Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katrineholm - Katrinplommon - Katsa - Katslösa - Katsura, Taro - Katt, tamkatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Katrinplommon—Katt
154
Vanlig tamkatt (t.v.) och siamesisk katt.
holmsverken (c:a 1,000 arb.). 1916 grundades
en annan av K:s större industrier, ab.
Pump-Separators gjuterier (c:a 300 arb.). Bland
övriga industrier märkas Katrineholms
träförädlings ab., Svenska karosseri verkstäderna, Strands
konfektions ab., Jakobsdals textilindustri och ab.
Konfektionsdetaljer. 1947 uppförde L. M.
Ericssons telefonab. en fabrik i K., som sysselsätter
280 arb. I K. finns ett av Europas största
mejerier, Mjölkcentralens fabrik för framställning
av torrmjölk. Med undantag för området kring
järnvägsstationen, där äldre bebyggelse finnes, är
staden modernt bebyggd. Kyrkan invigdes 1902;
fyra frikyrkor; ny läroverksbyggnad 1949. K.
har lasarett (Kullbergska sjukhuset), högre allm.
läroverk och kommunalt gymnasium samt en stor
teknisk utbildningsanstalt, Katrineholms stads
praktiska skolor. K. var den första stad, som
anställde kommunal musikledare. K. är den
viktigaste knutpunkten för v. Södermanlands
busslinjer. I K. utges Katrineholms-Kuriren. K.
ingår i St. Malms pastorat i Oppunda v. kontrakt,
Strängnäs stift. — K. är uppkallat efter
herrgården Katrineholm, på vars ägor en del av
staden byggts upp och som i sin tur fått namn efter
Catharina Gyllenhorn, maka till friherre Jakob von
der Linde, ägare till säteriet Cathrineholm, hörande
till Ericsbergs fideikommiss. — Litt.: O. Strutz,
”K:s municipalsamhälle åren 1883—1916” (1933).
Katrinplommon, se Plommon.
Katsa, se Fiskredskap, sp. 551.
Katslösa, socken i Malmöhus län, Ljunits hd,
v. om Ystad; 9,92 km2; 324 inv. (1952). 1860 var
folkmängden 843. K. är småkullig, bördig
slättbygd. 900 har åker. Egendom: Kadesjö. Den
romanska absidkyrkan från noo-talets slut
efterträddes 1866 av den nuv. Ingår i Sjörups och
K. pastorat i Lunds stift, Ljunits och Herrestads
kontrakt; tillhör storkommunen Rydsgård.
Katsura, T a r o, furste, japansk statsman
(1848—1913). Han var militärattaché i
Berlin 1875—78, blev 1885 generalmajor och 1886
vice krigsminister, medverkade vid arméns
nyorganisation och utmärkte sig som divisionschef i
kriget mot Kina 1894—95- K. var 1898—1900
krigsminister, blev vid sin avgång fältmarskalk
och var premiärminister 1901—05 och 1908—11
(då även finansminister). Avslutandet av
alliansen med England 1902 och ledningen av Japans
politik under kriget med Ryssland 1904—05 äro
bans betydelsefullaste insatser i Japans historia.
Han upphöjdes 1911 till furste. Dec. 1912 blev
K. ånyo premiärminister, men nödgades avgå
redan febr. 1913, enär man fruktade, att han, som
kort förut blivit den nye kejsarens
överkammarherre, skulle inleda en reaktionärt
antiparlamen-tarisk regim.
Katt, t a m k a 11, Félis ocreäta dome’stica
(ca-tns), art av kattsläktet, härstammar från den
nu-biska katten, Felis ocreata, en över Afrika,
Syrien och Arabien utbredd form. Från den
europeiska vildkatten, som ej ingår i k:s stamträd,
skiljer den sig bl. a. genom delvis nakna
trampdynor och den mot spetsen något avsmalnande
svansen. Domesticeringen skedde under 5:e och
6:e dynastien i Egypten, där k. var helgad åt den
katthuvade gudinnan Bast. Till s. Europa kom
den under 1 :a årh. e. Kr., betydligt senare till
Mellaneuropa, där den ännu under 1300-talet var
sällsynt. Numera saknas k. blott i arktiska
områden och hos nomadfolk. K. har två
parnings-tider om året, och de 5—6 ungarna äro blinda de
första 9 dygnen. Av k. finnas många
färgvarie-teter, men blott få raser. I allm. bruka katterna
indelas i korthåriga och långhåriga
(persiska k. el. chorasan-k.). Till den första
gruppen höra de flesta k., bl. a. flertalet svenska
k. Till de korthåriga k. hör birmakatten,
som är ljust krämfärgad med ansikte, öron, svans
och fötter bruna. Hannen har en gulvit,
uppåt-riktad hårtofs mellan de stora ögonen. Korthåriga
äro också abessinska katten, oftast brun
med svarta öronspetsar och gula ögon, samt den
siamesiska katten. Den senare är gracilt
byggd, och färgen varierar från krämgul till
chokladbrun. — Väl bekanta äro de svanslösa k.
från ön Man, mankatter. Dit ha de sannol.
kommit från Japan. Svanslösa k. finnas också i
Sverige. — Mest bekant av långhåriga el. per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
