immanuelskyrkan
7 Folkets hus
8 Brandstation
9 L. M. Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
