Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kavvadias, Panagiotes - Kayes - Kaye-Smith, Sheila - Kayser, Heinrich - Kayser, Leif - Kayseri - Kazaker - Kazakstan, Kasakstan, Kazakska SSR - Kazan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Kayes—Kazan
180
Kavlas.
i Aten 1885—1909. K. var framstående
organisatör och utgivare. Under hans ledning
byggdes nationalmuseet i Aten. Han ledde bl. a.
utgrävningarna i Asklepios’ helgedom i Epidauros,
på Akropolis i Aten m. fl.
Kayes [käjJ, stad i västligaste delen av
Franska Sudan, vid floden Sénégal och järnvägen
Da-kar—Koulikoro; 23,000 inv. Handelscentrum och
ändpunkt för ångbåtstrafiken från kusten.
Kaye-Smith [kéi’-smi’b], S h e i 1 a, engelsk
författarinna (f. 1888). Hon gifte sig 1924 med
kyrkoherden P. F r y och övergick jämte honom
till katolicismen 1929. Hon har utvecklat en stor
och betydande alstring, varav må nämnas ”Joanna
Godden” (1921; sv. övers. 1929), ”The end of
the house of Alard” (1923; sv. övers. 1924),
”The George and the crown” (1925), ”Joanna
Godden married” (1926; noveller), ”Iron and
smoke” (1928), ”Shepherds in sackcloth” (1930),
”The children’s summer” (1932; sv. övers. 1936).
— Hon är en realistisk hembygdsförfattare.
Framför allt har hon skildrat Sussex och dess
befolkning.
Kayser [kai’zar], Heinrich Gustav
Johannes, tysk fysiker (1853—1940), prof, vid
tekniska högsk. i Hannover 1885—94, vid univ. i
Bonn 1894—1920. K:s viktigaste arbeten falla
inom spektroskopien, där K. jämte K. Runge
och J. R. Rydberg utfört det grundläggande
pionjärarbetet. K. företog vitt omfattande
experimentella undersökningar över grundämnenas
spektra, förfinade mättekniken och påbörjade en
analys av dem. Bland hans skrifter märkas
”Lehrbuch der Spektralanalyse” (1883), ”Tabelle
der Schwingungszahlen” (1925) samt den för
spektroskopien ovärderliga ”Handbuch der
Spek-troskopie” (7 bd, 1900—24; bd 8:1, 1934, jämte
H. Konen).
Kayser [käi’-], Leif, dansk tonsättare och
pianist (f. 1919), studerade 1936—41 vid
Köpenhamns musikkonservatorium, där han 1938
avlade organistexamen. 1941 debuterade han som
pianist. K:s tonspråk utmärker sig för en klar
neoklassicistisk stil med inslag av romantiskt
religiösa tonfall. Han har komponerat 2
symfonier, uvertyren ”Kong Christian stod ...”,
kammarmusik och solosånger. För några år sedan
av
bröt han sin musikaliska bana och for till Rom
för att utbilda sig till katolsk präst.
Kayseri [käi-], off. formen för K a i s a r i j e.
Kaza’ker [-z-], se Kirgiser.
Kazakstän [-z-], Kasakstan,
Kazaks-ka S S R, näst RSFSR den till ytinnehållet
största republiken inom Sovjetunionen; 2,744,300
km2, 6,145,937 inv. (1939; 2,2 inv. per km2). K.
sträcker sig med en längd av c:a 3,000 km från
kinesiska gränsen (östturkestan) i ö. till
Kaspiska havet och nästan fram till Volga i v. K.
omfattar låglandet n. och ö. om Kaspiska havet,
Ust-Urt-platån och Mugodzjarbergen, delar av
Kyzyl-kum-öknen, Hungerstäppen och
Kirgisstäp-pen, vilken österut övergår i ett högland. Längst
i ö. skjuta utlöpare från Altai, Tarbagatai,
Tien-shan och andra centralasiatiska bergskedjor in
i K. Klimatet är ytterst kontinentalt och torrt,
och större delen av K. utgöres av öknar,
halvöknar och stäpper. Endast n. delen av K. ligger
inom den rysk-sibiriska svartaj ordszonen, och blott
i bergstrakterna i s. ö. finnas ängar och
skogar. Längs Syr-darja och Tju på
Hungerstäp-pen finnas konstbevattningsanläggningar, och den
irrigerade arealen (med odling av bl. a. bomull,
ris och tobak) beräknades 1945 uppgå till 13,500
km2. K. har en betydande boskapsskötsel, som
bedrives främst av kazakema. K. har mycket
rika mineralfyndigheter: kol vid Karaganda (ett
av Sovjetunionens viktigaste koldistrikt),
Pavlo-dar, Tjikment och Karsakpai, koppar vid
Koun-rad och Karsakpai, nickel, bly, zink, guld,
molyb-den, volfram m. m. samt olja vid Emba. K:s
viktigaste städer äro huvudstaden Alma-Ata
(23O,538 inv. 1939), Karaganda, Tjikment,
Semi-palatinsk och Gurjev. Kommunikationsnätet är
mycket glest. De viktigaste järnvägslinjerna äro
Transaralska järnvägen (färdig 1905), som från
centrala Ryssland längs Syr-darja leder till
Tasjkent, ”Turk-sib”-banan (färdig 1930), som
över Semipalatinsk och Alma-Ata förbinder
No-vosibirsk vid Transsibiriska järnvägen med Arys
(n. v. om Tasjkent) vid förstnämnda järnväg,
linj en Petropavlovsk—Akmolinsk—Karaganda—
Balkasj och linjen
Kuznetsk—Akmolinsk—Mag-nitogorsk. Flera flyglinjer finnas.
K. blev ryskt kolonialområde och lades efter
långvarig kamp helt under rysk förvaltning 1870.
Efter kazakernas misslyckade kamp för K:s
självständighet 1917—19 bildades i n. K.
Kirgi-siska sovjetrepubliken, medan s. K. ingick i
Tur-kestanska sovjetrepubliken. 19^4 förenades
kaza-kemas områden till Kazakska autonoma
sovjetrepubliken, som ingick i RSFSR. Ur K.
frånskildes 1927 nuv. Kirgisistan. 1936 blev K.
unionsrepublik.
Kazan [-za’nj], huvudstad i autonoma
Tatarrepubliken, RSFSR; 400,000 inv., varav c:a 25%
tatarer. K. ligger på höjder vid floden
Kazan-ka, 8 km ovanför dess mynning i Volga. K. är
en av de viktigaste handels- och industristäderna
inom Volga-området med en betydande läder-,
tvål- och stearin-, kvarn-, bränneri-, maskin-,
film- och gummiindustri; i omnejden finnas
sågverk och fanerfabriker. K. är kulturcentrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
