Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaverin, Venjamin Alexandrovitj - Kavern - Kaviar - Kavispråket - Kavitation - Kavitet - Kavitetsdjur - Kavlesläktet - Kavli, Karin, f. Carlson - Kavlås, Kaflås - Kavring - Kavvadias, Panagiotes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Kavern—Kavvadias
178
Kaveldun.
Ängskavle.
Hans huvudarbete
är den realistiska
romanen ”Två
kaptener” (2 bd, 1940
—44; del 1 i sv.
övers. 1948), som
skildrar en pojkes
utveckling från
förvildat
bamhems-barn under
revolutionen till flygare
och polarforskare
25 år senare. K.
har även skrivit
skådespel.
KaveTn, en
genom vävnadssön-derfall uppkommen
håla i ett organ,
företrädesvis
lungorna, i de flesta
fall beroende på
lungsot.
Ka’viar [el.
-ä’r] (av turk,
ha-vyär), saltad rom
av åtskilliga stör-
arter, ävensom av torsk, lake, sik, gädda m. fl.
Den bästa k. kommer från Ryssland, från
Kaspiska havet; Astrachan är huvudorten för
tillverkningen. Den allra finaste k. beredes av
sterlettens (Acipenser ruthenus) rom, men största
delen kommer från A. güldenstädtii, A. huso och
A. stellatus. De två huvudslagen äro k o r n i g
el. färsk k. och pressad k. Finaste kornig
k. saltas lindrigt; den är föga hållbar samt får
hållas i iskällare. Pressad k. är starkare saltad
och lägges i linnepåsar el. säckar av bastmatta,
vilka behandlas i primitiva pressar. S. k. E 1 b
e-kaviar el. tysk k. beredes av rom av vanliga
stören (A. sturio).
Kavispråket (av skt kavi, skald),
”diktarsprå-ket”, det på rent litterär väg uppkomna, aldrig
talade språk, varpå javanernas äldsta litteratur
är skriven. Indiska kolonister på Java och
närliggande öar medförde dit det litterärt
högtstående sanskrit, som rent mekaniskt
sammankopplades med fornj avanskan på öarna. På k.
avfattades en stor litteratur, mest omtolkningar
av indiska verk.
Kavitatiön, sjöv., det fenomen, som inträder,
när en propeller har stor hastighet, och som
består däri, att omkring propellerbladen ett
vattentomrum bildas, fyllt med luft el. vattenånga,
på gr. av att vattnet ej hinner sluta till bladet
vid dess hastiga rörelse.
Kavitét, urholkning, ihålighet.
Kavitetsdjur, prov. Coelenteräta, äro de lägst
stående av de flercelliga djuren. Kroppen består
i enklaste fall av två lager, ekto- och entoderm.
Oftast utvecklas dock mellan dessa ett
mesen-kymartat skikt, mesogloean. En kroppshåla
mellan ekto- och entodermet saknas. Till k. höra
svampdjur, nässeldjur och kammaneter samt de
endoparasitiska Planuloi’dea.
Kavlesläktet,
Alopecü-rus, hör till gräsen och står
nära timotejen men avviker
från denna genom att den
axlika vippan är len och
de yttre blomfjällen
borstbärande. Fem svenska
arter. Vanligast är ä n g
s-k a v 1 e n, A. pratensis, som
är flerårig, har omkr.
meterhögt, rakt strå och växer
på fuktig gräsmark. Är ett
värdefullt fodergräs och
brukas därför i vallar.
Kärrkavlen, A.
geni-culatus, är lågvuxen, vanl.
ettårig, med knäböjt strå
och växer i kärr och
dyl.
Kavli, Karin, f. Carlson, skådespelerska
(f. 1908 21/e). K. genomgick 1926—29
Dramatiska teaterns elevskola. Sin första sceniska
uppgift hade hon på Kungl. teatern 1927 som Den
grönklädda i ”Per Gynt”. Efter att hösten 1929
ha varit knuten till Hälsingborgs stadsteater
bedrev hon teaterstudier i Berlin, Paris, Wien och
Budapest. 1932—34 var hon engagerad hos Gösta
Ekman vid Vasateatern. Hösten sistn. år
återinträdde K. vid Dramatiska teatern. Senare har
hon gästspelat vid olika stockholmsscener och vid
Stadsteatern i
Göteborg, för vilken hon
blev chef 1953, samt
vid Malmö stadsteater.
— K:s repertoar är
vittomfattande och
mångsidig. Ett
mästerstycke var hennes
teckning av F röken
Julie, som hon
genomförde med en
hänsynslöst avslöjande
psykologi. K. spelar med en
ofta rent av fanatisk
styrka och upplever
sina roller med en inre
lidelse, som vittnar om kraften av hennes
artistiska intuition. — G. 1935 m. dir. Knut K. (f.
1896).
K avi ås, K a f 1 å s, gods i Hömbs socken,
Skaraborgs län, 7 km n. v. om Tidaholm, utgör med
underlydande i Kungslena, Acklinga, Hömbs och
Ljunghems socknar, c:a 2,500 har, därav omkr.
1,000 har åker. Nämnes i slutet av 1300-talet,
ägdes på 1500-talet av släkten Natt och Dag
och har sedan 1700-talet ärvts inom fr iherr liga
ätten von Essen. Huvudbyggnaden uppfördes
1750—70. Nuv. ägare kabinettskammarherre C.
v. Essen. — Bild se sp. 179.
Kavring (från da., jfr äldre da. kagring,
sannolikt eg.: klump, knöl), syrat bröd av osiktat
rågmjöl, salt, vatten och (till skillnad från
vanligt grovbröd) sirap och olika kryddor.
Kavvadi’as, Panagiotes, grekisk
arkeolog (1849—1928), generaldir. för nationalmuseet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
