Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katt, tamkatt - Katt - Kattarp - Kattbjörn - Kattdjur - Kattegatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Katt—Kattegatt
156
Abessinsk katt (t. v.) och mankatt.
siska k. är angorakatten (se bild vid d. o.),
som härstammar från Mindre Asien. I Sverige
är av angorakatter den vita den vanligaste
(helvita k. äro ibland döva), men också andra färger
förekomma, ss. svart, blå, strimmig, krämgul och
silvergrå.
Katt, i) Kort tågända med nio smala snärtar,
var och en försedd med tre knutar, vilken
begagnats på örlogsfartyg som straffredskap. I
eng. flottan brukades ända till 1881
cat-o’-nine-tails, ”niosvansad k.” — 2) Forntida
belägrings-maskin, bestående av ett högt trätorn, som på
rullar sköts till muren och varifrån en vindbrygga
nedfälldes på murkrönet.
Kattarp, socken i Malmöhus län, Luggude hd,
mellan Ängelholm och Hälsingborg; 22,71 km2;
1,674- inv. (1952). K. är slättbygd med 1,907 har
åker. Stationssamhället Kattarp har 631 inv.
(1951); kemisk-teknisk industri. I K. ligga även
tätorterna Hasslarp (566 inv.) och Mjöhult, det
senare dock huvudsaki. inom Farhult. Största
egendomarna äro Svedberga och östrabygård.
Den romanska gråstenskyrkan från omkr. 1200
ombyggdes 1854. Västtornet gjordes 1769 högre
och försågs med tinnade gavelrösten. Restaur.
1915. Ingår i Välinge och K. pastorat, Lunds
stift, Luggude n. kontrakt. K. utgör tills, m.
Välinge storkommunen Kattarp; 53,61 km2;
2,952 inv. (1952)._
Kattbjörn, Ailürus fu’lgens, ett till
kroppsformen mårdliknande rovdjur, tillhör fam.
småbjörnar, Procyonidae. K. blir 60 cm lång med en 50
cm lång svans. K. finnes i Himalaja, är roströd
Kattbjörn.
och hämtar sin föda
huvudsaki. ur växtriket.
Kattdjur, Félidae, en fam.
bland rovdjuren. De utmärkas
av kort, rundat huvud,
kraftig men smidig kropp,
måttligt höga ben med på
fram-fötterna 5, på bakfötterna 4
från sidorna hoptryckta,
krökta, spetsiga klor, som
kunna dragas in i ett hudveck.
Svansen är oftast lång. K.
utgöra en mycket enhetlig
grupp, där rovdj urtypen är
starkt utpräglad. Av sinnena
äro hörseln och synen bäst
utvecklade. K. äro utbredda över hela världen
och saknas blott i Australien, på Antillerna och
på Madagaskar. Fam. omfattar tre släkten,
kattsläktet el. de egentliga katterna
(Felis’), till vilka de flesta k. höra, ss. katt,
vildkatt, lejon, tiger, puma, leopard, jaguar, serval (se
dessa ord), losläktet, Lynx (se Lodjur) och
det något avvikande gepardsläktet (se
d. o.), Acinonyx.
Ka’ttegatt, brett havssund mellan Jylland och
s. Sverige. Mot Skagerak begränsas K. av en
linje från Skagens n. ö. spets till
Patemoster-skären; sydgränsen dragés från Hasenöre (udden
s.s.ö. om Æbeltoft på Jylland) till Sjællands Odde
och från Gilbjerg Hoved till Kullen. Från den
s. k. Norska rännan i Skagerak skjuter en
ut-löpare, Djupa rännan, ned mot s. ö. längs svenska
kusten. Djupet avtar från något över 100 m vid
nordgränsen till omkr. 75 m s. v. om Vinga och 50
m i höjd med Falkenberg. S. och s. ö. om Læsö
samt v. om Anholt förekomma grunda partier
med mindre djup än 10 m. — De hydrografiska
förhållandena i K. få sin prägel av att från
Östersjön med dess stora tillrinningsområde årl. c:a
500 km3 vatten utströmmar till Nordsjön genom
K., medan omvänt under inverkan av såväl
vindar som täthetsskillnader i vattnet stora mängder
nordsjövatten drivas in i K. genom Skagerak.
Härvid håller sig det saltfattiga östersjövattnet
med sin låga spec. v. på ytan, medan det intill
34°/oo salta nordsjövattnet går fram på djupet
och där förmår tränga ända ned till Öresund och
Bälten samt in i dessa. Det baltiska vattnet blir
genom jordrotationens åt h. riktade, avböjande
kraft fört över mot svenska kusten och följer
denna som en mot n. v. riktad ytström, kallad
Baltiska strömmen. Tidvattnet är
genomgående svagt utbildat. Skillnaden i vattenstånd
mellan låg- och högvatten vid normal springflod
är vid Fredrikshavn något över 30 cm, i
Göteborgs hamn c:a 20, vid Varberg c:a 10 cm. —
Namnet K. är av lågtyskt el. snarare holländskt
ursprung och är givet av sjöfarare. Dess senare
led (se Gatt) betyder smyghål o. dyl.; namnet
betyder alltså eg. katthål. Från Nederländerna
känner man K. som namn på trånga och
svåma-vigerade farvatten, och namnet torde i Norden
urspr. ha tillkommit endast någon viss del av
nuv. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
